Den nedlagda bilskroten utanför Ryd är ett populärt besöksmål. Bilden till vänster är tagen i juli 2020, den till höger är från 1999.
Close
Den nedlagda bilskroten utanför Ryd är ett populärt besöksmål. Bilden till vänster är tagen i juli 2020, den till höger är från 1999.
Close
Kultur

Tillbaka till bilkyrkogården

Skrotbilar. Hur snabbt går det för naturen att bryta ner övergivna bilvrak? Det är 21 år mellan bilderna tagna på Kyrkö mosse. Här, utanför Ryd i Småland, låg en gång en bilskrot. I dag lockar den storpublik. Som baklängesmuseum.

Det hinner hända en del med karosser på 21 år. Bilden till vänster är från i somras … och samma bilar 1999.
Det hinner hända en del med karosser på 21 år. Bilden till vänster är från i somras … och samma bilar 1999. Foto: Jan Lindkvist

Våren 1999 for Transportarbetaren till Kyrkö mosse. Striden om Åke Danielssons gamla bilskrot hade gått in i en ny fas. Allt fler började se de rostiga bilkadavren inte bara som ett miljöproblem.

Historien började annars redan på 1930-talet. Mångsysslaren Åke Danielsson slog sig ner på Kyrkö mosse för att bryta torv. Efter ett par decennier sjönk lönsamheten och han övergick till skrothandel.

Danielsson saknade körkort och bilarna som skulle slaktas drog han på trailer eller vinschade ut på mossen.

Skrothandlare Åke Danielsson bodde i ett skjul vid skroten.
Skrothandlare Åke Danielsson bodde i ett skjul vid skroten. Foto: Jan Lindkvist

I början av 1970-talet lade Åke Danielsson ner verksamheten. Minst 130 skrotbilar blev kvar, liksom de enkla små hus där han bott och arbetat. Kyrkö mosse ligger avsides och skroten glömdes bort. Naturen började långsamt bryta ner plåt och balkar.

Så småningom reagerade myndigheterna. Bilvraken sågs som ett miljöproblem och det blev strid om vem som skulle bekosta bortforsling och sanering. Men långsamt vaknade opinionen. Fler och fler började se skroten som ett slags museum. Ett där föremålen inte bevaras, utan gradvis förstörs.

Nu och då, 1999. Skrotbil på Kyrkö mosse.
Nu och då, 1999. En av skrotbilarna på Kyrkö mosse. Foto: Jan Lindkvist

I dag har den forna skroten fått myndigheternas välsignelse. Batterier och andra miljöfarliga ämnen har avlägsnats. Under sommaren kommer mängder av besökare för att se hur buskar, träd, alger och rost bryter ner gamla Volvo PV, Amazoner och andra rariteter.

Hur långt tid tar det innan naturen tagit över och utplånat alla spår efter Åke Danielsson på Kyrkö mosse?

Bilderna ger kanske en fingervisning. De är tagna på samma bilvrak, från ungefär samma bildvinklar. Med 21 års mellanrum.

Omkring 130 bilvrak står kvar på Kyrkö mosse. Tidens tand är tydlig.
Omkring 130 bilvrak står kvar på Kyrkö mosse. Tidens tand är tydlig. Foto: Jan Lindkvist

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Lastbil på vinterväg, Umeå. Foto: Scandphoto/Shutterstock

Svår start på året för trafiken

Trafik. Extrem kyla, kraftiga snöfall och hård vind. Inställd tåg- och busstrafik, olyckor och nära tusen bilar fast på E22 i oväder. På flera håll i landet började 2024 med stora transportproblem på grund av väderförhållandena.

Bilvraken som lockar storpublik

Bilskrot. På Kyrkö mosse utanför Ryd står långt över 100 bilvrak som långsamt bryts ner av väder och vind. De blev kvar och glömdes bort när skrothandlare Åke Danielsson la ner verksamheten på 1970-talet.

John Eyre

John ser magin i gamla jänkare

Konst. Amerikanare från 1950- och 60-talen. Stora glänsande skepp som kom mullrande längs vägen var magi för pojken John Eyre. Känslan har stannat kvar och han målar dem om och om igen.

Första maj
Finklädda demonstranter på första maj i Göteborg 1970. På banderoller och plakat manas till fred och avspänning i världen. Ett par dagar tidigare hade USA utökat sitt krig i Vietnam och gått in i Kambodja. Foto: Kamerareportage/TT

”Vi har mycket kvar att kämpa för”

Transport. – Vi måste lyfta att första maj är löntagarnas dag, inte något partis eller någon vanlig helgdag. Som fackförbund har vi många segrar att fira, inte minst här i Sverige. Och vi har mycket kvar att kämpa för, säger Marie Samuelsson.

Hot och våld
Foto: Shutterstock

Rån, glåpord och slag – en del av jobbet

Arbetsmiljö. Många av Transports yrkesgrupper utsätts för både hot och våld i jobbet. Vissa närmast dagligen. Här berättar fackets ombud om fler fall när anställda råkat ut för glåpord, rån och slag. Ibland ryker också personalen ihop.

Fråga facket
Illustration: Martin Heap

Måste han jobba in alla röda dagar?

Transport. Andreas undrar om hans man verkligen måste jobba in alla röda dagar som infaller i veckan och lastbilschauffören Julia frågar om hon måste stå ut med sexistiska skämt från kunder. De får svar från Transports experter.

Globalt

Ett uppdrag för hela världen

Facket. Alla medlemmar i Transport bidrar till att stärka rättigheter för arbetare i andra länder, bland annat att organisera sig i facket – en folkrörelse med totalt 191 miljoner medlemmar.

UNI globals generalsekreterare Christy Hoffman, Transports Jimmy Ovesson, Michala Lafferty, (chef fastighetstjänster på UNI global), och Transports Magnus Falk – med Transports grundare Charles Lindley på målning i bakgrunden.

”Internationellt arbete ligger i Transports dna”

Facket. Det började redan innan förbundet bildades, 1897, och bygger i grunden på solidaritet med arbetare i alla länder. Men hur arbetar egentligen Transport i dag för att påverka internationellt?

Fråga facket
Vilka regler gäller när du ska ta med dig mindre sällskapsdjur i bilen? Illustration: Martin Heap

Måste mindre djur också bältas?

Transport. Jesper undrar om hur mindre husdjur ska transporteras och Christopher vill veta om chefen hade rätt att schemalägga honom fast han sagt upp sig. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Truckstop
För My Gustafsson, och hunden Enzo, är det första gången på Truckstop Örebro. Vanligen kör hon i södra Sverige för Grahns transport, Kristianstad.

Satsningar på säkrare stopp

Arbetsmiljö. Längs landets stora transportleder öppnar inhägnade rastplatser för yrkesförare. Behovet är stort – lastbilschaufförer på Truckstop Örebro berättar om stölder, otrygg uppställning och ovärdig arbetsmiljö.

Kultur
Arbetarklassen har tyngre och farligare jobb och fler dör i arbetsolyckor. (Arkivbild.) Foto: Justina Öster

”Kapitalägarna är vinnare och arbetarna förlorare”

Klassanalys. Nej, arbetarklassen är inte död. Medelklassen har heller inte sjunkit ner i ”proletärernas arma tillvaro”. Däremot vidgas klyftorna alltmer mellan arbetare och kapitalägare. Mellan arbetarnas löner och företagens vinster.