Debatt. Utgångspunkten i Miljöpartiets politik är ansvar för kommande generationer. Sverige och glädjande nog många andra länder har nyligen godkänt klimatavtalet från Paris. Arbetet med att avvärja klimathotet har därmed fått förnyad energi.
78 procent av Sveriges oljeimport används inom transportsektorn och det krävs nya grepp för att komma tillrätta med transporternas klimatpåverkan.
Som trafikpolitisk talesperson ser jag fyra områden där politiken behöver ta ansvar.
För det första måste priser och avgifter leda till att transporterna fördelas effektivt mellan väg, järnväg och sjöfart.
För det andra måste det skapas långsiktiga spelregler för att hållbara och förnybara drivmedel gradvis ska ersätta oljebaserade drivmedel. Min bedömning är att de flesta partier är positiva till någon form av kvotplikt eller reduktionsplikt som gör att dagens fordonspark och distributionssystem för bensin och diesel fortsatt kan användas, men med en ökande andel av förnybart drivmedel.
Utöver kvotplikt behövs en rikstäckande infrastruktur för gas så att även denna energiform kan användas klokt. Målet ska vara 100 procent förnybart.
För det tredje bör staten sköta existerande vägar och järnvägar bättre samt bygga nya stambanor för att alla tåg oavsett hastighet ska kunna gå i tid.
För det fjärde behöver all upphandling av transporter ske med kraftfulla krav på miljö, säkerhet och värdiga arbetsvillkor. Regeringen håller på att förbättra regelverket för upphandling, men det går redan nu att ställa högre krav och framför allt kontrollera att kraven efterlevs. Fair transport borde bli lika självklart som rättvisemärkta bananer.
För Miljöpartiet är det viktigt att ha ett rättvist system som garanterar att alla åkare, oberoende av var de kommer ifrån, gör rätt för sig. Det är också en viktig anledning till att regeringen föreslår införande av en vägslitageskatt.
Med en väl utformad vägslitageskatt som betalas av alla åkerier, oavsett var de är registrerade, kan Sverige få ett system som motverkar onödig tomkörning. Modellen gynnar det transportslag – oavsett om det är lastbil, tåg eller sjöfart – som rent logistiskt och miljömässigt är det mest fördelaktiga för varje transportsträcka. Skatten ska omfatta svenska och utländska lastbilar som trafikerar de svenska vägarna. En vägslitageskatt kan bli ett av flera styrmedel som leder till att Sverige blir ett av världens första fossilfria välfärdsländer.
Den exakta utformningen av vägslitageskatten är ännu inte beslutad. En utredning har i uppdrag att ta fram förslag på hur skatten kan utformas. Regeringen återkommer sedan efter remissbehandling av utredningsförslaget.
Det är dock uppenbart att det finns flera starka argument för en vägslitageskatt. I dag har motsvarande skatt eller avgift redan införts i de flesta EU-länder. Sverige måste ta ett samlat grepp kring godspolitiken och då krävs en palett av åtgärder. Vägslitageskatten är en del av den lösningen.
Med ett grönt samhällsbygge tar vi ansvar för framtiden.
