Ny arbetsgivargeneral i coronakrisens tid
10 frågor. Intensiv, spännande och splittrad. Så sammanfattar Marcus Dahlsten första tiden som vd för Transportföretagen. Och hoppas få vara med vid förhandlingsbordet i höst.
1. Din företrädare på vd-posten såg fackets medlemstapp som ett problem – du också?
– Jag delar bilden att det är problematiskt att fackföreningarna försvagas, inte längre blir representativa. Inte minst när det gäller kollektivavtalsrätten. Det riskerar också att leda till en situation med konkurrerande fack, som i Frankrike. Då kan det handla om förhandlingar med trettio fack, inte ett eller två …
2. Hur har ditt första halvår på nya jobbet varit?
– Intensivt och spännande. Det har också varit splittrat. Jag kom in vid upptakten till avtalsrörelsen. Sedan blev jag utlånad på halvtid till min gamla arbetsgivare, Teknikföretagen, när industrins avtal skulle förhandlas. Sedan kom corona.
3. I allt det extrema och svåra i pandemins spår, är det på något vis också spännande – ökar drivet?
– Alltså, när man arbetar för den här typen av organisation är man på ett vis besjälad av dess villkor. Det är på en gång den bästa och sämsta av världar. Det vi gör kan vara helt avgörande för bolagens existens. Vi har arbetat intensivt för att driva på för korttidspermitteringar och omställningsstöd. Viktigt för mig är att parterna på arbetsmarknaden gemensamt tar ansvar. Det innebär också medarbetarnas bästa.
4. Som förhandlare för Teknikföretagen (biträdande förhandlingschef) var du med och satte märket. Är det rätt att industrin går före och avgör övrigas avtal?
– Ja, och det för att vi är ett litet, exportberoende land. Det är inte perfekt, men det är den minst dåliga lösningen om man vill ha vettiga villkor.
5. Är du partipolitisk engagerad?
– Nej. Om det går att fråga vad jag röstar på? Ja, fråga får man, men jag svarar inte.
6. Finns det risk att infrastruktur inom transport slås ut permanent?
– Ja, det gör det. Men hur är för tidigt att säga. Vi vet fortfarande inte hur länge restriktionerna kommer att gälla. För till exempel flyget är det redan väldigt bekymmersamt. Inte heller för andra branscher är det bara att återgå till hur det var tidigare, när restriktionerna lyfts.
7. Bör staten stoppa stöd till bolag som ger aktieägarna utdelning?
– Jag har full förståelse för att det sticker i ögonen på folk när de stora industriföretagen gör det. Men det är nödvändigt att problematisera. När det gäller små företag fungerar bolagets utdelning som den enda lönen, som ägaren försörjer sig på. I exempelvis Danmark har man nu ett system som inte slår mot små företag.
8. Du vill fortfarande gärna vara med vid förhandlingsbordet?
– Ja, absolut. Transportföretagens vd brukar vara med och förhandla transportavtalet. När avtalsrörelsen nu blir av … Vad vi kan räkna med blir klart först när industrins parter sagt sitt.
9. Kommer det att finnas utrymme för löneökningar?
– Min bedömning i dag är nej, det gör det inte. Men det är ju en tid kvar.
10. Andra talar om att värna den svenska modellen, du har talat om att den redan är avskaffad?
– Om man utgår från definitionen att det är parterna som reglerar arbetsmarknaden så är den ju borta sedan 1974, när las kom. Det handlar om påtryckningar om lagar från facket, som den då socialdemokratiska regeringen införde. Åmanlagarna (las), lagen om medbestämmanderätt (mbl), ledighetslag … Även om det finns element kvar finns det i den meningen inte längre någon svensk modell i Sverige, däremot i högre grad i Danmark.
