”Sjukskrivning kostar mer än plexiglas”
Arbetsmiljöarbete. Ett plexiglas à 1 500 kronor är småpengar för att skydda taxi- och färdtjänstförare från corona, anser regionala skyddsombudet Charina Nordwall. – Vad kostar en sjukskrivning på 14 dagar företaget?
På grund av pandemin sitter Charina Nordwall nu ensam på Transports avdelning Mellersta Norrland i Örnsköldsvik. Kontor finns också i Sundsvall och Östersund.
För 19 år sedan tog hon över ansvaret för arbetsmiljön. Mötet med människor, variationen är kryddan i jobbet. Och att då och då lyckas glädja en person med ersättning från medlemsförsäkringen – efter en arbetsolycka eller skada.
Å andra sidan träffar Charina många som är ledsna. Som chauffören, snart 60, som grät efter utförsäkringen från försäkringskassan. Efter 180 dagar skulle han ut på allmänna arbetsmarknaden och söka andra jobb, fast han inte var frisk.
– I början var sånt tufft att hantera. Nu försöker jag vända situationen, se ljuspunkter. Jag kan förstås aldrig lova att medlemmar ska få rätt hos försäkringskassan när vi överklagar beslut. Men jag kan lova att jag ska göra allt jag kan, och många är glada för det.
180-dagarsregeln, som infördes för att få ner sjuktalen, har i många år fått Charina att se rött. När coronan slog till rakade antalet utförsäkrade dessutom i höjden. En statlig utredning har lagts fram och under hösten presenterade regeringen en lagändring.
Tanken är att det ska bli lättare för långtidssjuka att skjuta upp slutdatum, när de ska ut och söka andra jobb. I fall de kan visa att de kan återgå till sitt gamla arbete inom 365 dagar.
Ändå är Charina skeptisk. Vem kan garantera att han eller hon kan komma tillbaka inom 365 dagar, undrar hon. Komplikationer kan tillstöta.
– Den här regeln finns redan. Men få har nytta av den eftersom kassan gör allt för att avslå, så mycket som möjligt. Allt som sker är att ”särskilda skäl” ändras till ”övervägande skäl” för att någon ska kunna återgå till jobbet.
– Jag uppfattar det lite som ett skämt, tyvärr. Och det hjälper väl inte alla som redan är utförsäkrade.
Charina saknar de fysiska kontakterna i covidtid. Hon talade nyligen med en coronadrabbad taxichaufför som beskrev isoleringen på sjukhus. Den borde tas upp mer i medierna, tycker hon. Känslan av att ligga där ensam och inte få luft, utlämnad åt sin ångest: Kommer jag att dö nu? Får jag aldrig mer se min familj?
När pandemin tog ny fart ökade oron bland taxiförarna, berättar Charina. Hon ordnade videomöten med arbetsgivarna och ger goda exempel från färdtjänståkerier, som byggde om bussar för att förbättra covidskyddet.
– Många taxibolag har skött det bra. Fast inte alla, tyvärr.
Ändå är en investering i plexiglas billigare än sjukskrivning, betonar Charina.
Hon tar upp smittspårning, att det inte är lätt att fastslå att en anställd blivit smittad på jobbet. Ändå har LO uppmanat skyddsombuden att anmäla arbetsskada, när någon insjuknat.
– Om anmälan sedan går igenom får vi se. Fast det är viktigt att vi i statistiken får med vilka grupper som är särskilt utsatta. Dit hör också väktare i butik och ordningsvakter, anställda på bensinstationer.
Före pandemin var Charina ute på arbetsplatser och gjorde skyddsronder och riskbedömningar. Hon hjälpte företag att få i gång det systematiska arbetsmiljöarbete de är skyldiga att bedriva, enligt arbetsmiljölagen.
Skyddsombud spelar en viktig roll och har stora befogenheter. Är risken att anställda ska skadas, eller till och med dö på jobbet akut, har Charina lagt skyddsstopp och avbrutit arbetet. Oftast resulterar det i olika åtgärder, även om det inte alltid går så snabbt som personalen önskar.
Är arbetsgivaren kallsinnig tvingas hon ibland ta till ”en 6:6a”. En åtgärd som återfinns i arbetsmiljölagen kapitel 6, § 6 och innebär att Charina skriver en formell begäran om insatser till företaget.
– Händer inget då heller vänder jag mig till Arbetsmiljöverket som får ta ställning.
Charinas arbete har gått från fysiska problem, som trasiga maskiner och besvär med värme och kyla, till mer psykosociala brister. Här blir åtgärderna ofta personalenkäter, riskbedömningar, enskilda samtal och en plan med tidsangivelser.
Företagens ansvar för den psykosociala (organisatoriska och sociala) arbetsmiljön har ökat, med skärpt lagstiftning. Att människor mår psykiskt sämre på jobbet tror Charina bottnar i den uppdrivna stressen.
– Det leder till tjafs och konflikter. Chaufförer hetsas av tider. Godset ska fram, även om förarna sinkas av olyckor på vägen. Folk har kortare stubin och springer in i väggen.
Som norrlänning brinner Charina Nordwall för trafikfrågor, säkerhet och halkbekämpning.
– Tyvärr är våra chaufförer alldeles för dåliga på att skriva tillbudsrapporter. Rapportera alltid, uppmanar hon alla medlemmar.
– Rapportera, rapportera, allt som kunde ha lett till allvarliga olyckor. Även om du klarar dig kanske kollegan råkar riktigt illa ut vid en halkfläck. Rapporter ger oss skyddsombud bättre möjlighet att driva igenom åtgärder för att förbättra arbetsmiljön.
