Krönika

Strejkar vi för lite i Sverige?

Krönika. Mitt svar är ett rungande ja! I skrivandets stund vet jag inte hur det har gått för bevakningsavtalet. Jag vet bara att jag och många med mig är redo att sätta på oss strejkvästarna och ställa oss på barrikaderna.

Vi har stått tillbaka med våra krav under pandemin och nu vill de att vi håller tillbaka våra krav på grund av inflationen. Det räcker nu! Vi vill inte stå tillbaka. Även vi har drabbats hårt av inflation och höjda levnadskostnader. Och det handlar inte blott och bart om höjda löner. Det handlar om så mycket mer.

I april i år gick cirka 25 000 arbetare i Norge ut i strejk. De norska fackförbunden krävde löneökningar på minst fem procent för att kompensera för de höga konsumentpriserna under 2023. Efter bara några dagar avblåstes strejken och arbetarna hade fått igenom sina krav men… de fick gå ut i strejk och det är mer än vad vi i Sverige hinner göra innan arbetsgivarorganisationer och fackliga förhandlingsdelegationer har enats.

Vi är många som är så redo att gå ut i strejk, men vi har också vant oss vid att strejken avblåses i sista sekund och precis som en ballong går luften ur oss. Antiklimax infinner sig och kampviljan ersätts av besvikelse.

I Tyskland är det vanligt med Warnstreik – varningsstrejk: Arbetarna lägger ner sitt arbete i några timmar och återvänder sedan till arbetet.

Det är en effektiv metod. Medlemmarna mobiliseras bakom kraven och pressen vid förhandlingsbordet ökar. Det är en tydlig signal att facket verkligen har medlemmarna med sig och att de står enade bakom kraven. Det är nästan en miljon arbetare på tusentals arbetsplatser runt om i Tyskland som varningsstrejkar.

Warnstreik är ett bra koncept och något som vi borde anamma i Sverige. Warnstreik handlar nämligen inte bara om att få igenom våra krav utan att vi medlemmar känner oss delaktiga, att vi är en del av något större, att det är vi medlemmar som är facket.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Chefer jag minns

Davids krönika. Vad är en bra chef? Eller snarare, hur är en bra chef? Personer i chefsposition är naturligtvis bara vanliga människor, som dock av någon anledning fått en lite speciell roll i livet.

Alexandra Einerstam

Vi står där när det gäller

Alexandras krönika. När Sverige nu rustar för ett förstärkt totalförsvar talas det mycket om mat, energi och infrastruktur. Mindre uppmärksamhet får vi väktare, ordningsvakter och skyddsvakter som varje dag bidrar till att samhällets nyckelfunktioner fungerar.

Bakficka på jeans med två sedlar nedstoppade

Så blev de nya lönerna

Löner. Alla utom ett av Transports kollektivavtal är färdiga. Här är de nya lönerna – och så tycker facket, arbetsgivarna och arbetarna om de nya avtalen.

Foto: Shutterstock

Elnätet nyckeln till gröna transporter

Åkeri. Den gröna omställningen av vägtransporter i Europa är i full gång. EU:s mål är att minska utsläppen med 90 procent till 2040, och lagstiftningen driver på övergången till nollutsläppsfordon i form av el- och vätgasdrivna lastbilar.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Chefer jag minns

Arbetsliv. Vad är en bra chef? Eller snarare, hur är en bra chef? Personer i chefsposition är naturligtvis bara vanliga människor, som dock av någon anledning fått en lite speciell roll i livet.

Berättelsen om Willi Betz

Fiffel & båg. Det har skrivits mycket om tyska Willi Betz, lönedumpningens fader, och hans åkeri i tidiga 2000-talet. Från början var det ett litet tankbilsåkeri som körde vin (!) från Italien till Tyskland. Men när Berlinmuren föll 1989 öppnades portarna för privat ägande i de forna sovjetstaterna.

Att marschera i takt eller inte

Kanon. Så var den här till slut, vår omtalade kulturkanon. En reporter från TV 4 kom fram till mig där jag satt och fikade på Liljeholmstorget och stack en mikrofon under näsan. ”Vad tycker du om kulturkanon?” undrade hon.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam

Vi står där när det gäller

Om kriget kommer. När Sverige nu rustar för ett förstärkt totalförsvar talas det mycket om mat, energi och infrastruktur. Mindre uppmärksamhet får vi väktare, ordningsvakter och skyddsvakter som varje dag bidrar till att samhällets nyckelfunktioner fungerar.

Måste varje glåpord bli ett rättsfall?

Rätt & orätt. Jag har blivit kallad mycket under de många år jag har jobbat som väktare, ordningsvakt och skyddsvakt. ”Fitta”, ”hora”, ”stasivakt”… ja, listan kan göras lång men det har också gjort att jag har … härdats? Blivit avtrubbad? Tål mer än gemene man?

På ny adress

Flytt-tankar. Jag försöker säga hejdå till den gamla lägenheten. Det låter kanske enkelt, men hur lämnar man egentligen platsen där ens liv vecklat ut sig, dag för dag, år efter år?

När folkbildningen dör får lögnen liv

Ledare. Regeringens nedskärningar i folkbildning och civilsamhälle riskerar att lämna demokratin oskyddad. När fria fackförbund pressas tillbaka och kunskap trängs undan får osanningar större spelrum – och då blir den fackliga rörelsen viktigare än någonsin.

Du förtjänar respekt och uppskattning

Ordförandeord. Vi är inne i mörkare tider med kortare dagsljus och minst sagt varierande väglag. Alla ni medlemmar som arbetar och rör er ute på vägarna oavsett årstid och väglag – var rädda om er.

GDPR skyddar inte de anställda

Insändare. Det finns otaliga tekniska system med förmåga att hålla koll på de anställda som övervakar vad de gör eller inte gör under sin arbetstid. I våra branscher använder man sig ofta av kameror, gps och skannrar som registrerar vad de anställda gör.

Är allt frid och fröjd i åkeribranschen?

Debatt. Under årtionden har vi i Transport kämpat mot lönedumpning, mot oseriösa aktörer som slår undan fötterna på åkerier med kollektivavtal. Med facklig-politisk samverkan, och med stor hjälp av våra dåvarande socialdemokratiska EU-parlamentariker, drevs det så kallade mobilitetspaketet igenom.

Säkerheten ökar, men arbetsmiljön glöms bort

Debatt. Säkerhetsläget i Sverige och världen är oroligt. Cyberattacker sker dagligen, skyddsobjekt fotograferas trots förbud och spionage från utländska makter pågår. Detta skapar fler uppdrag och arbetstillfällen för bevakningsbranschen. Företagen ser ökade intäkter – men risken är att arbetsmiljön glöms bort när nya uppdrag snabbt ska bemannas.

Vevradio och stormkök

Krisberedskap. Det är viktigt att vara förberedd i händelse av kris. Råd som dubbla sim-kort och två olika betalkort är lättare att ta till sig än att stapla frystorkad mat och vatten med hundraårig hållbarhet.

Arbetsgivare, bered er på en match

Ordförandeord. Avtalsrörelsen är i princip klar för denna gång. Avtal har tecknats för alla Transports yrkesgrupper. Vissa har löst sig lättare än andra och på en del avtalsområden har vi tvingats varsla om konflikt för att nå fram.

Hur tänker ni politiker göra arbetslivet säkrare?

Insändare. Om knappt ett år är det allmänna val i Sverige. Bland annat till riksdagen där den lagstiftande makten utövas. Riksdagen utser regering som utövar den verkställande makten. I dessa delar av makten i vår stat ingår att se till så skyddslagstiftning som den samlade arbetsmiljölagstiftningen omsätts i verklighet.