Martin Eriksson spolar ren den nya slambehållaren i källaren på en fastighet. Varmt vatten löser fett bättre än kallt, tipsar han fastighetsägare.
Close
Martin Eriksson spolar ren den nya slambehållaren i källaren på en fastighet. Varmt vatten löser fett bättre än kallt, tipsar han fastighetsägare.
Close
Slamsugning

Så sparar du kroppen

Arbetsmiljö. – Ser man en sådan här installation blir man varm i hela själen! Så säger sug- och spolbilsföraren Martin Eriksson. Annat var det förr.

Martin Eriksson har parkerat slam- och spolbilen utanför en indisk restaurang i Sundbyberg, nordväst om Stockholm. Här är det tätt mellan krogar, kaféer, skolor och förskolor – och därmed även tömningar av fettavskiljare för Martin.

Klockan är 10 och solen flödar. Han brukar hinna med en fem, sex, sju tömningar före lunch och ungefär lika många efter, beroende på storlek. De vanligaste restaurangbehållarna rymmer omkring en kubik, 1 000 liter.

Martin Eriksson blev skyddsombud för att kunna påverka arbetsmiljön. Foto: Justina Öster
Martin Eriksson blev skyddsombud för att kunna påverka arbetsmiljön. Foto: Justina Öster

Skyddsombud

Tidigare körde Martin bärgningsbil, men han vill inte tillbaka. På det stora miljö- och transportbolaget Ohlssons har han kollektivavtal och reglerad 40-timmarsvecka. Som skyddsombud kan han också samarbeta med ledningen och kollegorna för att skapa en bättre arbetsmiljö.

Han börjar dra en grövre slang mot tömningskopplingen vid sidan av restaurangen. Nu i markplanet.

– En del slangar är mycket tyngre, den här väger nästan ingenting. Ohlssons har investerat i den för att den ska klara alla säsonger på ett bra sätt. När man drar ska man jobba med hela kroppen. Ta ett bra grepp om slangen med bägge händerna, arbeta metodiskt och lugnt.

– Stressa inte och spring inte med slangen under en arm. Och dra inte med fingertopparna. Det sliter på fingrarna och knogarna, säger han och varnar:

– Det här luktar inte godis.

Bättre nu

Förr fanns en ”gammal pumpgrop” nere i källaren i fastighetens fjärrvärmecentral. Då tvingades chaufförerna parkera på trottoaren och sedan dra ner slangen för en trång, brant och hal trappa med flera vassa hörn plus en dörröppning, som kan ställa till problem. Martin går före och visar.

– Här var det lätt att ta snedsteg och ramla med slangen. Man fick se upp så att man inte trampade snett. Ingen gjorde sig illa men tömningen blev ett skyddsombudsärende efter ett antal tillbud.

Martin behövde inte lägga skyddsstopp för fortsatt arbete.

– Vi kallade till ett platsbesök med fastighetsägaren och det kommunala bolaget, Savab, och kommunbolagets representant sa: den här lösningen är icke godkänd. Fettavskiljaren duger inte, ni behöver investera i en ny slambehållare och ett nytt system.

Håll inte i slangen med fingertopparna, det sliter på fingrarna och knogarna. Foto: Justina Öster
Håll inte i slangen med fingertopparna, det sliter på fingrarna och knogarna. Foto: Justina Öster

Fastighetsägarens ansvar

Det är fastighetsägarens ansvar att avskiljaren fungerar och att behållaren är rätt dimensionerad, betonar Martin.

– Men särskilt mindre fastighetsägare har dålig koll på sina fettavskiljare och matavfallssystem. Den här tillfälliga lösningen blev permanent, men i slutänden fick vi som entreprenör vara med och påverka när fastighetsägaren valde ett nytt system.

Martin tömmer avskiljaren med den grövre slangen och spolar ren behållaren med en tunnare svart nere i källaren. Ser till att inte drälla. Slår ut med armarna:

– Den här är gjord efter konstens alla regler. Ser man en sådan här installation blir man varm i hela själen! Tömningsledningen är också fackmannamässigt konstruerad och man ventilerar ut dålig luft på bästa sätt.

Samarbetat med Tya

Ohlssons har samarbetat med Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd (Tya) för ett ta fram en utbildning om hur spolbilsförare kan arbeta mer skonsamt för kroppen.

– En ergonom åkte med oss och visade hur man öppnar brunnslock och lyfter på rätt sätt. Man ska använda hela kroppen, hålla armarna nära kroppen, böja på knäna och ha rak rygg. Och inte lyfta slang över huvudet.

Martin Eriksson ger gott betyg till ett hämtställe vid en skola, enkelt och lite trafik. Foto: Justina Öster
Martin Eriksson ger gott betyg till ett hämtställe vid en skola, enkelt och lite trafik. Foto: Justina Öster

Nästa tömning blir utanför Lilla Alby skola där det gäller att ha extra uppsikt över omgivningen, påpekar Martin och baxar upp brunnslocket till den markförlagda fettavskiljaren. Den rymmer cirka fem kubik, 5 000 liter vatten. Martin tipsar om att använda kranen på bilen så mycket som möjligt för att få ut slangen. Ibland behöver man stå på knäna för att skölja ur avskiljare, men bäst är att försöka undvika det.

Ett bra tömningsställe utan så mycket trafik, summerar han.

Vada genom buskar

Nästa är sämre, en uteservering vid Bällstaån. Martin parkerar bilen, måste sedan dra slangarna över ett räcke hela vägen nerför en sluttande avsats och vada genom en buskodling för att nå tömningskopplingen.

– Det hade behövts en kran med jättelång slang. En brunn uppe vid parkeringen med en tömningskoppling ner till botten av tanken hade varit bättre.

Restaurangägaren kommer ut:

– Hej, hur är läget, undrar han.

– Bra, och själv? Ni var inte med och bestämde om fettavskiljaren, va?

– Nej, men det där är väl ingen fara? Bara att dra ner slangen, ju.

– Det funkar, men hade varit önskvärt med en annan lösning för oss, svarar Martin.

Inte bråka om allt

Tillbaka i bilen talar han om en avvägning, att man inte kan bråka på kunderna om allt. Då blir man inte så populär. Man får ta det viktigaste först.

– Nu är det sommar men på vintern när vi ska trampa genom meterdjup snö, slangarna blir stela av kylan och vi ska hålla på och dra upp och ner dem, då är det inte så kul.

Martin Eriksson halar in slangarna (den blå för sug och den svarta för spolning) vid ett knepigt hämtställe där han tvingas vada genom buskarna i en sluttning för att nå en brunn vid en restaurang. ”En brunn uppe vid parkeringen hade varit bättre”, säger han. Foto: Justina Öster
Martin Eriksson halar in slangarna (den blå för sug och den svarta för spolning) vid ett knepigt hämtställe där han tvingas vada genom buskarna i en sluttning för att nå en brunn vid en restaurang. ”En brunn uppe vid parkeringen hade varit bättre”, säger han. Foto: Justina Öster

Ytterligare två ställen återstår, där skyddsombud och chefer jobbar på förbättringar. Ett handlar om ännu en restaurang med en tank byggd i form av en cylinder med spetsig topp.

– För att spola den måste man stå uppe på avskiljaren, men ramlar man ner kan man falla 2,5 meter. Jag har pratat med fastighetsägaren och sagt att vi inte kommer att spola igen förrän de vidtagit åtgärder. Vi förstår er oro och ska göra något åt det, blev svaret, så jag behövde inte lägga skyddsstopp.

Konflikt

Vid en annan restaurang har det däremot uppstått en konflikt. Fettavskiljaren är placerad inne i köket och skyddsombud och bolag vill flytta den till källarförrådet.

– Vi tvingas dra slang genom hela köket. Det ger dålig arbetsmiljö, kan medföra spridning av bakterier och är inte är tillåtet enligt livsmedelslagen.

När man arbetar med fettavskiljare är risken för bakteriesmitta låg.

– Risken är större när man tömmer septitankar eller industriavfall. Vid rengöring av pumpstationer kan det också finnas en större koncentration av bakterier.

Använd kranen på spolbilen för att dra ut slangen, råder Martin Eriksson. Lukten vänjer man sig vid, tycker han. Men någon gång kan hämtning av flytande matavfall vara ett lass fiskrens som stått framme i solen. ”Den lukten sitter kvar i näsan i flera dagar.” Foto: Justina Öster
Använd kranen på spolbilen för att dra ut slangen, råder Martin Eriksson. Lukten vänjer man sig vid, tycker han. Men någon gång kan hämtning av flytande matavfall vara ett lass fiskrens som stått framme i solen. ”Den lukten sitter kvar i näsan i flera dagar.” Foto: Justina Öster

E.coli

Alla blir sjuka någon gång, själv har Martin varit hemma med magsjuka några gånger och några kollegor har fått E. coli, en väldigt aggressiv magbakterie.

– Vid pumpstationer ska man alltid ha på sig ansiktsmask, skyddsglasögon och engångsoverall och göra ren utrustningen efteråt. Använd alkogel och desinfektionsmedel kontinuerligt under arbetets gång, råder Martin.

Förr las hämtställena ut slumpmässigt, men nu gör Ohlssons planeringen ihop med det kommunala bolaget. Genom att dela upp kommunen i fyra områden kan förarna beta av ett i taget.

– På så sätt slipper vi åka runt och stressa över att inte hinna med. Vi gör av med mindre drivmedel, vilket är positivt för miljön, och företaget kan lägga pengarna på annat.

Använd benen, inte ryggen när du lyfter. Foto: Justina Öster
Använd benen, inte ryggen när du lyfter. Foto: Justina Öster

Farliga hämtställen

Martin engagerade sig som skyddsombud för ett år sedan eftersom det var ett par hämtställen som var farliga för chaufförerna.

– Klagar man bara tar det för lång tid, vill man få saker gjorda får man jobba lite själv. Jag pratar med kunder vi servar och kommunen. Ibland tar det tid innan man når fram till rätt chef som kan fatta beslut, men lyckas man så hjälper man sig själv.

– På ett ställe fanns en större fettavskiljare som läckte så att golvet blev halt. Jag mejlade fram och tillbaka innan jag fick tag i rätt person. Nu är den åtgärdad. Jag gör lite mer än en vanlig chaufför som kanske bara skulle kontakta arbetsledningen, men jag har energi och bästa sättet att använda den är att jobba för en bättre arbetssituation för mig och mina kollegor via facket, säger Martin Eriksson.

”Rädda hälsan – arbeta smart”

Utbildning. Sug- och spolbilsförare är ett tungt arbete som arbetsgivare och fack i Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd länge haft ögonen på. Nu finns en digital e-learningkurs som arbetsgivare anslutna till Tya kan köpa hem till sina anställda.

Petter Lobrinker. Foto: Tya
Petter Lobrinker. Foto: Tya

– Vi vill nå ut till sug- och spolbilsförarna och deras arbetsgivare. Utbildningen kan användas som en del av introduktionen när man är ny eller som fortbildning när man jobbat länge. Ergonomi för sug- och spolbilsförare är pedagogiskt upplagd och tar en timme och 40 minuter, säger projektledare Petter Lobrinker på Tya.

Samarbetsprojekt

Utbildningen togs fram i ett projekt där Tya samarbetade med företaget Ohlssons och deras förare och skyddsombud.

– Sug- och spolbilsförare arbetar ofta i oländig terräng och vi har återkommande diskuterat hur arbetet ska utföras på bästa sätt, när det är snö, halt, uppförsbacke, lerigt och tungt. Förarna bör exempelvis undvika att vrida på sig samtidigt som de drar slang.

”Ställ krav”

Att påverka fastighetsägare och skapa god tillgänglighet från början vid nybyggnation och ordna tömningar närmare tomtgränser är viktigt, påpekar Petter Lobrinker. Hans råd till arbetsgivare och anställda inom renhållning är:

– Ställ krav på fastighetsägare och samarbeta med skyddsombuden. Rädda hälsan genom att arbeta smart!

Undersöker arbetsmiljön

Petter Stenmo är driftchef på Ohlssons i Märsta, utanför Stockholm. Han berättar att bolaget i så stor utsträckning som möjligt åker ut och undersöker arbetsmiljön när företaget tagit över en ny trakt eller ett nytt hämtställe.

– Det är främst den som ska köra trakten och chefen som ska leda arbetet som åker ut. Ibland har man med sig en person från kommunen och skyddsombud kan också delta. Vi får blandade reaktioner från fastighetsägarna. Vissa blir glada att de kan åtgärda problem, andra mindre glada då det kan kosta pengar. Skyddsombud och chefer hjälps åt. Lyckas vi lösa arbetsmiljöproblemen gynnar det både oss och våra kunder.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Den svenska modellen: stabil organisationsgrad

Rapport. LO-facken har fortsatt färre medlemmar än före pandemin. Men organisationsgraden är stabil. Och sett till hela arbetskraften ökade antalet yrkesaktiva fackmedlemmar 2024.

Lee Ljungberg har arbetat som flygvärdinna i 16 år. Lika länge har hon navigerat mellan olika hudtillstånd, till följd av den utmanande arbetsmiljön i luften. Foto: Maria Lund

Livet i luften – en utmaning för huden

Kabinpersonal. Livet i luften utmanar hudens status. En dränerande cocktail av nattflygningar, stress och arbete genom tidszoner fick flygvärdinnan Lee Ljungbergs hud att slå bakut.

Hudproblem vanliga för flygvärdinnor och lastbilschaufförer. Illustration av Ingrid Fröhlich

Huden mår sämst i hytt och kabin

Hälsa. Huden är inte bara en yta. Den är en bortglömd beskyddare med många fiender. Inom transportarbetarkåren finns några av de yrken som löper störst risk för en hud i kris.

Adhd i arbetslivet
”Det är bra om cheferna har lite extra koll på oss med diagnos så att vi inte kör på för hårt och går in i väggen”, säger Cindy Wannberg. Foto: Justina Öster

”Våga be om hjälp, fråga och säg ifrån”

Drömjobbet. Många VET vad adhd är, men FÖRSTÅR ändå inte vad det är. Man känner sig ensam och annorlunda, men vill man något ska man jobba för det, tycker Cindy Wannberg. Själv kämpade hon hårt för att uppnå sin dröm – att köra lastbil.

”Struktur, tydlighet och rutiner viktiga vid adhd”

Arbetsliv. Alla med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd, add och autism är olika. Därför är generella råd svåra. Men. Struktur, tydlighet och rutiner är viktiga ledord på jobbet för arbetsgivare som månar om sin personal, betonar personalkonsulten Linnéa Sandvik.

Snabbkoll
Illustration: Mattias Käll

Så mycket får du som jobbar i midsommar

Lön. Många är lediga i midsommarhelgen. Men för vissa andra blir det arbete. Så mycket tjänar transportarbetarna som jobbar när andra dansar runt stången.

Kultur
Många har en sorts ekonomiskt konto-tänkande, som ifall vi sätter in ”god” konsumtion som jeans i ekologisk bomull på vårt konto så kan vi göra uttag för mer miljöförstörande köp och handlingar. Men så fungerar det inte, menar Nina Wormbs.

Vilka är dina ursäkter?

Miljötänk. Vi vet så mycket om klimatkrisen, ändå lever vi på som förut. Vilka är dina ursäkter för att inte leva mer hållbart?

Ensamhet på jobbet
Sebastian Pöldre, Johanna Söderlund och Filip Pihl är vana vid att man ger varandra ett handtag när det behövs.

Hjälpsamhet bidrar till gemenskap

Arbetsmiljö. Ensamhet är lika skadligt för hälsan som rökning, visar forskning. Sociala aktiviteter på arbetsplatsen kan förebygga det. På Telge återvinning åker man och fiskar tillsammans bland annat. – Vet man att man är saknad när man inte kommer till jobbet, då vet man att man är behövd och då trivs man, säger vd Vesa Hiltula.

Svarta pengar
Börje Jönsson åkeri, Stay fresh och Thomas betong AB har försett Skatteverket med underlag som visar att ”Peters” företag borde ha betalat löner i Sverige. Foto: Shutterstock

Välkommen till ”Scam trans”!

Åkeri. Ett företag som hyrt ut personal till Börje Jönsson åkeri, Stay fresh och Thomas betong hade hängavtal, men valde ändå att låta pengarna runda ett bosniskt företag och betala svart. Grundaren av Scan trans d.o.o. tycker att Skatteverket behandlat honom ”skitigt”.

Arbetsmiljö
Johan Duvskog är huvudskyddsombud och Jessica Karlsson skyddsombud. De vill samverka kring arbetsmiljön på Prezero, men tycker inte att ledningen lyssnar.

Stress och press på Prezero

Miljöarbetare. ”Det bästa med Prezero är omhändertagandet av personalen”, säger Malmöregionens chef i företagets interntidning. Flera miljöarbetare vittnar tvärtemot om övervakning, hot och stress.