Här skulle tusentals pendlare ta rulltrappan upp från tunnelbanan till bostäderna (som aldrig blev byggda) på Masmoberget. I stället är schaktet en övergiven plats som Jonas Svanström gärna återkommer till med sin kamera.
Close
Här skulle tusentals pendlare ta rulltrappan upp från tunnelbanan till bostäderna (som aldrig blev byggda) på Masmoberget. I stället är schaktet en övergiven plats som Jonas Svanström gärna återkommer till med sin kamera.
Close

Ödeplatser som kittlar fantasin

Kultur. Gillar du rost, mögel och damm? Vittrande betong och murkna timmerväggar? Jonas Svanström är särskilt glad när han hittar ett projekt som aldrig blev av, som övergavs och står kvar som ett minne av den storslagna planen.

Till exempel tunnelbanenedgången i Masmo, söder om Stockholm. Stationen har funnits sedan 1972, men när planerna på ännu ett bostadsområde lades i träda fick den bara en utgång.

Ute i skogen, uppe på ett berg visar Jonas Svanström ravinen som sprängdes för en rulltrappa som inte byggdes. Där finns även hisschaktet där hissen aldrig installerades.

– Jag gillar också gamla industrier som inte längre finns, som ångsågar och tegelbruk.

Han talar om Övergivna platser. Jonas Svanström är en av elva administratörer i Facebookgruppen som heter just så. Över 93 000 personer är med. Många lägger ut foton på sina fynd, men de allra flesta njuter bara av bilderna.

Det kan handla om en öde skidanläggning, en bedagad dansbana, några torp som andas fattigdom. Industrimiljöer blandas med bostäder där det ser ut som om ägarna gått ut för att köpa tidningen. Fotografen berättar nästan aldrig var bilden är tagen, och det är förbjudet för andra medlemmar att skriva det i kommentarsfältet.

– Ställena riskerar att bli förstörda om fel folk hittar dit, förklarar Jonas Svanström. Det ska inte synas att man har varit där.

Ett annat skäl till tystnaden kan vara att fotografen har befunnit sig där han eller hon inte har rätt att vara.

– Det finns alltid en ägare, och det bästa är förstås om man kan fråga innan man går in. Men ibland är det helt uppenbart en övergiven industri eller ett hus med dörren öppen …

Och några platser är inte särskilt hemliga. De återkommer i flödet, ibland med uppgifter om nära förestående rivning. Bland dem finns ett nedlagt nöjesfält i Varbergstrakten. Gamla paviljongen på Säters mentalsjukhus. Bilkyrkogården i Ryd i Småland.

Men hur hittar man sina egna ödemiljöer?

– Titta i gruppen och fråga om personen vill dela med sig i ett privat meddelande, eller leta på Riksantikvarieämbetet efter något att börja med. Runt en gammal bro eller ett industriminne kan du ofta hitta rester av bostäder eller kanske en järnvägsstation. Och fråga folk i trakten, säger Jonas Svanström.

Eller kittla din fantasi bara genom att följa med i Övergivna platser på Facebook. Bilderna här nedanför är hämtade därifrån.

Övergiven fabrik i Dalarna
En övergiven fabrik någonstans i Dalarna. Camilla Larsson är fotograf på deltid (och en gång i tiden väktare). Hon vill förmedla en känsla – och är ute och fotar öde miljöer mest varje helg.  Foto: Camilla Larsson
Bilvrak på bilkyrkogård i Uppland
Bilkyrkogård som inte längre finns. Magnus Bäckesjö tycker att själva letandet efter miljöerna är en stor del av grejen. En metod är att titta på flygbilden genom Google maps. Denna bilkyrkogård hittade han i Uppland för nästan tio år sedan.  Foto: Magnus Bäckesjö
Vardagsrum i övergivet 1800-talshus
Sitter det någon i vardagsrummet? Nej, en kompis kompis visade efter mycket övertalning Denniz Blomberg till detta 1800-talshus. Dörren är olåst, grannarna berättar att ingen har varit där på minst tio år. Ägaren finns inte i Sverige.  Foto: Denniz Blomberg
Gammal potatiskällare i Mellansverige
Källaren som förvarat sin sista potatis. Tillsammans med mamma och mormor åker Amanda Riemer runt på småvägarna i hela Mellansverige och söker gamla miljöer. Hennes tips är att använda gps:en för att hitta hem igen.  Foto: Amanda Riemer

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Maj-Lis Wilhelmson:
    24 april, 2021

    Låter som en lugn och skön grupp.

  2. Liag Johansson:
    8 april, 2019

    Tycker det är riktigt grymt :-)

Lästips:

Peter Gustavsson och Mats Wingborg har skrivit Hej då Tidö, ett bokslut över fyra år av en ny regeringskonstellation. Foto: Verbal förlag

Har tiden för Tidö runnit ut?

Politik. Sverige har haft en historiskt unik regering under snart fyra år. Om författarna till Hej då Tidö har rätt, så är tiden för Tidö slut.

Arbetarklassen har tyngre och farligare jobb och fler dör i arbetsolyckor. (Arkivbild.) Foto: Justina Öster

”Kapitalägarna är vinnare och arbetarna förlorare”

Klassanalys. Nej, arbetarklassen är inte död. Medelklassen har heller inte sjunkit ner i ”proletärernas arma tillvaro”. Däremot vidgas klyftorna alltmer mellan arbetare och kapitalägare. Mellan arbetarnas löner och företagens vinster.

”Nästan allt har blivit sämre för vanliga människor, men bättre för ovanliga rika människor. Valet av socialisten och demokraten Mamdani till ny borgmästare i New York inger ändå hopp. Kanske kan något liknande ske här”, säger Sven-Eric Liedman.

”Politiker måste tänka långsiktigt”

Ödesfrågor. Skit i framtiden – låt oss festa på bensin i fyra år! Idéhistorikern Sven-Eric Liedman spetsar till debatten inför nästa val.

Första maj
Finklädda demonstranter på första maj i Göteborg 1970. På banderoller och plakat manas till fred och avspänning i världen. Ett par dagar tidigare hade USA utökat sitt krig i Vietnam och gått in i Kambodja. Foto: Kamerareportage/TT

”Vi har mycket kvar att kämpa för”

Transport. – Vi måste lyfta att första maj är löntagarnas dag, inte något partis eller någon vanlig helgdag. Som fackförbund har vi många segrar att fira, inte minst här i Sverige. Och vi har mycket kvar att kämpa för, säger Marie Samuelsson.

Hot och våld
Foto: Shutterstock

Rån, glåpord och slag – en del av jobbet

Arbetsmiljö. Många av Transports yrkesgrupper utsätts för både hot och våld i jobbet. Vissa närmast dagligen. Här berättar fackets ombud om fler fall när anställda råkat ut för glåpord, rån och slag. Ibland ryker också personalen ihop.

Fråga facket
Illustration: Martin Heap

Måste han jobba in alla röda dagar?

Transport. Andreas undrar om hans man verkligen måste jobba in alla röda dagar som infaller i veckan och lastbilschauffören Julia frågar om hon måste stå ut med sexistiska skämt från kunder. De får svar från Transports experter.

Globalt

Ett uppdrag för hela världen

Facket. Alla medlemmar i Transport bidrar till att stärka rättigheter för arbetare i andra länder, bland annat att organisera sig i facket – en folkrörelse med totalt 191 miljoner medlemmar.

UNI globals generalsekreterare Christy Hoffman, Transports Jimmy Ovesson, Michala Lafferty, (chef fastighetstjänster på UNI global), och Transports Magnus Falk – med Transports grundare Charles Lindley på målning i bakgrunden.

”Internationellt arbete ligger i Transports dna”

Facket. Det började redan innan förbundet bildades, 1897, och bygger i grunden på solidaritet med arbetare i alla länder. Men hur arbetar egentligen Transport i dag för att påverka internationellt?

Fråga facket
Vilka regler gäller när du ska ta med dig mindre sällskapsdjur i bilen? Illustration: Martin Heap

Måste mindre djur också bältas?

Transport. Jesper undrar om hur mindre husdjur ska transporteras och Christopher vill veta om chefen hade rätt att schemalägga honom fast han sagt upp sig. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Truckstop
För My Gustafsson, och hunden Enzo, är det första gången på Truckstop Örebro. Vanligen kör hon i södra Sverige för Grahns transport, Kristianstad.

Satsningar på säkrare stopp

Arbetsmiljö. Längs landets stora transportleder öppnar inhägnade rastplatser för yrkesförare. Behovet är stort – lastbilschaufförer på Truckstop Örebro berättar om stölder, otrygg uppställning och ovärdig arbetsmiljö.

Kultur
Arbetarklassen har tyngre och farligare jobb och fler dör i arbetsolyckor. (Arkivbild.) Foto: Justina Öster

”Kapitalägarna är vinnare och arbetarna förlorare”

Klassanalys. Nej, arbetarklassen är inte död. Medelklassen har heller inte sjunkit ner i ”proletärernas arma tillvaro”. Däremot vidgas klyftorna alltmer mellan arbetare och kapitalägare. Mellan arbetarnas löner och företagens vinster.