På Loudden fanns närmare 150 cisterner för bränsle. Nu ska alla skrotas. Plåtsaxen klipper enkelt igenom de centimetertjocka väggarna. Foto: Jan Lindkvist
Close
På Loudden fanns närmare 150 cisterner för bränsle. Nu ska alla skrotas. Plåtsaxen klipper enkelt igenom de centimetertjocka väggarna.
Close
Loudden

Nu är det klippt för oljehamnen

Oljedepå. Den jättelika plåtsaxen klipper ner oljecisternen i småbitar. Som om det vore en konservburk. Ett år har gått sedan Loudden stängdes och oljebolagen är i full gång med rivning och sanering. Samtidigt är osäkerheten stor om Stockholms framtida bränsleförsörjning.

– Försvinner även Bergs oljedepå i Nacka blir det väldigt svårt att täcka regionens behov. Jag kan inte se hur politikerna ska kunna fullfölja planerna på en avveckling där till 2033, säger Oskar Hoflund, ansvarig för Preems depånät.

När biltrafiken tog fart i mitten av förra seklet byggdes en rad oljedepåer i Stockholm. Bränslet kom med tankfartyg, och cisterner och bergrum hamnade vid inloppet till huvudstaden. Transporterna ut till mackar och kunder, bland annat Arlanda flygplats, gick sedan med tankbil.

Kritiken mot trafiken tog fart på 1980- och 1990-talet. Dels mot tankbåtarna, men framför allt mot lastbilarna.

Samtidigt ökade bostadsbristen. Politiker av olika partifärg såg möjligheten att ersätta hamnverksamhet och skrymmande stålcisterner med bostäder i attraktiva lägen.

Oljebolagen sprattlade emot, men i övrigt blev det inte mycket debatt. Hos försvarsmakten och statliga myndigheter fanns ännu ingen samsyn kring hur en växande storstad skulle försörjas med energi. Ansvarsfrågan var oklar och ytterst var det kommunerna som bestämde över sin mark.

I snabb takt fattade lokala politiker beslut om nedläggning av oljedepåer.

En bit in på 2000-talet fanns bara två anläggningar kvar i Stockholms närhet – Bergs oljehamn i Nacka och Loudden, strax öster om staden.

Storstockholmarna står för ungefär 15 procent av Sveriges hela bränsleförbrukning. Det motsvarar drygt 1,6 miljoner ton flytande drivmedel per år. När Loudden och Bergs oljedepå var i full drift behövdes ungefär 33 000 relativt korta tankbilstransporter för att få ut bränslet till konsumenterna.

Kruxet är att både Loudden och Bergs är på väg att försvinna. En nedläggning av båda skulle i dagsläget innebära längre transporter och mängder av nya tankbilar.

Redan 1999 fattade Stockholms stad ett principbeslut om att lägga ner Loudden. Staden äger marken och arrendeavtalen sas upp.

Oljebolagen kämpade emot. Nedläggningen sköts upp i omgångar, men den 31 december 2019 var det stopp. Den största aktören, OKQ8, försökte in i det sista få dispens för fortsatt drift. Men politikerna var obevekliga.

Det är en gråkulen vinterdag när Transportarbetaren besöker Preem på Loudden. Mikael Robertsson är projektingenjör och ansvarar för rivningen och det omfattande saneringsarbetet. Han guidar bland cisterner, rörledningar och högar av betong och armeringsjärn.

– Det känns lite vemodigt. Loudden var en fullt fungerande depå. Bra och välbyggd. Den var inte uttjänt på något sätt. Med tanke på åldern, är utrustningen i förvånansvärt gott skick, säger han.

På Loudden fanns på sluttampen tre stora oljebolag – Preem, OKQ8 och Circle K.

Bara Preem hade 47 egna cisterner.

Metallslöjd i megaformat. Foto och konstnär: maskinförare Kent Dahlberg.
Metallslöjd i megaformat. Foto och konstnär: maskinförare Kent Dahlberg

En bit från Preems område håller maskinförare Kent Dahlberg på och klipper ner en cistern som tillhört Circle K. Under hösten kunde han inte låta bli att underhålla grannarna med lite plåtslöjd (se bilden till höger).

Vi står ovanpå ett cirkelrunt fundament. Några är av gjuten betong, andra av hårt packad sand. Under våra fötter finns ett av de gigantiska bergrum som sprängdes ut för beredskapslagring av bensin och andra bränslen.

Mikael Robertsson berättar att bergrummen är tömda, liksom cisternerna ovan jord. Efter rivningen sker marksanering, förklarar han:

– I snitt schaktar vi bort två, tre meter av jordlagret. Vi märker ut provytor och gräver kontrollgropar. Är det fortsatt förorenat tar vi bort mer. Massorna skickas sedan i väg för bearbetning.

Preem har knappt ett och ett halvt år kvar, sedan ska marken lämnas över till kommunen.

På andra sidan sundet, söderut, ligger Bergs oljehamn. Där ville Nackapolitikerna sparka ut Circle K redan 2018. Planen är att bebygga den bergiga stranden med 2 000 nya lägenheter.

Men efter år av juridiska tvister enades bolaget och kommunen om en kompromiss. Depåverksamheten får fortsätta till 2033.

På senare år har diskussionerna om stockholmarnas energibehov och bränsleförsörjning tagit fart. Varifrån ska bränslet köras? Hur länge behöver vi egentligen flytande drivmedel? Och vilka miljökonsekvenser blir det när Loudden och Bergs oljehamn lagts ner?

2017 var frågorna till stor del obesvarade och regeringen grep in. Länsstyrelsen i Stockholm fick i uppdrag att utreda (se artikeln här under). Rapporten kom den 13 december 2019. Alltså bara några dagar innan all oljehantering skulle vara avslutad på Loudden.

Inför avvecklingen av Loudden och Bergs hade de styrande politikerna i Stockholm pekat ut Södertälje hamn som en lämplig ersättare. Där finns en oljedepå. Men det skulle innebära en flerdubblad körsträcka för de omkring 33 000 tankbilstransporterna.

Både Preem och OKQ8 gick tidigt ut med att bolagen inte var beredda att göra de nödvändiga investeringarna i Södertälje hamn. Inte i ett läge där framtidens drivmedel debatteras mer än någonsin.

Hur blev det? Vart flyttade Preem när man lämnade Loudden?

Tim Backlund (till vänster) driver ett företag som fått i uppdrag att skrota och återvinna cisternerna på Loudden. Mikael Robertsson är projektingenjör på Preem och ansvarar för rivning och sanering.
Tim Backlund (till vänster) driver ett företag som fått i uppdrag att skrota och återvinna cisternerna på Loudden. Mikael Robertsson är projektingenjör på Preem och ansvarar för rivning och sanering. Foto: Jan Lindkvist

Depånätschef Oskar Hoflund säger:

– Vi hade utarbetade planer för att flytta till Norrköping och Gävle. Det hade inneburit mängder av nya tankbilsmil. Men i och med att Bergs oljedepå blev kvar lindrades vårt problem. Vi kunde flytta in hos Circle-K. Vi har länge haft ett nära samarbete mellan oljebolagen.

Vad betyder det för antalet transporter, och för miljön?

– För vår del blev förändringen marginell, det har inte blivit markant fler eller längre tankbilstransporter. Fast den tunga trafiken har förstås ökat kraftigt i Nacka. Vi har också fått ett sårbarare distributionsnät, när nästan allt bränsle till regionen ska tas från en enda depå.

Oskar Hoflund är ändå besviken över nedläggningen av Loudden.

– Allting var i väldigt gott skick, det är en omfattande kapitalförstöring. Särskilt om man tänker sig att någon ska bygga en ny depå på annan plats.

Nu ska Bergs oljehamn leva vidare till 2033. Går det att avveckla den om tolv år?

– Nej, jag kan inte se hur regionen ska klara det. I mina ögon är det helt nödvändigt att ha kvar Bergs oljehamn även efter 2033. Om man inte vill öka lastbilstrafiken massivt.

I Sverige är det ”marknaden” – oljebolagen – som fått hela ansvaret för att lagra och försörja landet med bränsle och drivmedel. Både i fredstid och i kris- eller krigstider.

Varför är inte Södertälje ett alternativ?

– Det blir för dyrt. Det är bara bolaget ST1 som har depå där i dag. Det skulle krävas en miljardinvestering. En enda cistern kostar runt 50 miljoner kronor. Inget bolag är berett att ta de kostnaderna. Inte nu när osäkerheten är så stor om morgondagens bränslen.

– Fler och fler bilar går på elektricitet, men även där är nätet – distributionen – ett problem. Det kommer att bli mer och mer biodrivmedel. Det kräver också investeringar. I den situation som råder kommer bolagen att använda de depåer man redan har. Och då handlar det främst om Norrköping, Gävle och Västerås.

Hur hamnade stockholmarna i en situation där energiförsörjningen framstår som osäker om ett tiotal år? Där bostäder tycks vara viktigare än tillgången på energi …

– Det är en utveckling som pågår även på andra håll i landet, exempelvis Norrköping och Helsingborg. Man pressar ut industriella verksamheter från städerna. Göteborg är ett undantag, men här har hamnen en annan status.

– Fokus har varit extremt på bostäder, andra viktiga samhällsbehov glöms bort. Hade vi haft ett större ”tänk” kring vårt totalförsvar, tror jag inte man hade avvecklat Loudden på det sätt som skedde.

De sista åren hanterades runt 600 000 ton bränslen på Loudden. OKQ8 var största aktör. Inför nedläggningen hade företaget klargjort att Västerås var huvudalternativ för transporterna.

Under Mikael Robertsson ligger ett av de stora bergrum som använts för beredskapslagring av bränsle. Även de ska avvecklas. I bakgrunden syns Preems gamla kontor som brandkåren fått som övningsobjekt, i väntan på rivning.
Under Mikael Robertsson ligger ett av de stora bergrum som använts för beredskapslagring av bränsle. Även de ska avvecklas. I bakgrunden syns Preems gamla kontor som brandkåren fått som övningsobjekt, i väntan på rivning. Foto: Jan Lindkvist

Hur blev det? Andréa Haag har titeln Director Sustainability & network:

– Det är ett beslut som legat över oss under lång tid. Vi har på diverse olika sätt försökt ha en dialog med ansvariga beslutsfattare, både politiker och tjänstemän. Vi har lyft de aspekter vi tycker är viktiga, både när det handlar om oljeförsörjning och landets beredskap.

– Precis som Preem lyckades vi flytta över det mesta av våra volymer till Bergs oljehamn. Vi tar en mindre del från Västerås också, 10–20 procent ungefär. Men det innebär ändå längre transporter för oss. I runda slängar kör vi 4 000 extra tankbilsmil, på grund av Louddens nedstängning.

Det låter som om miljökonsekvenserna inte blivit så stora som befarat efter nedläggningen av Loudden …

– Nja, för oss innebär det definitivt ökade utsläpp. Vi hade en kortare körsträcka till våra stationer tidigare.

Hur länge till räknar OKQ8 med att det kommer att behövas flytande bränslen?

– Det är svårt att gissa. Vi har ett eget mål om att vara klimatneutrala i egen drift till 2030. Vi, liksom hela branschen, har sedan som mål att vara klimatneutrala i hela värdekedjan till 2045. Ska man klara det så bygger det, tror jag, på en stor andel flytande gröna drivmedel. Kompletterat med andra energibärare. Som el och biogas.

Länsstyrelsens utredning ger vid handen att lagring och hantering av flytande bränslen kommer att behövas i vart fall fram till 2050. Är det en rimlig bedömning?

– Bedömningen är nog inte orimlig. Men jag tror att det kommer att vara mer biodrivmedel, och antagligen inte samma volymer som i dag.

Vad blir konsekvenserna om Bergs oljehamn avvecklas till 2033? Klarar Stockholm bränsleförsörjningen?

– Jag vågar inte uttala mig, än. Vi kommer att behöva analysera det närmare längre fram.

Har Stockholms lokalpolitiker tagit för lätt på energiförsörjningen?

– Det hoppas jag inte att de har gjort, det är en av de viktigaste frågorna som också har varit en bärande del i vår argumentation.

Loudden stängdes för ett år sedan. Nu är bergrummen och cisternerna ovan jord tömda.
Loudden stängdes för ett år sedan. Nu är bergrummen och cisternerna ovan jord tömda. Foto: Jan Lindkvist

Svalt intresse för att trygga tillgången på drivmedel

Oljedepå. Att lägga ner både Loudden och Bergs oljehamn skulle få orimliga konsekvenser, om man inte samtidigt byggde en ny depå. Så lät tongångarna i en kommunal utredning 2006.

Några år senare, 2010, antog regionen en ny utvecklingsplan. I den slog landstinget återigen fast att båda depåerna behövdes fram till 2030. Andra lösningar skulle innebära många fler tankbilstransporter.

2018 var det dags för nästa utvecklingsplan. Och nu hade politikerna gjort en helomvändning. Avtalen för både Loudden och Bergs var uppsagda. Bränslet skulle köras från Södertälje och Nynäshamn.

Hur det skulle gå till var, och är, högst oklart. Då som nu är det marknaden, oljebolagen, som står för depåer och transporter.

Så var läget när regeringen vintern 2018 gav länsstyrelsen i uppdrag att utreda försörjningsfrågan. Arbetet skulle ske tillsammans med andra berörda myndigheter, som försvaret och Energimyndigheten.

Rapporten kom i december 2019, bara ett par veckor innan Loudden stängde grindarna. Slutsatsen är att energifrågan stötts och blötts i decennier, men i realiteten har inte mycket hänt. Det saknas en vision för regionens drivmedelsförsörjning, skriver utredarna.

Man kan också utläsa att intresset från Stockholmspolitikerna varit svalt när det handlar om att trygga tillgången på drivmedel. Det gäller för transportsektorn, men också andra konsumenter. Däribland anläggningar som kan producera reserv-el, i händelse av större strömavbrott.

Slutsatsen blir att drivmedelsförsörjningen måste få en större plats i samhällsplaneringen. Utredarna skriver:

Oavsett hur marknaden utvecklas, kommer det att finnas behov av att hantera och hantera drivmedel, nära förbrukarna. Påfyllning sker bäst med båt, och distributionen med tankbilar. Utrymme för drivmedelshanteringen i depåer och tankställen måste säkerställas.

De statliga myndigheterna pekar på flera viktiga frågor som måste klaras ut. Bland annat:

  • Vid avvecklingen av Loudden och Bergs försvinner det mesta av kapaciteten för att lagra i bergrum. Ny skyddad lagring behövs i länet, för kris- och krigssituationer.
  • Ansvariga myndigheter ska undersöka förutsättningarna för en utbyggnad av Södertälje bränslehamn och för nya oljehamnar, bland annat i Nynäshamn.
  • En ny roll för staten kan bli nödvändig. Osäkerheten kring framtidens motorer och bränslen gör att marknaden tvekar inför nya stora investeringar. Statligt ägande av depåer bör utredas.
  • De beredskapsplaner som funnits har hittills bara omfattat fossila bränslen. Även biodrivmedel bör tas med.
  • Kommunerna har i dag stor makt över markanvändningen. Staten kan i vissa fall expropiera eller avsätta områden som riksintresse. Men det är en besvärlig procedur, som också behöver ses över.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Manifestation avdelning 18

Möten och organisering längs vägen

Facket. Valet, avtalets ob-tillägg, försäkringar, medlemsvärvning och förbundets värderingar. Och en snabb fika med bulle – i dag genomförde Transports fyra nordligaste avdelningar en gemensam manifestation och mötte gamla och blivande medlemmar nära motorvägen.

Avarnklubben satsar på arbetsmiljön

Bevakning. Transports fackklubb på Avarn jobbar hårt med att arbetet ska vara säkert och att den som blivit sjuk ska få hjälp. Företaget är med och betalar så att ett skyddsombud på heltid kan arbeta med rehabiliteringsärenden.

Olivera Pobra. Foto: Lilly Hallberg

Det ska inte vara valfritt att följa värdegrunden på arbetsplatsen

Arbetsmiljö. Olivera Pobra är regionalt skyddsombud på Stockholmsavdelningen. Hon kan tänka sig att arbeta med ett verktyg som Respekttrappan. Och tycker att det är självklart att alla ska delta i sådana aktiviteter om de erbjuds på jobbet.

Kultur
Dimmornas bro (Waterloo Bridge) med Vivien Leigh och Robert Taylor från 1940. Foto: Mary Evans/AF Archive / TT Nyhetsbyrån

Det våras för nostalgin

Trendig känsla. Från medicinsk diagnos till varma känslor inför anblicken av försvunna glassar på GB:s karta eller Putins dödliga fantasier om ett förlorat imperium. Nostalgi tar sig många uttryck. Under långa perioder ett hånat känslouttryck. Men det verkar våras för nostalgin igen.

Transportarbetaren testar
Transportarbetaren testade sex termosar för att se hur de klarade att hålla värmen under en hel arbetsdag. Foto: Pernilla Ahlsén

Dyraste termosen inte alltid bäst

Test. En bra termos är ett måste för dig som vill ha med dig varm dryck på jobbet. Men vilken ska man välja? Är en dyrare termos nödvändigtvis bättre? Nej, inte alltid, visar vårt termostest. Här guidar vi dig till den bästa termosen utifrån dina behov.

Respekttrappan
Respekttrappan. Illustration: Mattias Käll

Sju steg mot en schystare arbetsplats

Arbetsmiljö. Har ni fördomar på jobbet? Är ni arbetskamrater schysta mot varandra? Det kan alltid bli bättre. Med Respekttrappan är tanken att ni ska ta sju steg mot en mer inkluderande arbetsplats.

Olivera Pobra. Foto: Lilly Hallberg

Det ska inte vara valfritt att följa värdegrunden på arbetsplatsen

Regionala skyddsombudet. Olivera Pobra är regionalt skyddsombud på Stockholmsavdelningen. Hon kan tänka sig att arbeta med ett verktyg som Respekttrappan. Och tycker att det är självklart att alla ska delta i sådana aktiviteter om de erbjuds på jobbet.

Respektfullt bemötande och diskrimineringsfrågor ingår som en del i Byas introduktionsutbildning för blivande väktare. Foto: Bya

”Syna fördomar genom att prata om dem”

Bya. Bevakningsbranschen ska förmedla trygghet, därför är det extra viktigt med ett respektfullt och likvärdigt bemötande. Det framhåller Ronny Fredriksson, chef för arbetsmiljöenheten på Bya, Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd.

Gustaf Järsberg

”Vi använder redan olika modeller i arbetsmiljöarbetet”

Transport. När medlemmar hör av sig till sin avdelning eller sina skyddsombud är arbetsmiljöproblemet ofta redan stort och infekterat. Gustaf Järsberg är central arbetsmiljösamordnare på Transport och berättar att det finns flera modeller att ta till hjälp.

Kriget i Ukraina
Hryhorij Varunok är chaufför och hjälper till att lasta ur en minivan med förnödenheter från Frankrike. Foto: Tadeusz Rawa

Chaufförerna krigets tysta hjältar

Hjälparbetare. De är de tysta hjältarna i krigets Ukraina. Chaufförer som kör lastbilar, bussar, minivans och personbilar. De ser till att humanitär hjälp kommer fram till krigsdrabbade områden och att flyende människor kan ta sig därifrån. Journalisten Tadeusz Rawa har för Transportarbetaren träffat några av dem.

Kultur
Ljudbokslyssnarna är lite mer svårflörtade än de som läser vanliga böcker. Om berättelsen inte fångar deras intresse från början är risken stor att de tröttnar och börjar lyssna på något annat i stället, konstaterar Daniel Åberg. Foto: Shutterstock

”En ljudbok måste fånga lyssnaren redan från början”

Berättare. Med den dystopiska ljudbokserien Virus blev Daniel Åberg en av de första svenska författarna att skriva direkt för ljudbokspubliken. Nu undervisar han andra författare i konsten att skriva berättelser som går hem i lurarna.

Snabbkoll
Två kvinnliga hemvärnssoldater bevakar kaj.

Hemvärnet för dig som är anställd

Försvar. Rekordmånga söker till hemvärnet och frivilligkårerna just nu. Men vad är det egentligen som gäller för dig som har ett jobb? Hemvärnet är halva försvaret. Den som är med kan när som helst kallas in för att hjälpa till vid kris eller för att skydda Sverige vid angrepp.

Möte med makten
Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin pratar valår med Transportarbetarens reporter John Antonsson. Foto: Pernilla Ahlsén

”Det har varit en tuff tid”

Val 2022. Den 11 september är det val i Sverige. LO kommer att satsa rekordmycket resurser på en socialdemokratisk valvinst. Men vad gör Socialdemokraterna för att förtjäna stödet? Partisekreterare Tobias Baudin lovar ett parti som visar Sveriges arbetare respekt och försvarar samtidigt svängningen i LAS-frågan.

Vägsträckan
Jätten Vist med Visingsö i sina händer. Konstnären Calle Örnemark (1933–2015) uppförde träskulpturen i Huskvarna i början av 1970-talet. Foto: Lilly Hallberg

På väg med svindlande utsikt

Vätterleden. Den har kallats Sveriges vackraste väg, också före namnbytet till E4 och innan epitetet ”motor” lades till – leden som sträcker sig utmed Vätterns djupa vatten. Häromåret firade första delen av Vätterleden 60 år.