Den nedlagda bilskroten utanför Ryd är ett populärt besöksmål. Bilden till vänster är tagen i juli 2020, den till höger är från 1999.
Close
Den nedlagda bilskroten utanför Ryd är ett populärt besöksmål. Bilden till vänster är tagen i juli 2020, den till höger är från 1999.
Close
Kultur

Tillbaka till bilkyrkogården

Skrotbilar. Hur snabbt går det för naturen att bryta ner övergivna bilvrak? Det är 21 år mellan bilderna tagna på Kyrkö mosse. Här, utanför Ryd i Småland, låg en gång en bilskrot. I dag lockar den storpublik. Som baklängesmuseum.

Det hinner hända en del med karosser på 21 år. Bilden till vänster är från i somras … och samma bilar 1999.
Det hinner hända en del med karosser på 21 år. Bilden till vänster är från i somras … och samma bilar 1999. Foto: Jan Lindkvist

Våren 1999 for Transportarbetaren till Kyrkö mosse. Striden om Åke Danielssons gamla bilskrot hade gått in i en ny fas. Allt fler började se de rostiga bilkadavren inte bara som ett miljöproblem.

Historien började annars redan på 1930-talet. Mångsysslaren Åke Danielsson slog sig ner på Kyrkö mosse för att bryta torv. Efter ett par decennier sjönk lönsamheten och han övergick till skrothandel.

Danielsson saknade körkort och bilarna som skulle slaktas drog han på trailer eller vinschade ut på mossen.

Skrothandlare Åke Danielsson bodde i ett skjul vid skroten.
Skrothandlare Åke Danielsson bodde i ett skjul vid skroten. Foto: Jan Lindkvist

I början av 1970-talet lade Åke Danielsson ner verksamheten. Minst 130 skrotbilar blev kvar, liksom de enkla små hus där han bott och arbetat. Kyrkö mosse ligger avsides och skroten glömdes bort. Naturen började långsamt bryta ner plåt och balkar.

Så småningom reagerade myndigheterna. Bilvraken sågs som ett miljöproblem och det blev strid om vem som skulle bekosta bortforsling och sanering. Men långsamt vaknade opinionen. Fler och fler började se skroten som ett slags museum. Ett där föremålen inte bevaras, utan gradvis förstörs.

Nu och då, 1999. Skrotbil på Kyrkö mosse.
Nu och då, 1999. En av skrotbilarna på Kyrkö mosse. Foto: Jan Lindkvist

I dag har den forna skroten fått myndigheternas välsignelse. Batterier och andra miljöfarliga ämnen har avlägsnats. Under sommaren kommer mängder av besökare för att se hur buskar, träd, alger och rost bryter ner gamla Volvo PV, Amazoner och andra rariteter.

Hur långt tid tar det innan naturen tagit över och utplånat alla spår efter Åke Danielsson på Kyrkö mosse?

Bilderna ger kanske en fingervisning. De är tagna på samma bilvrak, från ungefär samma bildvinklar. Med 21 års mellanrum.

Omkring 130 bilvrak står kvar på Kyrkö mosse. Tidens tand är tydlig.
Omkring 130 bilvrak står kvar på Kyrkö mosse. Tidens tand är tydlig. Foto: Jan Lindkvist

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Bilvraken som lockar storpublik

Bilskrot. På Kyrkö mosse utanför Ryd står långt över 100 bilvrak som långsamt bryts ner av väder och vind. De blev kvar och glömdes bort när skrothandlare Åke Danielsson la ner verksamheten på 1970-talet.

John Eyre

John ser magin i gamla jänkare

Konst. Amerikanare från 1950- och 60-talen. Stora glänsande skepp som kom mullrande längs vägen var magi för pojken John Eyre. Känslan har stannat kvar och han målar dem om och om igen.

Snabbkoll
Tjänsteförmåner, illustration av Mattias Käll

Förmån eller fälla – så funkar tjänstefringisarna

Förmåner. Hur stor vinst är det egentligen med bilen som arbetsgivaren ”bjuder” på? Och ger fri surf på jobbmobilen rätt att surfa hur mycket som helst, på vad som helst? Tjänsteförmåner ger inte vinst varje gång till den anställda.

Miljardmissen
Renée Andersson (LO) och Ingvar Backle (Svenskt Näringsliv). Foto LO / Ernst Henry Photography AB

”Ett problem att alla inte får ut sin pension”

Pension. Som Transportarbetaren tidigare har berättat missar många som arbetar tillfälligt i Sverige både sin allmänna pension och tjänstepension. Vem ansvarar för att pensionspengarna inte betalas ut? Vi ställde frågan till LO och Svenskt Näringsliv.

Minimilöner
Minimilöner EU. Grafik: Christina Ahlund

”Vi vill inte ha den här skiten i Sverige”

EU. Sverige har röstat ja till en kompromiss om minimilöner. Men både LO och Transport är tydliga med att de inte har ändrat uppfattning – lagstadgade minimilöner i EU är mycket skadligt för den svenska modellen.

Svenskt Näringsliv fortsatt kritiskt mot minimilöner

EU. Svenskt Näringsliv tycker att kompromissen om minimilöner, som ministerrådet har förhandlat fram, är bättre än EU-kommissionens tidigare förslag. Men arbetsgivarorganisationen tycker fortfarande att det är dåligt med ett EU-direktiv om minimilöner.

Olika syn på lagstadgade minimilöner

EU. Ett hot mot den svenska modellen. Begränsad låglönekonkurrens. Professorerna Anders Kjellberg och Jörgen Hettne har olika uppfattning om vad ett direktiv om minimilöner i EU skulle betyda för Sverige.

Kultur
Fattigt familjeträd. Många med så kallat enklare bakgrund har rätt oklar bild av hur släktbanden bakåt löper. Död, ”oäkta barn”, skilsmässor och sjukdom är ofta sådant som det talats tyst om. Före forskningen tappade jag bort mig bortom mormor och farmor.

Vem tror du att du är?

Familj. Släktforskningen har fått ett uppsving. Nätet och modern dna-teknik öppnar nya möjligheter. Men fortfarande ger kyrkböckerna en unik grund för att forska för den som har rötter i Sverige.

Folkmassa och siffror

Miljardmissen

Pensioner. Nästan 80 000 människor som har arbetat tillfälligt i Sverige har inte fått ut allmän pension som de har tjänat in. Totalt ligger över 6 miljarder kronor och väntar på dem i pensionssystemet. Och hos pensionsbolagen finns tjänstepension att hämta. Många vet inte vilka rättigheter de har. Nu efterlyser Transport mer information.

Bidhu Bhushan Das. Foto: Kamilla Kvarntorp

”Många kollegor vet inget om svensk pension”

Pensioner. Flera utländska bud som Transportarbetaren har träffat har inga eller dåliga kunskaper om sin svenska pension. De som vet att de tjänar in till pensionen vet inte hur de ska göra för att få ut pengarna.

Kjell Rautio jobbar som utredare på LO. Han har skrivit och debatterat om sjukförsäkringen i mer än tio år.

”Inkomstskyddet måste förstärkas”

7 frågor. Hur trygg är den som blir sjuk? Och vad betyder regeringens nya giv om sjukförsäkringen? Kjell Rautio, LO:s expert på sjukförsäkringar, svarar på sju frågor.

Psykisk ohälsa
Diagram psykisk ohälsa

Kvinnor drabbas oftare än män

Sjukskrivningar. Kvinnor blir oftare långtidssjukskrivna på grund av psykiska diagnoser än män. Och kvinnliga transportarbetare är mycket hårdare drabbade än sina manliga kollegor, visar statistik från Afa Försäkring.

Mikael Wahlberg, RSO avdelning 9 Örebro. Foto: Kamilla Kvarntorp

Stress och press även hemifrån kan påverka

Åkeri. Kvinnliga yrkesförare hör till de LO-arbetare som är mest långtidssjukskrivna på grund av psykiska diagnoser. Det finns inga självklara svar på vad det beror på och varför männen i branschen inte är lika drabbade.

Helena Stenbom har nyligen valts till lokalt skyddsombud.

Chauffören Helena gick in i väggen – två gånger

Åkeri. För sju år sedan: Lastbilschauffören Helena Stenbom satt och körde hemåt från Kopparberg mot Örebro. Plötslig började hon tappa känseln i fingrarna och tungan. Hon blev yr och visste inte vad som hände.