;
Ledare

Minimilön – hur ska det gå till?

Ledare. I EU vill kommissionens nya ordförande, Ursula von der Leyen, införa en lagstadgad minimilön i hela unionen. Det kan låta bra, men idén är problematisk och möter starkt motstånd, inte minst i Sverige.

Den första fråga som dyker upp i skallen är vilken nivå en minimilön i så fall skulle ligga på. I  dag tjänar arbetare i Bulgarien och Rumänien runt 3 000–4 000 kronor i månaden. I Sverige är snittlönen omkring 27 000 kronor för LO-arbetarna.

Åtskilliga EU-stater skulle i nuläget inte ens klara en minimilön på 1 000 euro (runt 11 000 svenska kronor).

Nästa krux är vem, vilken instans i exempelvis Sverige, ska kolla att minimilönerna verkligen följs?

Är det Arbetsmiljöverket?

Facket? Och vilka verktyg har då facket när det är ickemedlemmar som luras på betalning?

Eller måste Sverige skapa en helt ny myndighet med tusentals lönekontrollanter?

I Sverige sågar LO och Svenskt Näringsliv gemensamt förslaget om lagreglerad minimilön. Parterna pekar på den svenska modellen där fack och arbetsgivare i snart hundra år haft ansvaret för lönesättningen, inklusive minimilönerna.

Fast utvecklingen på arbetsmarknaden skrämmer. De senaste 15–20 åren har vi fått ett stort ”prekariat”. En växande grupp människor som inte omfattats av de löner och villkor som de flesta av oss tar för givna.

Här har arbetarrörelsen en läxa att göra. Det gäller inte minst problemet med utländska lastbilschaufförer som arbetar under förhållanden som för tankarna mer till slaveri, än till ett modernt arbetsliv.

Transport har brottats med frågan sedan 1990-talet. Det känns allt annat än bra att tusentals lågavlönade chaufförer dagligen lämnar och hämtar gods på den svenska industrins och handelns bakgårdar.

Utanför Icas megalager i Helsingborg finns en jättelik leråker. Varje dag står mängder av östförare här med sina dragbilar. I timmar eller dygn. Utan toaletter, duschar eller möjlighet att diska ett kokkärl.

Transport har tidigare uttalat att vissa branscher är så anfrätta av löne- och prisdumpning att Sverige i vart fall måste öppna för en diskussion om allmängiltigförklaring av kollektivavtal. Det är ett alternativ till lagstadgade minimilöner.

Att bara rakt av säga nej till Ursula von der Leyens propå duger inte. LO och LO-förbunden måste solidariskt ta ansvar för att röja upp i branscher som åkeri, bygg, städ och hotell och restaurang.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Vad blir det för lön 2027?

Lön och avtal. Under hösten börjar arbetet med de nya lönerna för 2027. Då ska yrkesaktiva medlemmar få chansen att påverka vilka krav på löner och villkor som de fackliga förhandlarna ska ta till arbetsgivarna.

Kristina Sjöberg. Foto: Petrus Iggström

Hur mycket och hur länge?

Ledare. Har du koll på hur din pension blir? Och hur länge du ska jobba innan du går in i nästa fas i livet? Arbetstiden handlar inte bara om veckoarbetstiden utan också om hur länge vi ska jobba. Är det din viktiga valfråga?

Kristina Sjöberg. Foto: Petrus Iggström

Behöver man ha extra mycket skinn på näsan?

Ledare. Flera yrken som Transport organiserar utsätts mer än andra för hot och våld. Några av yrkena ingår i förolämpningslagen som kom förra året.

Wolt har inga anställda – och det är hela affärsidén

Debatt. I fem månader körde en av våra medlemmar matleveranser åt Wolt, och för detta arbete fick han sammanlagt 57 329 kronor före skatt för 484 arbetade timmar. En timlön på 118 kr, inklusive semesterersättning, som dessutom skulle ersätta alla kostnader för fordonet och hans egna pensionsinbetalningar.

%&!#€ idioter!

Krönika. Under några veckor varje sommar är jag fri från storstaden och kastar ungar, sambo och hund i bilen och nöter asfalt och grus runt om i Sverige. Målet är resan, eller vad heter det? Jag fick i alla fall åter ”chansen” att lägga extra mycket tid på vägarna och uppleva lite av det många transportarbetare får utstå dagligen.

När varningslampan lyser är det dags att lyssna

Debatt. AI framställs ofta som lösningen på framtidens utmaningar. Vi hör om ökad produktivitet, smartare arbetsplatser och nya möjligheter. Samtidigt växer oron bland arbetstagare. Det borde inte avfärdas som teknikrädsla. Det borde tas på allvar.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto Petrus Iggström

Svensk sommar

Överhettat. Det har varit en underbar sommar med resor i Sverige, utflykter och ljumma utekvällar. Men mest av allt sol på varma klippor och halvkalla bad i havet. Ändå hopar sig molnen och det är inte ovädersmoln utan bilderna av brandröken från Sydeuropa som tornar upp sig.

Jag, en ”eltrucker”

Åkeri. Eltrucker är kanske att ta i. Jag har bara kört ellastbil en gång i cirka 70 mil. Men känslan av välbehag är bestående och en glädje över att ingenjörerna i lastbilsbranschen hittat på en så vettig sak.

Apropå första maj!

Politik. Donald Trump kan knappast sägas vara något strategiskt geni. Men frågan är hur mycket man kan anklaga just honom för att hela världen är i gungning i bränslebristens spår.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam

Semester – en klassfråga

Sommarsverige. Semestern är slut och jag är tillbaka på jobbet. I år har sommaren varit en karta över Stockholm med omnejd: Magelungen, Drevviken, Flaten och ibland Mälaren och Östersjön. Några dagar hade vi råd att hyra bil, annars har vi tagit oss fram med cyklar, SL och SJ.

Varför sitter så få ­arbetare i riksdagen?

Representation. I år är det val till riksdag, region och kommun. Arbetarklassen lyser dock med sin frånvaro i svensk politik. Det är inte en slump. Det är ett klasstak som stänger ute stora grupper från makten.

Från äta, sova, jobba, dö till ett liv som håller

Arbetstid. Vi jobbar fortfarande som om året var 1973 (då 40 timmars arbetsdag infördes). Arbetstiden har stått stilla men världen har förändrats. Arbetstiden ligger dock orubbligt kvar och resultatet blir att allt fler arbetare upprepar mantrat: äta, sova, jobba, dö.

Jag är stolt över Transport

Ordförandeord. Sommaren och semestertiden har tagit slut för de flesta. För egen del har jag hunnit med fyra veckors ledighet med väldigt mycket lugn och ro med tid för vila inför en sannolikt intensiv höst och vinter. Vi står närmast inför en valspurt, sedan valet.

Semester är en rättighet, inte en bemanningsreserv

Debatt. Semester är till för återhämtning. När semestern väl är beviljad är huvudregeln att den ska gälla. Att en arbetsgivare i undantagsfall kan återkalla semester bygger inte på någon uttrycklig bestämmelse i semesterlagen, utan på arbetsrättslig praxis och får bara komma i fråga under mycket speciella omständigheter.

Höstens val avgör: kvalitet eller lägsta pris

Debatt. När kommuner och regioner upphandlar verksamhet för miljardbelopp är det lätt att fastna i priset. Men våra skattepengar ska inte bara köpa den billigaste lösningen. De ska också köpa kvalitet, trygghet och schyssta arbetsvillkor.

Så närmar vi oss valet

Krönika. Om två månader är det dags att välja dem som ska representera oss såväl i Sveriges riksdag som i landets regioner och kommuner. Det märks alltmer på olika vis, också här i Transports tidning.

A-kassan är ett skydd mot lönedumpning

Debatt. Just nu är det onekligen intressanta tider inför valet. Under denna mandattid har Tidöpartierna lyckats driva igenom en reform som syftar till att få ut folk snabbare till nya anställningar om de blir arbetslösa av någon anledning. Men om oturen är framme kan resultatet bli att folk snabbare drivs från hus och hem i stället för det de faktiskt avser.

Du förtjänar ett mer fungerande arbetsliv

Ordförandeord. Vad händer med arbetstidsförkortningen som LO-kongressen 2024 beslutade om att driva som en prioriterad fråga? Ja, den frågan kan man ju två år senare med fog ställa, tycker jag.

;