Krönika. Den psykiska ohälsan ökar för varje år i det svenska samhället. En skrämmande trend är att den också ökar bland unga människor. Min enkla förklaring till varför det förhåller sig så är att vi (homo sapiens) inte är gjorda för detta moderna samhälle.
Prestationskrav, den ökade användningen av sociala medier, ekonomiska bekymmer och att vi rör oss mindre är några av de faktorer som forskare tror har bidragit till ökningen.
Psykisk ohälsa är ett paraplybegrepp som även omfattar människor med NPF (neuropsykologisk funktionsnedsättning). NPF är inte en sjukdom och människor med NPF (till exempel adhd och autism) är inte sämre människor bara för att deras hjärnor är annorlunda funtade än så kallade typiska hjärnor. Om jag är en Nintendo Switch-konsol, kanske en annan människa är en Xbox medan en tredje är en Playstation.
Alla vi som lever och verkar i detta samhälle måste förhålla oss till psykisk ohälsa såväl privat som i yrkeslivet. Jag och mina kollegor inom bevakningsbranschen möter allehanda människor i de miljöer vi arbetar i. Det är bokstavligen en djungel där ute och hur vi reagerar och agerar kan endera eskalera eller deskalera en situation. Om jag hårdrar det kan det de facto vara skillnaden mellan liv och död.
Då den psykiska ohälsan ökar måste även vi inom bevakningsbranschen inhämta kunskap och få rätt verktyg eftersom det inte längre är hållbart att placera människor i kategorin ”besvärliga” och agera därefter.
Därför blev jag glad när jag häromdagen upptäckte att bevakningsbranschens egen skola BYA (Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd) nu börjat implementera detta i sitt undervisningsmaterial under rubriken Bemötande vid psykisk ohälsa. Det innebär inte att vi, efter avslutad utbildning eller fortbildning, är fullfjättrade psykologer men jag är övertygad om att vi kommer att göra ett ännu bättre jobb än tidigare.
