Ledare

Naturlag på tvärs med yrkesförarna

Ledare. Lägre löner ska lösa arbetslösheten bland unga och nyanlända. Det är en sorts naturlag. En del av ett marknadstänkande där hörnstenarna är konkurrens och jämvikt mellan tillgång och efterfrågan.

Märkligt nog gäller inte naturlagen för lastbilschaufförer. I åkeribranschen råder akut brist på personal. Rimligen borde konkurrensen om förarna pressa upp lönerna. Det skulle göra yrket mer attraktivt. Fler skulle söka sig till ett jobb som innebär oregelbundna arbetstider, hälsofarliga nattarbete, slit på kroppen och frånvaron av ett normalt socialt liv.

Svenskt Näringsliv – som ihärdigt pläderar för större lönespridning och lokal lönebildning – borde rimligen bejaka att en bransch där det råder skriande brist på arbetskraft får större utrymme att höja lönerna.

Det är kul med tankeexperiment. Tänk om Transport i nästa års avtalsrörelse skulle göra som Pappers.

Det vill säga frikoppla chaufförerna från LO:s märkesmatch och i stället kräva minst fyra procent i lönelyft. Med hänvisning till förarbristen och till tunga ekonomer som framhärdar i att en av lönebildningens viktigaste uppgifter är att styra, allokera, arbetskraften dit den bäst behövs.

Jo, jag fattar. Det finns invändningar. LO kommer att knorra. Chaufförerna, en grupp med hyggligt stark förhandlingsposition, vill ha mer än andra. Vart tog solidariteten vägen?

Svenskt Näringsliv kommer inte bara att knorra, de kommer att bjuda stenhårt motstånd. Ett arbetsgivarläger med miljarder i strejkfonderna lär totalmobilisera för att hindra att yrkesförarna drar i väg. För det kan ju få smittoeffekter på andra…

Fast då återstår frågan. Hur ska åkeriföretagen få tag i arbetskraft? Över hela Europa brottas åkerierna med samma problem.

Man kan förundras över att chaufförsbristen inte lett till större löneglidning, alltså lönehöjningar vid sidan av kollektivavtalet. Så sker det ofta i andra branscher, inte minst byggsvängen.

Varför inte i åkerinäringen? Till skillnad från andra länder har Sverige många små åkerier och stora starka speditörer. Priser och villkor dikteras i hög grad av speditörer och transportköpare.

Utrymmet för åkerier att erbjuda chaufförerna bättre villkor är begränsat. Den åkare som betalar bättre får högre kostnader och riskerar att snabbt bli utbytt mot en billigare transportör.

Ska chaufförernas villkor förbättras måste det ske genom skrivningar i kollektivavtalet. Ett avtal som åkaren kan drämma i bordet i speditörernas direktörsrum.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Emil Jönsson, Chaufför:
    28 januari, 2020

    Helt rätt! kollektivavtalet är GULD värt både för anställd och företag! Det ger en trygghet i båda riktningar.

    svenska chaufförer och åkerier säljer en tjänst som samhället är totalt beroende av.
    Utan transporter så stannar samhället. detta gör att vår bransch har en sk. "pricing power". Branschen kan höja priset på sina tjänster utan att efterfrågan minskar. Volvo kommer fortfarande behöva stål till sin produktion oavsett vad transporten kostar.

    https://www.investopedia.com/terms/p/pricingpower.asp

    Det är därför man pratar om att sjukvården inte bör privatiseras, för sjukvården har också en "pricing-power" ditt behov av vård minskar inte pga priset ökar, och man kan därför ta betalt i princip hur mycket som helst.

    Den europeiska transportmarknaden är skadad och det vet vi alla.
    Svenska åkerier har låga marginaler och svårt att ta betalt pga det finns oseriösa företag som konkurrerar på helt andra villkor i branschen. Detta måste vi komma i ordning med och man har redan kommit en bit på vägen kan man läsa om här i tidningen.

    Det är här problemet ligger, problemet är inte transport kräver för stora löneökningar som får åkerierna att gå på knäna. Tvärt om så tror jag alla anställda VILL jobba på ett företag som mår bra och som har rimliga marginaler så att man har RÅD att betala ut avtalsenliga löner utan att det ska bli tjafs.

    Slutkunden har ingenting emot att betala för hållbara transporter där alla i kedjan får skäligt betalt. Men de oseriösa alternativen måste bort från hyllorna för att vi ska få ordning.

    När kunden står i matvarubutiken och ska välja spanska äpplen för 9,90kg/kg eller svenska äpplen för 19,90kr/kg så väljer man ofta det billiga äpplet utan att tänka på HUR det kan vara så billigt. Det är självklart, vi lever i en kapitalism där man måste hushålla med sin ekonomi för att överleva.
    Därför måste hela branschen jobba aktivt med HÅLLBARHET. ja man kan spy på det ordet. men det ligger mycket i det.

    Ohållbara alternativ måste sållas ut från alla delar av marknaden.
    Vi gör det här tillsammans. anställd och företag. vi är tillsammans transportbranschen. det är viktigt att både anställd och företag mår bra!

  2. Dragan:
    26 januari, 2020

    Hur mycket tror vederbörande att en åkare har kvar per förare? Finns det verkligen en marginal att tag ifrån till lönehöjande åtgärder? Det är låga löner och de kommer att bli även lägre och kunder betalar redan ett skäligt pris. Vart tar dessa pengar vägen då? Jo, det är alla möjliga påslag från staten, beställningscentralen, transportstyrelsen, olika försäkringar, "måste betala" anslutnigar... Det är där skon klämmer. En taxi resa Sthlm-Arl går påp 545 sek, alla i kedjan tar för sig och kvar för taxiåkaren blir 315 sek för föraren, bilen, amortering, skatter....HELT SJUKT

  3. PR:
    23 januari, 2020

    Transportbranschen är utsedd till att vara en social soptunna. Den som inte kan något annat ska köra lastbil, hålla i ratten, bli ledsagad i alla detaljer som om anställningskravet är "handikappad". Visionen är såklart "gratis" eftersom förtjänsten är att ha fått en sysselsättning (en gåva). Vi är inte riktigt där ännu, men lönestagnationen är ju total sedan 1970. På god väg alltså.

    Samtidigt kostar fordon miljontals kronor, och drivmedel ett tiotal ggr mer per år. Jotack, det råder fullständig härdsmälta i branschen på alla håll. Politiken ska vi inte ens tala om i sin äckliga handfallenhet sällan skådad.

    Den som frivilligt ger sig in i branschen bör tänk efter fler än två gånger. Framtidsyrke? De som kört ett tag skrattar högt medan de smider planer på att dumpa en bransch i förfall.

  4. Ted Olsson:
    29 december, 2019

    Hej Jan.
    Den här krönikan var verkligen huvudet på spiken.
    Enda sättet att få upp chaufförslönerna är via vårt kollektivavtal, någon löneglidning existerar inte i branschen.

    Väl skrivet.

    Mvh

Lästips:

Kristina Sjöberg. Foto: Petrus Iggström

Behöver man ha extra mycket skinn på näsan?

Ledare. Flera yrken som Transport organiserar utsätts mer än andra för hot och våld. Några av yrkena ingår i förolämpningslagen som kom förra året.

Kristina Sjöberg. Foto: Petrus Iggström

Trygg trafik kräver politiskt mod

Ledare. Vinterns isgata har ännu en gång visat att landets förare håller Sverige rullande under villkor som ingen politiker själv skulle acceptera. Samtidigt som valåret drar i gång fortsätter bristerna i arbetsmiljö, rastplatser och grundläggande hygienmöjligheter att ignoreras. Förarna förtjänar mer än vackra ord – de förtjänar trygghet, respekt och konkreta förbättringar.

Kristina Sjöberg. Foto: Petrus Iggström

När ovädret slår till räcker inte ord

Ledare. Äntligen är januari över. Det är en månad som på något sätt är mycket längre än sina 31 dagar. Vintern håller dock i sig. Och med det halkiga vinterväglag. I storhelgerna drabbades Sverige av både Johannes och Anna, stormar och snöoväder.

Förare kan köra taxi på dagen och buss på kvällen, utan att någon ser arbetstiden

Debatt. I stora delar av transportsektorn saknas samordnad kontroll av arbetstid. Förare kan arbeta inom taxi, färdtjänst eller lätta lastbilar utan färdskrivare och därefter köra buss med ansvar för många resenärer. När systemen inte hänger ihop riskerar trafiksäkerheten att bygga mer på förarens egen redovisning än på faktisk kontroll.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Vägpirater

Hot och våld. Under alla mina år längs vägarna har jag aldrig blivit utsatt för fysiskt våld. Stölder ja, och hot, förtäckta eller öppna. Och ett par gånger för uppenbar skuggning.

Kör ut dem!

Migration. Kör ut dem! löd en rubrik i Expressen i början av 1990-talet. Tidningen, eller åtminstone dess chefredaktör Erik Månsson, hade fått för sig att en majoritet av svenskarna ville kasta ut invandrarna. Den som blev utkastad var i stället han själv; han fick sparken.

Ingen liten skitsak

Arbetsvillkor. AI-bubblan är något alla talar om. Den handlar om tusentals miljarder – dollar. Många gånger mer än exempelvis den svenska statsbudgeten. När och om bubblan spricker kan det bero på något helt oväntat.

Privatpersoner döms men företag får filma

Debatt. Sverige har förbud mot avbildning av skyddsobjekt. Den privatperson som råkar filma fel plats kan drabbas av omfattande konsekvenser – även utan uppsåt. Samtidigt hanteras systematisk inspelning i arbetslivet betydligt mjukare.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam. Foto: Petrus Iggström

Erfarenheter som inte går att hänga av sig

Hot och våld. För några krönikor sedan skrev jag om den nya lagen om förolämpning mot tjänsteman och den här texten kanske kan ses som en fortsättning på samma ämne. Det handlar återigen om negativa erfarenheter som inte går att hänga av sig tillsammans med uniformen.

Allt kan vara fejk

AI. Jag skrollar genom mitt flöde och vet inte längre vad som är verkligt. Det är inte bara att folk använder filter när de lägger ut foton, det är att allt kan vara fejk. Allt! Kommer ni ihåg klippen från Ryssland med människor som åker rutschkana från höghus ner i enorma snömassor? Några av klippen var äkta medan andra var AI-genererade.

På Island finns hoppet och inspirationen

Politik. Det är valår i år och enligt opinionsmätningarna ser det bra ut för S men … Tänk om Tidöpartierna, med SD i spetsen, får så många röster att de återigen kan bilda regering och denna gång får SD också ministerposter. Ja, då är det lätt att mista hoppet för såväl demokrati som fackliga rättigheter.

Hot och våld

Behöver man ha extra mycket skinn på näsan?

Ledare. Flera yrken som Transport organiserar utsätts mer än andra för hot och våld. Några av yrkena ingår i förolämpningslagen som kom förra året.

Hot och våld

Du ska aldrig behöva acceptera hot och våld

Ordförandeord. Hot, våld och rädsla på jobbet är tyvärr något många möter. För dig som är taxichaufför eller kabinanställd kan det vara aggressiva resenärer.

Tommy Wreeth (Foto: Emil Flisbäck), Tommy Jonsson (Foto: John Antonsson) och Jimmy Ovesson (Foto: John Antonsson)

Öppna upp för allmängiltigförklaring av utstationeringsavtal!

Debatt. Arbetsmarknaden är ständigt under förändring, kapitalet finner alltid nya vägar för att kringgå regelverk, och för att försvåra för våra myndigheter och fackförbund att utföra kontroller och teckna kollektivavtal.

Vill S ha min röst krävs en rejäl gir åt vänster

Debatt. Jag beundrar verkligen mina kamrater som engagerar sig i Socialdemokraterna och som försöker få till förändringar. Att Reformisterna växt och nu är S största partiförening och att fackligt aktiva kamrater finns på partiets listor ger hopp. Men uppförsbacken är ändå för lång för mig och den tycks bli allt längre.

Trygg trafik kräver politiskt mod

Ledare. Vinterns isgata har ännu en gång visat att landets förare håller Sverige rullande under villkor som ingen politiker själv skulle acceptera. Samtidigt som valåret drar i gång fortsätter bristerna i arbetsmiljö, rastplatser och grundläggande hygienmöjligheter att ignoreras. Förarna förtjänar mer än vackra ord – de förtjänar trygghet, respekt och konkreta förbättringar.

Kortare arbetstid är viktig för oss alla

Ordförandeord. Hur ska Transport lösa frågan om arbetstidsförkortning? Den frågan ställs mest när jag träffar förbundets medlemmar. Många är frågande till hur arbetstiden ska kunna kortas när jobbet knappt hinns med i dagens system.