Mindre pengar för kamp mot kriminalitet
A-krim. Fack och arbetsgivarorganisationer får klara projekt mot arbetslivskriminalitet med lägre anslag. Regeringen har aviserat mer än en halvering av statsbidragen de närmaste åren.
UPPDATERAD 2025-10-02
Arbetsmarknadens parter har sedan 2018 kunnat söka statsbidrag för att bekämpa arbetslivskriminalitet. Pengarna har bland annat gått till insatser för att få bort oseriösa och kriminella aktörer i offentliga upphandlingar.
I år är statsbidraget till parternas arbete 4,5 miljoner kronor. Regeringen har i höstbudgeten aviserat att statsbidraget för de kommande två åren kommer att sänkas med 2,5 miljoner kronor. År 2028 bantas det ytterligare med en halv miljon kronor, så att det blir 1,5 miljoner kronor som går till arbetet mot arbetslivskriminalitet.
En motivering från regeringen: Facket och arbetsgivarparten är dåliga på att utnyttja statsbidraget. Men det beror på krånglig utformning, snäva kriterier och en ansökningsprocedur som gör det svårt att veta vad som gäller, enligt dem som kritiserat neddragningarna.
Riksdagsledamoten Marie Olsson (S) betonar i en interpellation till arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) den viktiga roll arbetsmarknadens parter har för att bekämpa arbetslivskriminalitet.
Olsson ställer frågan vilken grund arbetsmarknadsministern – och regeringen – har för att dra ned på bidragen i stället för att omforma dem så att de blir mer tillgängligt.
Bristerna i stödets utformning har lyfts flera gånger, bland annat har Arbetsmiljöverket påpekat att det bör utökas och bli mer lättillgängligt.
I interpellationen heter det bland annat att ”Arbetslivskriminaliteten bekämpar alla involverade parter bäst tillsammans, och alla behövs för att komma åt problemen på arbetsmarknaden. Myndigheterna är beroende av parternas kunskap och närhet till verkligheten, och parterna behöver myndigheter som agerar effektivt och träffsäkert.”
Marie Olsson, som är riksdagsledamot för S i Dalarna, tar också upp att det redan i dag handlar om så pass lite pengar i regeringens stora budget.
Arbetsmarknadsminister John Britz har till den 17 oktober på sig att svara på interpellationen, vilket görs både i riksdagens kammare och skriftligt.
Ökade anslag
Ingen ifrågasätter hur viktigt det är att bekämpa arbetslivskriminalitet.
Förra året ökade regeringen bland annat anslaget till Arbetsmiljöverket med 30 miljoner kronor just för det myndighetsgemensamma arbetet mot kriminalitet i arbetslivet.
Myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet genomför bland annat kontroller av företag.
Ett exempel är razzian vid Microsofts datorhallar utanför Gävle och Sandviken på försommaren. Där samarbetade Skatteverket, Arbetsmiljöverket och Polisen. Det ledde bland annat till att åtta arbetare avvisades efter kontroll.
År 2022 och 2023 etablerades också regionala centrum mot arbetslivskriminalitet.
Transportarbetareförbundet uttrycker i ett yttrande från juni 2024 att myndighetssamverkan är avgörande. Det i samband med att ett delbetänkande från delegationen mot arbetslivskriminalitet var ute på remissrunda.
Men samtidigt pekar Transport i sitt remissvar på att styrningen av myndighetssamverkan behöver bli tydligare och mer långsiktig – och vikten av en gemensam tipsportal på webben.
Transport: Utöka till transportbranschen
Transport påtalar även behovet av fördjupat samråd mellan myndigheterna och arbetsmarknadens parter om ansvarsfördelningen. Och att myndigheterna i större utsträckning bör informera fack och arbetsgivare om förhållanden som har betydelse för parternas verksamhet.
Delegationens förslag om att utöka samråden till fler branscher är mycket bra, enligt Transport.
De samråd som i dag finns i bygg- och städbranschen behöver utökas till att också innefatta transportbranschen – en bransch som lider av stor arbetslivskriminalitet och ”där vi som fackförbund arbetar aktivt med att lösa de problem och utmaningar vi ser”, heter det i Transports yttrande.
