Niclas släpper loss skaparglädjen
Smide. Ett sätt att koppla bort tankarna. Och samtidigt skapa efter eget huvud. För chauffören Niclas Angrell har svetsen och hästskorna blivit bästa terapin.
– När jag drar ner skärmen framför ansiktet fokuserar jag bara på smidet, säger han.
Niclas Angrell har haft några tuffa år. Tre syskon har gått bort i cancer och ett har drogat sig till döds.
Till en syster smidde han kyrkogårdens vackraste utsmyckning. Ett dubbelhjärta av hästskor som står i minneslunden.
– Hjärtan är så kärleksfulla.
Ett hjärta ingår också i det konstverk han än så länge känner sig allra mest nöjd med. Grannarna fick det i bröllopspresent: en skulptur med deras initialer och så hästskohjärtat med en gyllene pil av armeringsjärn.
Det började med en gammal pinnsvets från 1960-talet. Niclas Angrell fick den av en kollega för drygt fem år sedan.
– Jag började laborera lite och såg att andra gjorde saker av hästskor. Jag testade det också, men hittade på mina egna grejer.
Varje konstverk är sedan dess unikt. Serieproduktion är inget för Niclas Angrell. Hans fantasi är så gott som utan gränser. Men allteftersom han blivit skickligare vid svetsen har vänner och andra kommit med önskningar.
I somras, när han hade sålt ett par verk, blev det en ny svets. Den plockar han fram till arbetsbänken bakom gårdens ridhus när det är läge att skapa. Just nu ska det bli ett ställ för vinboxen, med inbyggd hållare för två glas.
– Den har jag hittat på, tror inte att det finns någon liknande. Jag har gjort lite olika varianter och sålt ett par tre stycken.
Inne i lägenheten ovanpå stallet finns dock ingen vinhållare, eftersom han själv aldrig druckit. Där får ögonen vila på rejäla bordsunderreden, väggprydnader, ljusstakar och nyttoprylar i snyggt, svart smide. Eller så glider blicken ut över hästhagen, ner mot havet och Orust som ligger på andra sidan sundet.
En gång i livet har Niclas Angrell ridit. Det räckte. Däremot har det alltid funnits hästar i hans närhet, och han är inte rädd att hjälpa till med dem. Numera är ju deras begagnade skor också materialet i de flesta av hans smideskonstverk.
– Jag putsar av rosten och petar bort all gammal hästskit. Det är det jobbigaste.
