Avtalsrörelsen flyget
Avtalsrörelsen: Flyget

Så högt vill vi nå i avtalsrörelsen

Avtalskrav. Löneökning. Men också arbetstidsförkortning och bättre semestervillkor. Flygets transportare har sagt sitt om de viktigaste frågorna i avtalsrörelsen. Och båda parter har gott hopp om ett nytt lönesystem.

Det nya lönesystemet är prio ett, vi har jobbat med det i tre år, säger Transports ombudsman Per-Olof Norgren, ansvarig för centrala förhandlingar inom flyget.

Många ser det nuvarande systemet, med tariffer, som föråldrat. Till skillnad från andra grupper inom Transport har de flyganställda med riksavtal löner som avviker i relativt hög grad från tarifflönen. De senaste avtalens löneökningar har också räknats upp utifrån den faktiska lönen, inte tariffen.

Men nu väntar en total omgörning, för att tala klarspråk. Vilket också avtalstexterna ska göra 2020.

– Båda parter vill förändra systemet och vi har kommit långt, säger Per-Olof Norgren.

Mer tid på sig

Under november innebar det bland annat två avtalsgruppsmöten. En fördel i sammanhanget är att flygförhandlarna har mer tid på sig. Riksavtalen, som majoriteten av de flyganställda har, löper ut först i september nästa år. Tanken är att Transports medlemmar ska få en bättre löneutveckling än de senaste åren, framhåller Per-Olof Norgren, men avvaktar också LO-samordningen.

LO-styrelsen la den 4 november fram kraven utifrån vad industrifackens vill ha: 3 procents löneökning och ettåriga avtal. Transports förbundsråd ska inom kort ta ställning till om man ställer sig bakom kravet och fortsätter avtalsrörelsen inom samordningen. Mycket talar för det. Förbundsordförande Tommy Wreeth sa direkt att det är ”en väldigt realistisk nivå som ligger mycket väl i linje med vad Konjunkturinstitutet och Riksbanken har sagt.”

– Tanken är att medlemmarna ska få en bättre löneutveckling. Lönen i dag ligger ju alldeles för lågt i allas ögon, så är det ju. Man får ändå utgå från grundlönen, säger Per-Olof Norgren, Transports centrale flygförhandlare.

Hur mycket den ligger på är omöjligt att säga, enligt honom – det skiljer sig kraftigt mellan olika arbetsplatser och grupper av anställda.

Klart är däremot att arbetsgivarsidan gått ut med att 3 procent är för mycket. ”Alldeles för högt”, enligt Anders Weihe, förhandlingschef för Teknikföretagen, industrifackens motpart.

Förhandlingschefen hos Svenska Flygbranschen, Torbjörn Granevärn, avstår däremot från att kommentera lönekraven i nuläget. Han sitter också med i den grupp som arbetat med ett nytt lönesystem.

Tre prioriterade frågor

Viktor Andersson
Viktor Andersson.

Viktor Andersson vikarierar som ordförande för flygavdelningen. Han tar upp de tre frågor som medlemmarna svarat är viktigast att driva, och som förtroendevalda sammanställt. Det är lön, arbetstidsförkortning och semester.

– När det handlar om lön vill man väl alltid ha mer än vi får, men vi får se var det landar med märket. Nu hoppas vi att vi får till ett nytt lönesystem.

Arbetstidsförkortning är något som Viktor Andersson gärna ser att facket driver:

– Att så många tar upp det är inte så konstigt med tanke på de tider många av oss har, och hur tungt arbetet är. Det handlar om mer tid för återhämtning och fritid.

Han tillägger att det för andra grupper inom flyget, som mekaniker som ofta har fasta arbetstider dagtid, kan vara mer intressant att växla in arbetstidsförkortning i lön.

– Enkätsvaren visar också att många tycker att det är viktigt med mer ledighet, det kan vara längre sommarsemester.

De båda riksavtalen för anställda inom civilflyg respektive fraktflyg ska få ny, modern avtalstext.

Arbetar gemensamt

Svenska Transportarbetareförbundet och Svenska Flygbranschen arbetar gemensamt med att förenkla och modernisera skrivningarna. Arbetet med att se över texterna pågår för närvarande i en partsgemensam grupp.

I nuvarande avtal, som löper ut den sista september nästa år, hänger äldre reglementen med. Exempelvis om flyttning: ”Här jämte må i förekommande fall resekostnadsersättning utgå för den flyttandes hustru eller sammanboende och barn.”

Avtalen från och med 2020 kommer att få texter som är enklare, lättare att förstå och könsneutrala.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Jonas Hagelqvist är ny vd för arbetsgivarorganisationen Transportföretagen, som är Transports motpart i de flesta kollektivavtal.

”Det är industriavtalet och normeringen som gäller”

Ny på jobbet. Transportarbetareförbundet möter en ny ledare hos motparten på arbetsgivarsidan. Det är industriveteranen Jonas Hagelqvist som har tagit över som vd för Transportföretagen.

Peter Winsén. Foto: Martin Hörner Kloo

Delpension från 62 – så går det till

Avtalat. Under avtalsrörelsen 2025, infördes möjlighet till delpension i flera av Transports avtal. Så här ska det fungera:

LO-borgen. Foto: Shutterstock

LO-beslut om kortare arbetstid dröjer

Fackligt arbete. LO hade lovat att innan förra årets slut gå ut med hur det är tänkt att arbetstidsförkortningen för alla förbunds samtliga medlemmar ska införas. Men på sista styrelsemötet 2025 blev det klart att beslutet flyttas fram till 2026.

Fråga facket
Fråga jourersättning. Illustration: Martin Heap

Borde jag inte få betalt för jour?

Transport. Bärgaren Risto undrar om han kan bli utringd när som helst och Fanny vill veta vem som först ska erbjudas mertid på bensinstationen där hon jobbar. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Den svenska modellen
”En oproportionerligt stor andel av matbuden är migrantarbetare med låg ställning på arbetsmarknaden, inte bara rättsligt utan också socialt”, säger Transports utredare Pontus Blüme, som även är doktorand vid Stockholms universitet och aktiv i organisationen Gigwatch.

Utan motpart i en partsmodell

Plattformsarbete. Lagstiftningen bör anpassas till en ny verklighet, enligt Transports utredare: Facket saknar i dag makt att förhandla om rimliga villkor för dem som jobbar för gigföretag som på pappret inte är arbetsgivare.

Stoppet på E22 i början av 2024 ledde till dygnslånga köer. Sedan dess har Trafikverket nya rutiner. Foto: Johan Nilsson/TT

Snöröjning het fråga – i år igen

Vintervägar. Efter det stora stoppet på E22 under vintern 2023–2024 lärde sig det svenska folket något som landets yrkeschaufförer vetat länge: det är något som inte fungerar med de svenska vintervägarna.

Den stora stadsflytten
Världsunik flytt. Under två dagar, den 19 och 20 augusti, transporterades Kiruna kyrka till sin nya plats på en fem kilometer specialanpassad väg. Foto: Lars Sjölund

Unik flytt, öppet sår

Kiruna. Gruvan är anledningen till den pågående, spektakulära flytten av en stad. Och av de flesta av dess invånare, varav många nu tvingas flytta när marken rämnar.

Fråga facket
Utlandstransporter

Hur fungerar rast och vila vid utlandstransporter?

Transport. Pontus undrar över kör- och vilotider för utlandstransporter. Börje vill veta om han fick rätt ersättning då han jobbade extra i midsomras. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Vägsträckan
De gamla gruvlavarna står ännu kvar och utgör landmärken i Kiruna, mitt emot stadens nya centrum. Foto: Lilly Hallberg

Från kust till fjäll

E10 Luleå–Kiruna. Vacker, vild – och farlig. Landets nordligaste Europaväg lockar folk från fjärran med naturupplevelser. Men är också en viktig transportled, ibland skrämmande smal och olycksdrabbad.

Upphandlad taxitrafik
Färdtjänst och vanlig taxi kör åt olika håll. Foto: Lilly Hallberg

Ett avtal, två yrken?

Servicetrafik. Vanlig taxi och färdtjänst – jobbet skiljer sig mycket åt, förarna går på samma kollektivavtal. För offentligt upphandlad trafik finns särskilda utmaningar. För facket är kontroll grundläggande.

Kultur
Redo för skrämselhicka i tv-soffan? Transportarbetarens John Antonsson tipsar om filmer och tv-serier att titta på när mörkret lagt sig. Foto: Shutterstock

Höstens skräck: Färjor, blues och robotflickvänner

Streamingtips. Halloween står för dörren. De senaste åren har streamingtjänsterna pumpat ut blod och skräck i ett rasande tempo. Här är filmerna och serierna för dig som tycker att verklighetens jävlighet inte riktigt räcker.