
Så sparar du kroppen
Arbetsmiljö. – Ser man en sådan här installation blir man varm i hela själen! Så säger sug- och spolbilsföraren Martin Eriksson. Annat var det förr.
Martin Eriksson har parkerat slam- och spolbilen utanför en indisk restaurang i Sundbyberg, nordväst om Stockholm. Här är det tätt mellan krogar, kaféer, skolor och förskolor – och därmed även tömningar av fettavskiljare för Martin.
Klockan är 10 och solen flödar. Han brukar hinna med en fem, sex, sju tömningar före lunch och ungefär lika många efter, beroende på storlek. De vanligaste restaurangbehållarna rymmer omkring en kubik, 1 000 liter.

Skyddsombud
Tidigare körde Martin bärgningsbil, men han vill inte tillbaka. På det stora miljö- och transportbolaget Ohlssons har han kollektivavtal och reglerad 40-timmarsvecka. Som skyddsombud kan han också samarbeta med ledningen och kollegorna för att skapa en bättre arbetsmiljö.
Han börjar dra en grövre slang mot tömningskopplingen vid sidan av restaurangen. Nu i markplanet.
– En del slangar är mycket tyngre, den här väger nästan ingenting. Ohlssons har investerat i den för att den ska klara alla säsonger på ett bra sätt. När man drar ska man jobba med hela kroppen. Ta ett bra grepp om slangen med bägge händerna, arbeta metodiskt och lugnt.
– Stressa inte och spring inte med slangen under en arm. Och dra inte med fingertopparna. Det sliter på fingrarna och knogarna, säger han och varnar:
– Det här luktar inte godis.
Bättre nu
Förr fanns en ”gammal pumpgrop” nere i källaren i fastighetens fjärrvärmecentral. Då tvingades chaufförerna parkera på trottoaren och sedan dra ner slangen för en trång, brant och hal trappa med flera vassa hörn plus en dörröppning, som kan ställa till problem. Martin går före och visar.
– Här var det lätt att ta snedsteg och ramla med slangen. Man fick se upp så att man inte trampade snett. Ingen gjorde sig illa men tömningen blev ett skyddsombudsärende efter ett antal tillbud.
Martin behövde inte lägga skyddsstopp för fortsatt arbete.
– Vi kallade till ett platsbesök med fastighetsägaren och det kommunala bolaget, Savab, och kommunbolagets representant sa: den här lösningen är icke godkänd. Fettavskiljaren duger inte, ni behöver investera i en ny slambehållare och ett nytt system.

Fastighetsägarens ansvar
Det är fastighetsägarens ansvar att avskiljaren fungerar och att behållaren är rätt dimensionerad, betonar Martin.
– Men särskilt mindre fastighetsägare har dålig koll på sina fettavskiljare och matavfallssystem. Den här tillfälliga lösningen blev permanent, men i slutänden fick vi som entreprenör vara med och påverka när fastighetsägaren valde ett nytt system.
Martin tömmer avskiljaren med den grövre slangen och spolar ren behållaren med en tunnare svart nere i källaren. Ser till att inte drälla. Slår ut med armarna:
– Den här är gjord efter konstens alla regler. Ser man en sådan här installation blir man varm i hela själen! Tömningsledningen är också fackmannamässigt konstruerad och man ventilerar ut dålig luft på bästa sätt.
Samarbetat med Tya
Ohlssons har samarbetat med Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd (Tya) för ett ta fram en utbildning om hur spolbilsförare kan arbeta mer skonsamt för kroppen.
– En ergonom åkte med oss och visade hur man öppnar brunnslock och lyfter på rätt sätt. Man ska använda hela kroppen, hålla armarna nära kroppen, böja på knäna och ha rak rygg. Och inte lyfta slang över huvudet.

Nästa tömning blir utanför Lilla Alby skola där det gäller att ha extra uppsikt över omgivningen, påpekar Martin och baxar upp brunnslocket till den markförlagda fettavskiljaren. Den rymmer cirka fem kubik, 5 000 liter vatten. Martin tipsar om att använda kranen på bilen så mycket som möjligt för att få ut slangen. Ibland behöver man stå på knäna för att skölja ur avskiljare, men bäst är att försöka undvika det.
Ett bra tömningsställe utan så mycket trafik, summerar han.
Vada genom buskar
Nästa är sämre, en uteservering vid Bällstaån. Martin parkerar bilen, måste sedan dra slangarna över ett räcke hela vägen nerför en sluttande avsats och vada genom en buskodling för att nå tömningskopplingen.
– Det hade behövts en kran med jättelång slang. En brunn uppe vid parkeringen med en tömningskoppling ner till botten av tanken hade varit bättre.
Restaurangägaren kommer ut:
– Hej, hur är läget, undrar han.
– Bra, och själv? Ni var inte med och bestämde om fettavskiljaren, va?
– Nej, men det där är väl ingen fara? Bara att dra ner slangen, ju.
– Det funkar, men hade varit önskvärt med en annan lösning för oss, svarar Martin.
Inte bråka om allt
Tillbaka i bilen talar han om en avvägning, att man inte kan bråka på kunderna om allt. Då blir man inte så populär. Man får ta det viktigaste först.
– Nu är det sommar men på vintern när vi ska trampa genom meterdjup snö, slangarna blir stela av kylan och vi ska hålla på och dra upp och ner dem, då är det inte så kul.

Ytterligare två ställen återstår, där skyddsombud och chefer jobbar på förbättringar. Ett handlar om ännu en restaurang med en tank byggd i form av en cylinder med spetsig topp.
– För att spola den måste man stå uppe på avskiljaren, men ramlar man ner kan man falla 2,5 meter. Jag har pratat med fastighetsägaren och sagt att vi inte kommer att spola igen förrän de vidtagit åtgärder. Vi förstår er oro och ska göra något åt det, blev svaret, så jag behövde inte lägga skyddsstopp.
Konflikt
Vid en annan restaurang har det däremot uppstått en konflikt. Fettavskiljaren är placerad inne i köket och skyddsombud och bolag vill flytta den till källarförrådet.
– Vi tvingas dra slang genom hela köket. Det ger dålig arbetsmiljö, kan medföra spridning av bakterier och är inte är tillåtet enligt livsmedelslagen.
När man arbetar med fettavskiljare är risken för bakteriesmitta låg.
– Risken är större när man tömmer septitankar eller industriavfall. Vid rengöring av pumpstationer kan det också finnas en större koncentration av bakterier.

E.coli
Alla blir sjuka någon gång, själv har Martin varit hemma med magsjuka några gånger och några kollegor har fått E. coli, en väldigt aggressiv magbakterie.
– Vid pumpstationer ska man alltid ha på sig ansiktsmask, skyddsglasögon och engångsoverall och göra ren utrustningen efteråt. Använd alkogel och desinfektionsmedel kontinuerligt under arbetets gång, råder Martin.
Förr las hämtställena ut slumpmässigt, men nu gör Ohlssons planeringen ihop med det kommunala bolaget. Genom att dela upp kommunen i fyra områden kan förarna beta av ett i taget.
– På så sätt slipper vi åka runt och stressa över att inte hinna med. Vi gör av med mindre drivmedel, vilket är positivt för miljön, och företaget kan lägga pengarna på annat.

Farliga hämtställen
Martin engagerade sig som skyddsombud för ett år sedan eftersom det var ett par hämtställen som var farliga för chaufförerna.
– Klagar man bara tar det för lång tid, vill man få saker gjorda får man jobba lite själv. Jag pratar med kunder vi servar och kommunen. Ibland tar det tid innan man når fram till rätt chef som kan fatta beslut, men lyckas man så hjälper man sig själv.
– På ett ställe fanns en större fettavskiljare som läckte så att golvet blev halt. Jag mejlade fram och tillbaka innan jag fick tag i rätt person. Nu är den åtgärdad. Jag gör lite mer än en vanlig chaufför som kanske bara skulle kontakta arbetsledningen, men jag har energi och bästa sättet att använda den är att jobba för en bättre arbetssituation för mig och mina kollegor via facket, säger Martin Eriksson.