;
Ledare

Minimilön – hur ska det gå till?

Ledare. I EU vill kommissionens nya ordförande, Ursula von der Leyen, införa en lagstadgad minimilön i hela unionen. Det kan låta bra, men idén är problematisk och möter starkt motstånd, inte minst i Sverige.

Den första fråga som dyker upp i skallen är vilken nivå en minimilön i så fall skulle ligga på. I  dag tjänar arbetare i Bulgarien och Rumänien runt 3 000–4 000 kronor i månaden. I Sverige är snittlönen omkring 27 000 kronor för LO-arbetarna.

Åtskilliga EU-stater skulle i nuläget inte ens klara en minimilön på 1 000 euro (runt 11 000 svenska kronor).

Nästa krux är vem, vilken instans i exempelvis Sverige, ska kolla att minimilönerna verkligen följs?

Är det Arbetsmiljöverket?

Facket? Och vilka verktyg har då facket när det är ickemedlemmar som luras på betalning?

Eller måste Sverige skapa en helt ny myndighet med tusentals lönekontrollanter?

I Sverige sågar LO och Svenskt Näringsliv gemensamt förslaget om lagreglerad minimilön. Parterna pekar på den svenska modellen där fack och arbetsgivare i snart hundra år haft ansvaret för lönesättningen, inklusive minimilönerna.

Fast utvecklingen på arbetsmarknaden skrämmer. De senaste 15–20 åren har vi fått ett stort ”prekariat”. En växande grupp människor som inte omfattats av de löner och villkor som de flesta av oss tar för givna.

Här har arbetarrörelsen en läxa att göra. Det gäller inte minst problemet med utländska lastbilschaufförer som arbetar under förhållanden som för tankarna mer till slaveri, än till ett modernt arbetsliv.

Transport har brottats med frågan sedan 1990-talet. Det känns allt annat än bra att tusentals lågavlönade chaufförer dagligen lämnar och hämtar gods på den svenska industrins och handelns bakgårdar.

Utanför Icas megalager i Helsingborg finns en jättelik leråker. Varje dag står mängder av östförare här med sina dragbilar. I timmar eller dygn. Utan toaletter, duschar eller möjlighet att diska ett kokkärl.

Transport har tidigare uttalat att vissa branscher är så anfrätta av löne- och prisdumpning att Sverige i vart fall måste öppna för en diskussion om allmängiltigförklaring av kollektivavtal. Det är ett alternativ till lagstadgade minimilöner.

Att bara rakt av säga nej till Ursula von der Leyens propå duger inte. LO och LO-förbunden måste solidariskt ta ansvar för att röja upp i branscher som åkeri, bygg, städ och hotell och restaurang.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

STOCKHOLM 20221018 Skyddsvakt utanför Riksdagen i samband med att Ulf Kristersson presnterar sin regering. Foto: Janerik Henriksson / TT / kod 10010

Låg lön bakom bristen på skyddsvakter: ”Mitt liv är inte värt mer än så”

Bevakning. Sverige står inför en omfattande brist på skyddsvakter. Vid krig krävs cirka 50 000 skyddsvakter för att skydda landets viktigaste objekt, men i dag finns bara hälften. Låga löner, hårda krav och urholkad status försvårar rekryteringen.

Vad blir det för lön 2027?

Lön och avtal. Under hösten börjar arbetet med de nya lönerna för 2027. Då ska yrkesaktiva medlemmar få chansen att påverka vilka krav på löner och villkor som de fackliga förhandlarna ska ta till arbetsgivarna.

Kristina Sjöberg. Foto: Petrus Iggström

Hur mycket och hur länge?

Ledare. Har du koll på hur din pension blir? Och hur länge du ska jobba innan du går in i nästa fas i livet? Arbetstiden handlar inte bara om veckoarbetstiden utan också om hur länge vi ska jobba. Är det din viktiga valfråga?

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Valfusk?

Valbevakning. Media har spelat en icke obetydlig roll i årets valrörelse. Såpass att det kanske varit enklast om de själva fått utse en regering.

Det var i säck innan det kom i påse!

Politik. Det var ett jämnt val där media till stor del styrde utgången. Analyserna kommer säkert snart nog men när de allra flesta tidningar är borgerliga var ingenting enkelt för det rödgröna blocket. Även SVT:s nyheter lutar åt det blåbruna hållet och Aktuellt påminner mest om en blåbrun hemsida.

Svensk sommar

Överhettat. Det har varit en underbar sommar med resor i Sverige, utflykter och ljumma utekvällar. Men mest av allt sol på varma klippor och halvkalla bad i havet. Ändå hopar sig molnen och det är inte ovädersmoln utan bilderna av brandröken från Sydeuropa som tornar upp sig.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam. Foto: Petrus Iggström

Tiden AI frigör borde gå till arbetarna

Ny teknik. Någon mer än jag som minns Terminator? AI-nätverket Skynet har tagit makten, världen ligger i ruiner och några få i motståndsrörelsen kämpar emot den. Science fiction men tanken har stannat kvar: vad händer när vi ger teknik makt som vi sedan inte kan kontrollera?

Ojämlikhet gör demokratin sårbar

Makt. Demokratin försvinner sällan på en dag. Det kommer inget dekret om att fria medier, domstolar eller rätten att organisera sig ska avskaffas. Förändringen sker stegvis. Journalister, forskare och författare beskrivs som motståndare och civilsamhället trängs undan. Regler ändras så att makthavare kan behålla makten.

Semester – en klassfråga

Sommarsverige. Semestern är slut och jag är tillbaka på jobbet. I år har sommaren varit en karta över Stockholm med omnejd: Magelungen, Drevviken, Flaten och ibland Mälaren och Östersjön. Några dagar hade vi råd att hyra bil, annars har vi tagit oss fram med cyklar, SL och SJ.

En sak vet jag om tid: Jag hann inte klart

Redaktionens krönika. Jag skulle gissa att det tar fem minuter för vår kaffebryggare att få fram en kanna kaffe. Jag vet att det tar exakt tio minuter för mig och barnen att ta oss ner till parkeringen. Allt som allt tar det ungefär 32 minuter från barnens skola till jobbets ytterdörr.

I vår arbetslinje räknas alla arbeten som lika värda

Replik. Pontus Blümes debattartikel tydliggör att Transportarbetarförbundets stämningsansökan vilar på en huvudsakligen ideologisk grund där tillsvidareanställning ses som den enda normen på arbetsmarknaden och andra sysselsättningsformer betraktas som atypiska. I vår arbetslinje räknas alla arbeten som lika värda.

Någonting bra har hänt!

Redaktionens krönika. Det här kan bli svårt. Att skriva om så kallade positiva nyheter har flera risker. Att framstå som ironisk, som reklamtextmakare eller som en okritisk hyllare av någon företeelse, oftast ointressant för de flesta. Men jag gör ett försök!

En stolt ordförande

Ordförandeord. Efter många om och men så gick det ändå vägen i valet. Socialdemokraterna ska nu försöka bilda regering vilket är ett glädjande valresultat, eftersom det är Socialdemokraterna som står upp mest för frågorna som är viktiga för medlemmarna i Transport.

Wolt har inga anställda – och det är hela affärsidén

Debatt. I fem månader körde en av våra medlemmar matleveranser åt Wolt, och för detta arbete fick han sammanlagt 57 329 kronor före skatt för 484 arbetade timmar. En timlön på 118 kr, inklusive semesterersättning, som dessutom skulle ersätta alla kostnader för fordonet och hans egna pensionsinbetalningar.

%&!#€ idioter!

Redaktionens krönika. Under några veckor varje sommar är jag fri från storstaden och kastar ungar, sambo och hund i bilen och nöter asfalt och grus runt om i Sverige. Målet är resan, eller vad heter det? Jag fick i alla fall åter ”chansen” att lägga extra mycket tid på vägarna och uppleva lite av det många transportarbetare får utstå dagligen.

När varningslampan lyser är det dags att lyssna

Debatt. AI framställs ofta som lösningen på framtidens utmaningar. Vi hör om ökad produktivitet, smartare arbetsplatser och nya möjligheter. Samtidigt växer oron bland arbetstagare. Det borde inte avfärdas som teknikrädsla. Det borde tas på allvar.

;