På Loudden fanns närmare 150 cisterner för bränsle. Nu ska alla skrotas. Plåtsaxen klipper enkelt igenom de centimetertjocka väggarna. Foto: Jan Lindkvist
Close
På Loudden fanns närmare 150 cisterner för bränsle. Nu ska alla skrotas. Plåtsaxen klipper enkelt igenom de centimetertjocka väggarna.
Close
Loudden

Nu är det klippt för oljehamnen

Oljedepå. Den jättelika plåtsaxen klipper ner oljecisternen i småbitar. Som om det vore en konservburk. Ett år har gått sedan Loudden stängdes och oljebolagen är i full gång med rivning och sanering. Samtidigt är osäkerheten stor om Stockholms framtida bränsleförsörjning.

– Försvinner även Bergs oljedepå i Nacka blir det väldigt svårt att täcka regionens behov. Jag kan inte se hur politikerna ska kunna fullfölja planerna på en avveckling där till 2033, säger Oskar Hoflund, ansvarig för Preems depånät.

När biltrafiken tog fart i mitten av förra seklet byggdes en rad oljedepåer i Stockholm. Bränslet kom med tankfartyg, och cisterner och bergrum hamnade vid inloppet till huvudstaden. Transporterna ut till mackar och kunder, bland annat Arlanda flygplats, gick sedan med tankbil.

Kritiken mot trafiken tog fart på 1980- och 1990-talet. Dels mot tankbåtarna, men framför allt mot lastbilarna.

Samtidigt ökade bostadsbristen. Politiker av olika partifärg såg möjligheten att ersätta hamnverksamhet och skrymmande stålcisterner med bostäder i attraktiva lägen.

Oljebolagen sprattlade emot, men i övrigt blev det inte mycket debatt. Hos försvarsmakten och statliga myndigheter fanns ännu ingen samsyn kring hur en växande storstad skulle försörjas med energi. Ansvarsfrågan var oklar och ytterst var det kommunerna som bestämde över sin mark.

I snabb takt fattade lokala politiker beslut om nedläggning av oljedepåer.

En bit in på 2000-talet fanns bara två anläggningar kvar i Stockholms närhet – Bergs oljehamn i Nacka och Loudden, strax öster om staden.

Storstockholmarna står för ungefär 15 procent av Sveriges hela bränsleförbrukning. Det motsvarar drygt 1,6 miljoner ton flytande drivmedel per år. När Loudden och Bergs oljedepå var i full drift behövdes ungefär 33 000 relativt korta tankbilstransporter för att få ut bränslet till konsumenterna.

Kruxet är att både Loudden och Bergs är på väg att försvinna. En nedläggning av båda skulle i dagsläget innebära längre transporter och mängder av nya tankbilar.

Redan 1999 fattade Stockholms stad ett principbeslut om att lägga ner Loudden. Staden äger marken och arrendeavtalen sas upp.

Oljebolagen kämpade emot. Nedläggningen sköts upp i omgångar, men den 31 december 2019 var det stopp. Den största aktören, OKQ8, försökte in i det sista få dispens för fortsatt drift. Men politikerna var obevekliga.

Det är en gråkulen vinterdag när Transportarbetaren besöker Preem på Loudden. Mikael Robertsson är projektingenjör och ansvarar för rivningen och det omfattande saneringsarbetet. Han guidar bland cisterner, rörledningar och högar av betong och armeringsjärn.

– Det känns lite vemodigt. Loudden var en fullt fungerande depå. Bra och välbyggd. Den var inte uttjänt på något sätt. Med tanke på åldern, är utrustningen i förvånansvärt gott skick, säger han.

På Loudden fanns på sluttampen tre stora oljebolag – Preem, OKQ8 och Circle K.

Bara Preem hade 47 egna cisterner.

Metallslöjd i megaformat. Foto och konstnär: maskinförare Kent Dahlberg.
Metallslöjd i megaformat. Foto och konstnär: maskinförare Kent Dahlberg

En bit från Preems område håller maskinförare Kent Dahlberg på och klipper ner en cistern som tillhört Circle K. Under hösten kunde han inte låta bli att underhålla grannarna med lite plåtslöjd (se bilden till höger).

Vi står ovanpå ett cirkelrunt fundament. Några är av gjuten betong, andra av hårt packad sand. Under våra fötter finns ett av de gigantiska bergrum som sprängdes ut för beredskapslagring av bensin och andra bränslen.

Mikael Robertsson berättar att bergrummen är tömda, liksom cisternerna ovan jord. Efter rivningen sker marksanering, förklarar han:

– I snitt schaktar vi bort två, tre meter av jordlagret. Vi märker ut provytor och gräver kontrollgropar. Är det fortsatt förorenat tar vi bort mer. Massorna skickas sedan i väg för bearbetning.

Preem har knappt ett och ett halvt år kvar, sedan ska marken lämnas över till kommunen.

På andra sidan sundet, söderut, ligger Bergs oljehamn. Där ville Nackapolitikerna sparka ut Circle K redan 2018. Planen är att bebygga den bergiga stranden med 2 000 nya lägenheter.

Men efter år av juridiska tvister enades bolaget och kommunen om en kompromiss. Depåverksamheten får fortsätta till 2033.

På senare år har diskussionerna om stockholmarnas energibehov och bränsleförsörjning tagit fart. Varifrån ska bränslet köras? Hur länge behöver vi egentligen flytande drivmedel? Och vilka miljökonsekvenser blir det när Loudden och Bergs oljehamn lagts ner?

2017 var frågorna till stor del obesvarade och regeringen grep in. Länsstyrelsen i Stockholm fick i uppdrag att utreda (se artikeln här under). Rapporten kom den 13 december 2019. Alltså bara några dagar innan all oljehantering skulle vara avslutad på Loudden.

Inför avvecklingen av Loudden och Bergs hade de styrande politikerna i Stockholm pekat ut Södertälje hamn som en lämplig ersättare. Där finns en oljedepå. Men det skulle innebära en flerdubblad körsträcka för de omkring 33 000 tankbilstransporterna.

Både Preem och OKQ8 gick tidigt ut med att bolagen inte var beredda att göra de nödvändiga investeringarna i Södertälje hamn. Inte i ett läge där framtidens drivmedel debatteras mer än någonsin.

Hur blev det? Vart flyttade Preem när man lämnade Loudden?

Tim Backlund (till vänster) driver ett företag som fått i uppdrag att skrota och återvinna cisternerna på Loudden. Mikael Robertsson är projektingenjör på Preem och ansvarar för rivning och sanering.
Tim Backlund (till vänster) driver ett företag som fått i uppdrag att skrota och återvinna cisternerna på Loudden. Mikael Robertsson är projektingenjör på Preem och ansvarar för rivning och sanering. Foto: Jan Lindkvist

Depånätschef Oskar Hoflund säger:

– Vi hade utarbetade planer för att flytta till Norrköping och Gävle. Det hade inneburit mängder av nya tankbilsmil. Men i och med att Bergs oljedepå blev kvar lindrades vårt problem. Vi kunde flytta in hos Circle-K. Vi har länge haft ett nära samarbete mellan oljebolagen.

Vad betyder det för antalet transporter, och för miljön?

– För vår del blev förändringen marginell, det har inte blivit markant fler eller längre tankbilstransporter. Fast den tunga trafiken har förstås ökat kraftigt i Nacka. Vi har också fått ett sårbarare distributionsnät, när nästan allt bränsle till regionen ska tas från en enda depå.

Oskar Hoflund är ändå besviken över nedläggningen av Loudden.

– Allting var i väldigt gott skick, det är en omfattande kapitalförstöring. Särskilt om man tänker sig att någon ska bygga en ny depå på annan plats.

Nu ska Bergs oljehamn leva vidare till 2033. Går det att avveckla den om tolv år?

– Nej, jag kan inte se hur regionen ska klara det. I mina ögon är det helt nödvändigt att ha kvar Bergs oljehamn även efter 2033. Om man inte vill öka lastbilstrafiken massivt.

I Sverige är det ”marknaden” – oljebolagen – som fått hela ansvaret för att lagra och försörja landet med bränsle och drivmedel. Både i fredstid och i kris- eller krigstider.

Varför är inte Södertälje ett alternativ?

– Det blir för dyrt. Det är bara bolaget ST1 som har depå där i dag. Det skulle krävas en miljardinvestering. En enda cistern kostar runt 50 miljoner kronor. Inget bolag är berett att ta de kostnaderna. Inte nu när osäkerheten är så stor om morgondagens bränslen.

– Fler och fler bilar går på elektricitet, men även där är nätet – distributionen – ett problem. Det kommer att bli mer och mer biodrivmedel. Det kräver också investeringar. I den situation som råder kommer bolagen att använda de depåer man redan har. Och då handlar det främst om Norrköping, Gävle och Västerås.

Hur hamnade stockholmarna i en situation där energiförsörjningen framstår som osäker om ett tiotal år? Där bostäder tycks vara viktigare än tillgången på energi …

– Det är en utveckling som pågår även på andra håll i landet, exempelvis Norrköping och Helsingborg. Man pressar ut industriella verksamheter från städerna. Göteborg är ett undantag, men här har hamnen en annan status.

– Fokus har varit extremt på bostäder, andra viktiga samhällsbehov glöms bort. Hade vi haft ett större ”tänk” kring vårt totalförsvar, tror jag inte man hade avvecklat Loudden på det sätt som skedde.

De sista åren hanterades runt 600 000 ton bränslen på Loudden. OKQ8 var största aktör. Inför nedläggningen hade företaget klargjort att Västerås var huvudalternativ för transporterna.

Under Mikael Robertsson ligger ett av de stora bergrum som använts för beredskapslagring av bränsle. Även de ska avvecklas. I bakgrunden syns Preems gamla kontor som brandkåren fått som övningsobjekt, i väntan på rivning.
Under Mikael Robertsson ligger ett av de stora bergrum som använts för beredskapslagring av bränsle. Även de ska avvecklas. I bakgrunden syns Preems gamla kontor som brandkåren fått som övningsobjekt, i väntan på rivning. Foto: Jan Lindkvist

Hur blev det? Andréa Haag har titeln Director Sustainability & network:

– Det är ett beslut som legat över oss under lång tid. Vi har på diverse olika sätt försökt ha en dialog med ansvariga beslutsfattare, både politiker och tjänstemän. Vi har lyft de aspekter vi tycker är viktiga, både när det handlar om oljeförsörjning och landets beredskap.

– Precis som Preem lyckades vi flytta över det mesta av våra volymer till Bergs oljehamn. Vi tar en mindre del från Västerås också, 10–20 procent ungefär. Men det innebär ändå längre transporter för oss. I runda slängar kör vi 4 000 extra tankbilsmil, på grund av Louddens nedstängning.

Det låter som om miljökonsekvenserna inte blivit så stora som befarat efter nedläggningen av Loudden …

– Nja, för oss innebär det definitivt ökade utsläpp. Vi hade en kortare körsträcka till våra stationer tidigare.

Hur länge till räknar OKQ8 med att det kommer att behövas flytande bränslen?

– Det är svårt att gissa. Vi har ett eget mål om att vara klimatneutrala i egen drift till 2030. Vi, liksom hela branschen, har sedan som mål att vara klimatneutrala i hela värdekedjan till 2045. Ska man klara det så bygger det, tror jag, på en stor andel flytande gröna drivmedel. Kompletterat med andra energibärare. Som el och biogas.

Länsstyrelsens utredning ger vid handen att lagring och hantering av flytande bränslen kommer att behövas i vart fall fram till 2050. Är det en rimlig bedömning?

– Bedömningen är nog inte orimlig. Men jag tror att det kommer att vara mer biodrivmedel, och antagligen inte samma volymer som i dag.

Vad blir konsekvenserna om Bergs oljehamn avvecklas till 2033? Klarar Stockholm bränsleförsörjningen?

– Jag vågar inte uttala mig, än. Vi kommer att behöva analysera det närmare längre fram.

Har Stockholms lokalpolitiker tagit för lätt på energiförsörjningen?

– Det hoppas jag inte att de har gjort, det är en av de viktigaste frågorna som också har varit en bärande del i vår argumentation.

Loudden stängdes för ett år sedan. Nu är bergrummen och cisternerna ovan jord tömda.
Loudden stängdes för ett år sedan. Nu är bergrummen och cisternerna ovan jord tömda. Foto: Jan Lindkvist

Svalt intresse för att trygga tillgången på drivmedel

Oljedepå. Att lägga ner både Loudden och Bergs oljehamn skulle få orimliga konsekvenser, om man inte samtidigt byggde en ny depå. Så lät tongångarna i en kommunal utredning 2006.

Några år senare, 2010, antog regionen en ny utvecklingsplan. I den slog landstinget återigen fast att båda depåerna behövdes fram till 2030. Andra lösningar skulle innebära många fler tankbilstransporter.

2018 var det dags för nästa utvecklingsplan. Och nu hade politikerna gjort en helomvändning. Avtalen för både Loudden och Bergs var uppsagda. Bränslet skulle köras från Södertälje och Nynäshamn.

Hur det skulle gå till var, och är, högst oklart. Då som nu är det marknaden, oljebolagen, som står för depåer och transporter.

Så var läget när regeringen vintern 2018 gav länsstyrelsen i uppdrag att utreda försörjningsfrågan. Arbetet skulle ske tillsammans med andra berörda myndigheter, som försvaret och Energimyndigheten.

Rapporten kom i december 2019, bara ett par veckor innan Loudden stängde grindarna. Slutsatsen är att energifrågan stötts och blötts i decennier, men i realiteten har inte mycket hänt. Det saknas en vision för regionens drivmedelsförsörjning, skriver utredarna.

Man kan också utläsa att intresset från Stockholmspolitikerna varit svalt när det handlar om att trygga tillgången på drivmedel. Det gäller för transportsektorn, men också andra konsumenter. Däribland anläggningar som kan producera reserv-el, i händelse av större strömavbrott.

Slutsatsen blir att drivmedelsförsörjningen måste få en större plats i samhällsplaneringen. Utredarna skriver:

Oavsett hur marknaden utvecklas, kommer det att finnas behov av att hantera och hantera drivmedel, nära förbrukarna. Påfyllning sker bäst med båt, och distributionen med tankbilar. Utrymme för drivmedelshanteringen i depåer och tankställen måste säkerställas.

De statliga myndigheterna pekar på flera viktiga frågor som måste klaras ut. Bland annat:

  • Vid avvecklingen av Loudden och Bergs försvinner det mesta av kapaciteten för att lagra i bergrum. Ny skyddad lagring behövs i länet, för kris- och krigssituationer.
  • Ansvariga myndigheter ska undersöka förutsättningarna för en utbyggnad av Södertälje bränslehamn och för nya oljehamnar, bland annat i Nynäshamn.
  • En ny roll för staten kan bli nödvändig. Osäkerheten kring framtidens motorer och bränslen gör att marknaden tvekar inför nya stora investeringar. Statligt ägande av depåer bör utredas.
  • De beredskapsplaner som funnits har hittills bara omfattat fossila bränslen. Även biodrivmedel bör tas med.
  • Kommunerna har i dag stor makt över markanvändningen. Staten kan i vissa fall expropiera eller avsätta områden som riksintresse. Men det är en besvärlig procedur, som också behöver ses över.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

”Stoppa all tung trafik på skolgårdar!”

Miljö. Nu får det vara nog! Efter tre allvarliga incidenter när barn var nära att bli påbackade la huvudskyddsombudet Peter Strålind i bromsen. Med stöd av miljöbolaget Prezero, LO och Transport har han startat ett projekt för att stoppa all tung trafik på skolgårdar.

Till arbetsuppgifterna hör bland annat att stå i kassan, sälja korv, göra smörgåsar, fylla på fika och varor, städa och sköta biluthyrningen. ”Det är det som gör jobbet så roligt, att det är så varierande”, säger Fatima Nilsson. Foto: Pernilla Ahlsén

Nu har Fatima tid att jobba fackligt

Fackligt. Fatima Nilsson har jobbat på bensinstation i närmare 25 år och hon har varit med i facket nästan lika länge. För tre år sedan började hon arbeta mer aktivt för att påverka arbetsvillkoren på stationen.

En man dog vid ett ingripande av två ordningsvakter på Rådmansgatans tunnelbanestation.

Ordningsvakter misstänkta efter dödsfall i tunnelbana

Bevakning. Två ordningsvakter misstänks för grovt vållande till annans död efter ingripandet i tunnelbanan i Stockholm, den 31 juli. – Vi vill vänta med att uttala oss tills vi har helt klart för oss vad som har hänt, säger Jerker Nilsson, central bevakningsombudsman på Transport.

Kultur
Stora bilden: Ove Allansson på besök i Göteborgs hamn i slutet av juli 1967 (Foto: SvD/TT). Med boken Afton i Ilhéus och andra noveller av Ove Allansson uppmärksammar Ove Allanssonsällskapet att författaren skulle ha fyllt 90 år under 2022.

Ove Allansson – sjöfolkets främsta skildrare

Böcker. Ove Allansson skrev om sjöfolket. 2022 skulle han ha fyllt 90 år och i en ny samling väljer svenska arbetarförfattare ut sina favoriter av hans berättelser.

Snabbkoll
Snabbkoll: Tillbud. Illustration: Mattias Käll

Rapportera om nästan-olyckor

Tillbud. Oj, det kunde gått illa. Du kunde ha klämt handen och ser dig snabbt om, hoppas att ingen såg att du var nära att ”klanta till det”. Tänk tvärtom! Var rädd om dina kollegor och rapportera om risker i arbetsmiljön så att arbetsgivaren kan förebygga, åtgärda och förhindra olyckor.

Stefan Gidlöf tittar ut över Norviks hamnområde. Han är fortfarande besviken över att arbetarkollektivet inte fick vara med och tycka till om utformningen.

Det blåser upp vid hamnen i Nynäshamn

Hamn. En råkall dag vid färjehamnen i Nynäshamn. Transportarbetaren möter Stefan Gidlöf. Fulltatuerad hamnarbetare som vill att facket tänker nytt.

Diskriminering.

Gamla unkna ideal drabbar unga män

Jämställdhet. Va, vabb? Var är mamman? Arbetsgivares förvåning och missnöje när anställda försöker dela ansvar för barn och hem med en partner slår olika. Unga pappor upplever att de är mer utsatta när det gäller att utnyttja sin lagstadgade rätt att vara hemma för vård av sjukt barn.

Granskning: Arbetsvillkor
De äldre och etablerade stora transportföretagen har i regel kollektivavtal. De nya bolagen har facket inte lyckats skriva avtal med ännu.

Flera paketleverantörer saknar kollektivavtal

E-handel. Många av utmanarna bland transportföretagen som levererar paket saknar fortfarande kollektivavtal. Undantag finns. Early Bird har kollektivavtal i alla led och Best Transport har skärpt kraven efter svidande avslöjanden.

Distribution till kunder och företag sker mer eller mindre dygnet runt. Foto: John Antonsson

Enkät: Har ni kollektivavtal?

Paketleverantörer. Trots bistrare tider tuffar e-handeln på. Transportarbetaren har skickat ut en enkät med frågor om kollektivavtal till de största bolagen som levererar e-handelsvaror. Alla bolag med kollektivavtal har svarat på frågorna. Inget av dem utan.

Nilsbuss-kollage

Så ska servicetrafik på villovägar stoppas

Upphandlingar. I pengar handlar det om chaufförer som blivit blåsta på tusentals kronor varje månad. I arbetet handlar det om stress, arbete på ”raster” och fordon med stora brister. Både fack och förare hoppas nu att ett pilotfall ska visa Nilsbuss att bolaget måste göra om – och rätt betala sina skulder till förarna för utfört arbete.

Vad hände sedan?
Så här tre år efteråt är den gamla konflikten om Icas mattransporter på Tommy Nordberghs åkeri överspelad och tillhör det förflutna. ”Nu jobbar vi med andra saker. Det har blivit mycket bättre, säger chauffören och skyddsombudet Kenneth Fransson.

Krisen på Tommy Nordberghs åkeri ledde framåt

Arbetsmiljö. Hösten 2019 hamnade två skyddsombud på Tommy Nordberghs åkeri i en konflikt med ­arbetsgivaren när de tog strid för säkerhet och bättre arbetsmiljö på ­bilar med dubbla lastplan. Tre år senare är bilarna fortfarande i bruk, men stämningen en helt annan.

Marko Juvonen avdelning 17. Foto: John Antonsson

Utbildning ska minska olyckorna

Arbetsmiljö. Konflikten på Tommy Nordberghs åkeri har lett till att Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd, Tya, ser över vad de kan göra för att öka medvetenheten om riskerna vid dubbelplansekipage. Syftet är att förhindra tillbud och olyckor.

Diskriminering

Stoppad direkt som kvinna

Nobbad. Petra var inte ens gravid. Hon var bara kvinna. ”Så vi har anställt en kille som börjar nu i oktober. Hoppas du har förståelse” skrev åkeriet. Nu utreder DO fallet.

Diskriminering
Emma Brodin föreläser om feminism och var med och startade nätverket Kvinnor i Transport.

”Bli med barn är ju en helt naturlig grej”

Facket. När Emma Brodin började köra lastbil och sökte jobb fick hon frågan om hon skulle skaffa barn snart. – Vad har det med min förmåga att köra lastbil att göra? säger Emma som är ordförande för avdelning 9 Örebro – Transports första feministiska avdelning.