Ordförandeord. Kamrater, ni har förmodligen hört talas om problemen i Göteborgs hamn och att dessa också är huvudanledningen till att regeringen påbörjat en utredning av konflikträtten. En del av er såg kanske också Uppdrag Granskning som handlade om detta.
Det här har aldrig varit Transports konflikt och därför har vi också varit återhållsamma i debatten. Men. Nu räcker det!
Transport är ett demokratiskt förbund och vi tar ansvar för våra medlemmar, för branscherna de är verksamma i och för den svenska modellen. Det känner jag mig fullständigt trygg i.
Beklagligt
Självklart är det så att situationen på APM Terminals, en av fyra arbetsgivare i Göteborgs hamn, är väldigt beklaglig för alla parter som drabbats av den. Med det sagt är det dock viktigt att komma ihåg att det inte är Transports sak att lösa den, och inte heller regeringens.
Transport har i dag ungefär 55 procent av hamnmedlemmarna i Sverige. Förbundet har sedan det bildades, genom hårt fackligt arbete och nationella kollektivavtal för landets 55 hamnar, fått till stånd exempelvis stiftelsen Portside, som gör det möjligt at gå i pension från 63 års ålder, och yrkesutbildningen Hamn- och stuveriskolan. Lägg till detta, om man faktiskt ska se till vad hela LO-kollektivet åstadkommit tillsammans, tjänstepensionen.
Detta hade inte varit möjligt genom små lokala avtal.
Representativ demokrati
Transportarbetareförbundet verkar genom representativ demokrati. Det innebär att vi genom våra förtroendevalda förhandlar villkor och företräder våra medlemmar med deras bästa i fokus.
Det sistnämnda gör Hamnarbetarförbundet säkert också, men de har en annan ordning. De arbetar med direkt demokrati, det vill säga i deras fall att varje enskilt beslut ska förankras hos medlemmarna.
Det är inte fel, men det är ett annorlunda sätt att arbeta och det är en av huvudanledningarna till att vi inte ser att ett trepartsavtal är en framkomlig väg. Förhandlingssituationerna skulle helt enkelt bli komplicerade med väldigt många direkta viljor inblandade, och vi tror inte att det skulle gynna våra medlemmar.
Det har ingenting med vare sig maktkamp eller sandlåda att göra. Vi tror ärligt talat att det skulle vara omöjligt.
Stark arbetarröst
Dock är vi övertygade om att hamnarbetare behöver stå enade i ett förbund. Tillsammans är vi starka och genom LO får vi en stark arbetarröst nu när den behövs mer än på många, många år. Det behovet visar inte minst arbetsmarknadsminister Ylva Johanssons olyckliga utspel kring den svenska modellen. Vårt budskap till Hamnarbetarförbundet är därför, om de verkligen är intresserade av ett kollektivavtal med tillhörande fredsplikt:
Välkomna till oss så tar vi ansvar tillsammans!
