Ledare

Vem betalar det höga priset?

Ledare. I nyhetssändning efter nyhetssändning får näringslivets företrädare lägga ut texten om hur coronakrisen slår mot privata företag. Och hur viktigt det är att staten går in med stödpengar. Enorma belopp som ska täcka allt från löner till hyror.

Åtgärder är nödvändiga, men motfrågorna från reportrarna är förbluffande få.

Vem ska i slutänden betala notan?

Svenskt Näringsliv och borgerliga politiker har i decennier skällt på höga skatter, för stor offentlig sektor, för lite avregleringar, för lite privat drift, för höga offentliga utgifter…

Är det självklart att staten och skattebetalarna tar det mesta av smällen när företagen ska räddas? Volvo har de senaste åren delat ut närmare 140 miljarder kronor till ägarna. När det krisar ska staten redan första månaden gå in och betala en stor del av bilarbetarnas permitteringslöner.

När statens ekonomi så småningom måste repareras, kommer företagen att bidra genom exempelvis höjd bolagsskatt?

När LO-förbunden under lång tid tappat medlemmar och stora intäkter har facken själva fått ta smällen. Svenskt Näringsliv är en organisation med massor av miljarder i fonderna. Pengar som medlemsföretagen betalat in. Är det inte dags att öppna kassakistan och hjälpa till i det akuta räddningsarbetet?

Sverige har fram till nu haft en förhållandevis låg statsskuld, på motsvarande 35 procent av den samlade bruttonationalprodukten. Den förväntas stiga till minst 50 procent, bara genom de stödåtgärder som hittills är beslutade.

Ledande ekonomer förutspår redan nu höjd pensionsålder och sänkta ersättningar i välfärdssystemen i pandemins spår. För vanliga löntagare.

Finns det någon självrannsakan hos näringslivsfolk och politiker på den högra planhalvan? Är den förda eller proklamerade politiken – med utförsäljning av allmänna tillgångar, återkommande krav på skattesänkningar och superslimmad offentlig sektor – verkligen hållbar?

Är det en bra idé att stora delar av vården och omsorgen bärs upp av lågavlönade kvinnor som bara får deltidsjobb och i många fall otrygga visstidsanställningar?

Kan just den omständigheten ha bidragit till smittspridningen på äldreboendena? Bidragit till att lågavlönad timanställd personal gått till jobbet, fast de känt sig krassliga? Ytterst få vårdbiträden kan följa smittskyddsexpertisens råd om att jobba hemifrån och strunta i att åka med kollektiva färdmedel.

Jag skäms när jag läser om vård- och omsorgspersonal som mitt under pandemin fortsatt jobba, dag efter dag, utan att ens få relevant skyddsutrustning.

Det ska bli intressant att följa Kommunals avtalsrörelse i höst. Det lär bli payback-time.

 

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Per Månsson:
    15 maj, 2020

    Bra sagt!

  2. Kenneth Grampe:
    30 april, 2020

    Mycket bra skrivet.

  3. Thomas Laursen:
    28 april, 2020

    Det är galet fel att Volvo betalat ut 140 miljarder till aktieägarna. Vi skattebetalare blir utsugna när hålen behöver täppas till.
    Vad är det för samhälle vi har? De rika blir rikare. Sverige går på knäna.

Lästips:

Transports förhandlingsdelegation för Hamn och stuveriavtalet.

”Oerhört kärvt läge”

Hamn. Transports förhandlingar för hamn- och stuveriavtalet har startat. Förhandlingsdelegationen är samlade på Näringslivets hus i Stockholm och parterna står långt ifrån varandra.

Transports förbundsordförande Tommy Wreeth informerar förbundets delegation som består av yrkesaktiva inom åkeri, terminal och lager.

Transport avvisar industriavtalet

Avtal. I fredags kväll blev industriavtalet klart. Handels och Pappers har redan tecknat avtal som följer märket: 7,4 procent löneökning på två år. På det stora hela för lågt, enligt Transports hållning.

Kristina Sjöberg, chefredaktör och ansvarig utgivare, Transportarbetaren. Foto: John Antonsson

Märket, pensionsålder och hållbart arbetsliv

Ledare. I Frankrike protesterade facken mot höjd pensionsålder när regeringen Macron vill höja från 62 år till 64 år. Det fick landets hamnarbetare, lastbilsförare, tågarbetare, bussförare, lärare, anställda vid kärnkraftverk, oljeraffinaderier och kommunal sophämtning med flera andra att strejka.

S vill se ökade kontroller på vägarna

Debatt. För tusentals svenskar är vägarna den dagliga arbetsplatsen. Precis som på vilken arbetsplats som helst måste även Sveriges yrkesförare kunna lita på att de varje dag möts av schysta arbetsvillkor.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Rösta på Miljöpartiet, någon?

Politik. Miljöpartiet är, eller snarare var ett så kallat gräsrotsparti, sprunget ur rörelser som Alternativ Stad i Stockholm och många utomparlamentariska aktioner. Som almstriden där almarna i Kungsträdgården räddades och ockupationerna av kvarteren Mullvaden och Järnet.

De små stegens förbannelse

Arbetsvillkor. Då åkerier söker chaufförer på Facebook som är ”stresståliga, erfarna, socialt kompetenta och har alla behörigheter”, brukar ett skämt i kommentarsfältet vara: ”Kan man jobba hemifrån?”

Tjuvheder?

Fattiga & rika. ”Det är så jävla dumt att man har lust att skära sig i handlederna!” brukar min kollega Jonny säga på oefterhärmligt Västmanlandsmål. Ja så kan det kännas ibland när man till exempel tänker på att högsta mode bland unga tjejer i dag verkar vara att ”skönhetsoperera” sig.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Skrivandet är en viktig pusselbit i Alexandra Einerstams liv, men hon drömmer inte om att försörja sig som författare. Hon vill fortfarande ha båda fötterna på jorden. ”Vissa politiker har aldrig haft ett riktigt jobb eller varit i ett fikarum. De blir världsfrånvända.” Foto: Kamilla Kvarntorp

Vi i facket är La Résistance

Facklig utbildning. Nu ska jag berätta en hemlighet: under de 20 år som jag jobbat till och från som väktare (mest till) har jag aldrig varit fackligt aktiv, ej heller har jag gått någon facklig kurs.

Kärt barn har många namn

Ordkunskap. Året är 2015 och mina barn är tre respektive ett år. Det är också året då sången Snoppen och snippan ser dagens ljus. Den blir en formidabel hit. Barnen älskar den mer än Babblarnas första låt. Jag kommer på mig själv att sjunga med: ”Snoppen och snippan, vilket härligt gäng. Snippan och snoppen, sjunger vår refräng…”

Karensdagen – ett gissel som måste bort

Sjukt. Jag har en vän som har kört slut på sin axel. Varje dag går hon till jobbet och har ont. Jag tjatar på henne att hon ska gå till läkaren och hon svarar: ”men då blir jag ju sjukskriven i minst åtta veckor”. Hon säger att hon inte kan vara sjukskriven så länge, att hon sviker sina kollegor och när hon kommer tillbaka till jobbet är det ännu mer att göra.

Rätt eller fel – bra eller dåligt?

Ordförandeord. Under mina 36 år som medlem i förbundet, och snart lika lång tid som fackligt aktiv, har jag ganska ofta funderat på frågan om vad som är en bra, en hyfsad eller en dålig uppgörelse eller förhandling, och vem som avgör eller graderar det egentligen?

Pengar, pengar, pengar…

Ledare. Pengar. Det är det som får världen att snurra om man ska tro den gamla musikdängan Liza Minelli sjöng. Och visst styr pengar det mesta. Till exempel styr det arbetskraftsinvandringen, om man får stanna i landet eller inte.

Måste vi ha skinn på näsan för att hänga med i lönen?

Debatt. Jag läst en undersökning om att kvinnor drar sig för att söka välbetalda jobb av rädsla för att bli sexuellt trakasserade och att trakasserierna sticker ut på arbetsplatser där det ena könet dominerar.

Styrkan finns när den behövs

Ordförandeord. Det börjar blåsa upp på allvar i avtalsrörelsen. Med viss förvåning noterar jag att det verkar viktigt för många att Transports medlemmar inte under några omständigheter ska få mer än andra i avtalsrörelsen.

Märket, pensionsålder och hållbart arbetsliv

Ledare. I Frankrike protesterade facken mot höjd pensionsålder när regeringen Macron vill höja från 62 år till 64 år. Det fick landets hamnarbetare, lastbilsförare, tågarbetare, bussförare, lärare, anställda vid kärnkraftverk, oljeraffinaderier och kommunal sophämtning med flera andra att strejka.

DEBATT / PLATTFORMSJOBB

Lön från arbete ska gå att leva på

Debatt. Det verkar pågå en trend bland liberaler att testa på ”vanliga” jobb i ett försök att bygga upp förtroende – för att sedan tala om hur arbetsmarknaden och tryggheten ska avregleras och bli mer flexibel för att fler ska komma i arbete. Ett väldigt tafatt försök att låtsas bry sig om arbetare.

Skyddsombuden finns för din hälsa

Debatt. År 2022 har övergått till 2023 och när vi summerar antalet döda i arbetet för föregående år landar det på 49 personer totalt sett, enligt Arbetsmiljöverket. Räknar vi enbart svenska olyckor i arbetslivet blir det 41 personer som inte kommit hem från sina arbeten.