Ledare. I nyhetssändning efter nyhetssändning får näringslivets företrädare lägga ut texten om hur coronakrisen slår mot privata företag. Och hur viktigt det är att staten går in med stödpengar. Enorma belopp som ska täcka allt från löner till hyror.
Åtgärder är nödvändiga, men motfrågorna från reportrarna är förbluffande få.
Vem ska i slutänden betala notan?
Svenskt Näringsliv och borgerliga politiker har i decennier skällt på höga skatter, för stor offentlig sektor, för lite avregleringar, för lite privat drift, för höga offentliga utgifter…
Är det självklart att staten och skattebetalarna tar det mesta av smällen när företagen ska räddas? Volvo har de senaste åren delat ut närmare 140 miljarder kronor till ägarna. När det krisar ska staten redan första månaden gå in och betala en stor del av bilarbetarnas permitteringslöner.
När statens ekonomi så småningom måste repareras, kommer företagen att bidra genom exempelvis höjd bolagsskatt?
När LO-förbunden under lång tid tappat medlemmar och stora intäkter har facken själva fått ta smällen. Svenskt Näringsliv är en organisation med massor av miljarder i fonderna. Pengar som medlemsföretagen betalat in. Är det inte dags att öppna kassakistan och hjälpa till i det akuta räddningsarbetet?
Sverige har fram till nu haft en förhållandevis låg statsskuld, på motsvarande 35 procent av den samlade bruttonationalprodukten. Den förväntas stiga till minst 50 procent, bara genom de stödåtgärder som hittills är beslutade.
Ledande ekonomer förutspår redan nu höjd pensionsålder och sänkta ersättningar i välfärdssystemen i pandemins spår. För vanliga löntagare.
Finns det någon självrannsakan hos näringslivsfolk och politiker på den högra planhalvan? Är den förda eller proklamerade politiken – med utförsäljning av allmänna tillgångar, återkommande krav på skattesänkningar och superslimmad offentlig sektor – verkligen hållbar?
Är det en bra idé att stora delar av vården och omsorgen bärs upp av lågavlönade kvinnor som bara får deltidsjobb och i många fall otrygga visstidsanställningar?
Kan just den omständigheten ha bidragit till smittspridningen på äldreboendena? Bidragit till att lågavlönad timanställd personal gått till jobbet, fast de känt sig krassliga? Ytterst få vårdbiträden kan följa smittskyddsexpertisens råd om att jobba hemifrån och strunta i att åka med kollektiva färdmedel.
Jag skäms när jag läser om vård- och omsorgspersonal som mitt under pandemin fortsatt jobba, dag efter dag, utan att ens få relevant skyddsutrustning.
Det ska bli intressant att följa Kommunals avtalsrörelse i höst. Det lär bli payback-time.
