;
ORDFÖRANDEN HAR ORDET

Stort ansvar efter kort utbildning

Ordförandeord. För två veckor sedan sköts en väktare i en källargång i norra Stockholm. Han sköts i båda benen. Transport lade omedelbart ett skyddsstopp i området och arbetet med riskbedömningar inleddes.

Detta väcker återigen frågan om vilken roll bevakningspersonalen ska spela i trygghetsarbetet i framtiden, och vilka förutsättningar de ges att göra sitt jobb. Det finns ett antal saker vi måste lyfta upp till diskussion. Frågor som också låg till grund för hela vårt deltagande under Almedalsveckan i somras.

För kort utbildning

Är det rimligt att väktare och ordningsvakter förväntas upprätthålla ordning i områden som präglas av organiserad brottslighet och narkotikahandel? Anser samhället att det är tillräckligt med två veckors utbildning för ordningsvakter, som är en del av våldsmonopolet och därmed ska ta order av polis vid behov? Varför ska samhället betala för utbildningar av djurskötare, tandläkare och snickare men inte bevakningspersonal? De får vackert pröjsa ur egen ficka eller hitta en arbetsgivare som är beredd att stå för notan.

Det krävs en ny, mer modern syn på dessa samhällsviktiga yrken, och det är definitivt något vi kommer att lyfta under avtalsrörelsen. En trygg bevakningspersonal ger ett tryggare samhälle.

Utnyttjas

Är det något som kan få mig så där heligt förbannad är det när arbetsgivare kallt räknar med att de anställda inte har koll på sina rättigheter. När man helt enkelt hoppas tjäna storkovan på att utnyttja andra eller se till att de får mindre pengar i plånboken än de har rätt till.

De senaste åren har jag sett en oroande utveckling i bemanningsbranschen, en bransch som inte sällan sysselsätter unga och utrikesfödda. Jag upplever att det har blivit allt vanligare att bemanningsföretag gör just detta: De försöker undkomma sitt ansvar genom att utgå från att de som jobbar inte vet vad de har rätt till enligt avtal. Därför lanserar vi nu kampanjen ”Rätt ska vara rätt”. Det är viktigt att ha titta på sin lönespec, att veta vad garantilön är och vad GFL innebär. Du kan läsa mer på transport.se/bemanning.

Rätt till heltidslön

Att vara bemanningsanställd innebär att man är heltidsanställd (med vissa undantag) och har rätt till heltidslön. Det betyder att du ska ha heltidslön även då du endast är uthyrd på mindre tid än heltid. Den bestämmelsen ser vi på Transport att företagen ofta och med olika medel försöker undvika. Antingen struntar man i det helt, eller så säger man åt sina anställda att söka tjänstledigt på den tid de inte jobbar ”för det är så det funkar”.

Jag har tidigare skrivit om att Transport tog striden för ett 20-tal medlemmar i Västsverige, som inte fått ut garantilön från sin arbetsgivare. Det ledde till att de fick ut på närmare en miljon kronor tillsammans.

Undrar du om allt står rätt till hos din arbetsgivare, om du faktiskt får den lön du ska ha? Hör av dig till din lokalavdelning så tittar vi på det tillsammans! Låt oss se till att människor som arbetar hårt faktiskt får den lön de har rätt till.

Rätt ska vara rätt!

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Vad gäller vid kombinerad tjänst?

Transport. Vad gäller vid kombinerad tjänst som chaufför/transportledare/terminalarbetare och när slutar inbetalningarna till tjänstepensionen? Det är två frågor som Transports experter svarar på denna gång.

Arbetstidsförkortningen måste bli verklighet – hur ser vägen framåt ut?

Debatt. Under flera år har svenska arbetare fått höra att nästa stora arbetslivsreform är kortare arbetstid med bibehållen lön. Frågan har lyfts fram som en av arbetarrörelsens viktigaste framtidsfrågor.

Nima Farahi, Foto: Dexter Svärd Huss

Nima Farahi

... ny utredare på Transport. Under det kommande halvåret ska du bland annat hjälpa förbundet att räkna på krav och kostnader i den aktuella avtalsrörelsen.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Valfusk?

Valbevakning. Media har spelat en icke obetydlig roll i årets valrörelse. Såpass att det kanske varit enklast om de själva fått utse en regering.

Det var i säck innan det kom i påse!

Politik. Det var ett jämnt val där media till stor del styrde utgången. Analyserna kommer säkert snart nog men när de allra flesta tidningar är borgerliga var ingenting enkelt för det rödgröna blocket. Även SVT:s nyheter lutar åt det blåbruna hållet och Aktuellt påminner mest om en blåbrun hemsida.

Svensk sommar

Överhettat. Det har varit en underbar sommar med resor i Sverige, utflykter och ljumma utekvällar. Men mest av allt sol på varma klippor och halvkalla bad i havet. Ändå hopar sig molnen och det är inte ovädersmoln utan bilderna av brandröken från Sydeuropa som tornar upp sig.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam. Foto: Petrus Iggström

Tiden AI frigör borde gå till arbetarna

Ny teknik. Någon mer än jag som minns Terminator? AI-nätverket Skynet har tagit makten, världen ligger i ruiner och några få i motståndsrörelsen kämpar emot den. Science fiction men tanken har stannat kvar: vad händer när vi ger teknik makt som vi sedan inte kan kontrollera?

Ojämlikhet gör demokratin sårbar

Makt. Demokratin försvinner sällan på en dag. Det kommer inget dekret om att fria medier, domstolar eller rätten att organisera sig ska avskaffas. Förändringen sker stegvis. Journalister, forskare och författare beskrivs som motståndare och civilsamhället trängs undan. Regler ändras så att makthavare kan behålla makten.

Semester – en klassfråga

Sommarsverige. Semestern är slut och jag är tillbaka på jobbet. I år har sommaren varit en karta över Stockholm med omnejd: Magelungen, Drevviken, Flaten och ibland Mälaren och Östersjön. Några dagar hade vi råd att hyra bil, annars har vi tagit oss fram med cyklar, SL och SJ.

En sak vet jag om tid: Jag hann inte klart

Redaktionens krönika. Jag skulle gissa att det tar fem minuter för vår kaffebryggare att få fram en kanna kaffe. Jag vet att det tar exakt tio minuter för mig och barnen att ta oss ner till parkeringen. Allt som allt tar det ungefär 32 minuter från barnens skola till jobbets ytterdörr.

I vår arbetslinje räknas alla arbeten som lika värda

Replik. Pontus Blümes debattartikel tydliggör att Transportarbetarförbundets stämningsansökan vilar på en huvudsakligen ideologisk grund där tillsvidareanställning ses som den enda normen på arbetsmarknaden och andra sysselsättningsformer betraktas som atypiska. I vår arbetslinje räknas alla arbeten som lika värda.

Någonting bra har hänt!

Redaktionens krönika. Det här kan bli svårt. Att skriva om så kallade positiva nyheter har flera risker. Att framstå som ironisk, som reklamtextmakare eller som en okritisk hyllare av någon företeelse, oftast ointressant för de flesta. Men jag gör ett försök!

En stolt ordförande

Ordförandeord. Efter många om och men så gick det ändå vägen i valet. Socialdemokraterna ska nu försöka bilda regering vilket är ett glädjande valresultat, eftersom det är Socialdemokraterna som står upp mest för frågorna som är viktiga för medlemmarna i Transport.

Wolt har inga anställda – och det är hela affärsidén

Debatt. I fem månader körde en av våra medlemmar matleveranser åt Wolt, och för detta arbete fick han sammanlagt 57 329 kronor före skatt för 484 arbetade timmar. En timlön på 118 kr, inklusive semesterersättning, som dessutom skulle ersätta alla kostnader för fordonet och hans egna pensionsinbetalningar.

%&!#€ idioter!

Redaktionens krönika. Under några veckor varje sommar är jag fri från storstaden och kastar ungar, sambo och hund i bilen och nöter asfalt och grus runt om i Sverige. Målet är resan, eller vad heter det? Jag fick i alla fall åter ”chansen” att lägga extra mycket tid på vägarna och uppleva lite av det många transportarbetare får utstå dagligen.

När varningslampan lyser är det dags att lyssna

Debatt. AI framställs ofta som lösningen på framtidens utmaningar. Vi hör om ökad produktivitet, smartare arbetsplatser och nya möjligheter. Samtidigt växer oron bland arbetstagare. Det borde inte avfärdas som teknikrädsla. Det borde tas på allvar.

;