Morgon i Läby.

Riksväg 72. Den är inte bred och sträckningen verkar naturgiven. Milstenar vittnar om att här har folk färdats i hundratals år. Riksvägen går genom Västmanland och norra Upplands kulturbygd och trafiken är tidvis tät och tung.

På ena sidan öppet jordbrukslandskap, på andra sidan skog. Järnvägen i dalgången bredvid. Så ser det ut långa bitar av Salavägen. Strax före avfarten till 72:an i Uppsala, vid Mora stenar rastplats, står ett tjugotal långtradare parkerade.

På vägen mot Sala är det lugnt på morgonen. Kallt och snörök. I alla fall efter avfarten vid Stenhagens köpcentrum i utkanten av Uppsala. Men vackert med soluppgång över Uppsalaslätten.

Vänge

Första tätorten att passera är Vänge kyrkby. Både riksväg och järnväg löper genom samhället. Märkligt nog heter stationen Brunna. Det visar sig att hela Vänge hette Brunna under drygt hundra år, efter att Norra stambanan drogs fram genom orten. Samhället skulle inte förväxlas med andra Vänge i landet, som samhällen i Gotland och Halland. För knappt 30 år sedan fick dock Vänge i Uppland sitt gamla namn tillbaka.

Nästa stopp är Järlåsa, som järnvägen också går igenom. Det var dock länge sedan tågen på Dalabanan stannade här, stationshuset revs under 1900-talets sista år. Men förhoppningar finns att lokaltrafiken med Upptåget, som kör på sträckan, ska göra stopp i samhället. Där tillverkades tidigare drycken Pucko, från lanseringen 1954 fram till 1987.

Morgonfika i Morgongåva? I centrum i det lilla samhället, med det slående namnet, är dock Essibellas Diner stängt. Det är ett slags mellandag, en fredag efter trettondagen.

Tvärs över vägen har My Kök och Bar just öppnat. Här serveras allt från dagens och pizza till grillmeny, sallader och à la carte. Det går också bra att bara ta en kaffe och några syltkakor.

”Gåvan”

Som främling är det ju en naturlig öppning att fråga dem som arbetar på Mys restaurang varför samhället heter Morgongåva. Det verkar så – annorlunda… Räcker det liksom inte med ett smycke, måste mannen efter bröllopsnatten ge sin fru ett helt samhälle? Om än inte i klass med Bombay, historiens kanske bästa morgongåva, verkar också samhället i Heby kommun väl överdrivet.

– Ja, haha, jag vet inte om det stämmer men jag har hört att det var kungen som gav sin fru – drottningen – det som present, säger kvinnan i kassan på My Kök och Bar.

– Kungen tyckte att det var en så vackert här, hur byn ligger mellan två sjöar.

Kvinnan talar sedan med sin kollega på ett annat språk, de skrattar, och antagligen åt namnfrågan för de talar om ”Gåvan”. Det är så lokalbefolkningen kallar Morgongåva.

Wikipedia ger en delvis annan förklaring, mindre kunglig: Brukspatronen på närbelägna Molnebo gav ett torp i bröllopspresent till en dräng och en piga då de gift sig eftersom hon väntade barn (med den gifta patronen på bruket).

I Morgongåva ligger flera större nätbaserade företag, som Adlibris och Apotea.

Sedan den 1 januari 2007 tillhör tätorten Uppsala län, liksom hela Heby kommun.

Tegelbruk

Heby var tidigare Västmanlands läns östligaste utpost. Men efter en rådgivande folkomröstning övergick kommunen till Upplands län för 25 år sedan.

Historiskt var samhället ett centrum för tegelbruksindustrin i landet, och i tätorten finns i dag ett tegelbruksmuseum. Heby tätort växte efter att stambanan dragits fram på 1870-talet.

Landmärket framför andra är Lantmännens silo, som höjer sig över bygden. Dess framtid har diskuterats sedan förra årtusendet. Liksom möjligheten att använda silon som en gigantisk annonspelare för den närbelägna älgparken. I januari står silon kvar, med banderoll med en älg.

På en obemannad bensintapp, vid 72:an, väntar Benny Hjelm som kör sjukresor för Enköpingstaxi.

– Det är ett bra jobb. Fast om det blir något mer i dag vet jag inte.

Det är lunchtid. Han har haft en körning tidigare i dag, också här tycks det vara en typisk mellandag.

Strax utanför Sala ligger kaféet Rutiga huset. Det är inte rutigt längre, men skylten vid vägen lockar fortfarande med kiosk och grill.

Det visar sig att kaféverksamheten lade ned redan 2005, och den nuvarande ägaren tog över ett par år senare. Nu är det bostäder på gång i huset och 72:an ska bli 2+1-väg, med gång och cykelbana, på sträckan.

”Mellandag”

Sala silvergruva var under lång tid en av Sveriges viktigaste inkomstkällor. När den danske författaren HC Andersen besökte staden på 1800-talet ställde han i sin reseskildring frågan var alla människor i Sala höll hus.

– De flesta reste nog i går. Det är lite av en mellandag i dag, det är lugnt, säger Anina Nilverud på OKQ8-macken i en annan utkant av Sala.

Anina har jobbat sex år på bensinstationen och tycker att det fungerar bra.

– Det är varierat, olika uppgifter hela tiden. Det enda negativa är att vi jobbar ensamma när vi jobbar kväll.

En hel del kunder kommenterar det höga dieselpriset, men det är inga problem.

– De flesta skojar, en del frågar om de kan få rabatt eller hintar om att det är dyrt. Och det är ju dyrt. Absolut, säger hon.

På en annan bensinstation, i Uppsalas utkant, står Jessica Vallimaa vid sin tankbil. Det börjar skymma.

– Jag trivs bra med jobbet, det är självständigt. Det är ingen som flåsar dig i nacken, säger hon.

Jessica har kört tankbil i drygt fem år, och utgår från Nacka. Vart hon kör varierar.

Transportarbetaren kör sista kilometern på Salavägen ut till E4:an, och söderut: hem.