Klubbordförande Elias Jobran med kamraterna Jonas Morin och Madelene Brottare hos Aviator, Arlanda.
Close
Klubbordförande Elias Jobran med kamraterna Jonas Morin och Madelene Brottare hos Aviator, Arlanda.
Close
Avtalsrörelsen: Flyget

Mer än lönekrav i lasten

Arlanda. Fler möjligheter till fortbildning, jämnare antal timmar i arbetspassen, rejäl löneökning – som inte äts upp direkt av befarad, kraftig höjning av p-avgiften på personalparkeringen. Medlemmarna hos Aviator på Arlanda tar upp viktiga frågor både på det lokala planet och inför lönerörelsen.

Madelene Brottare får av sin koordinator veta att hon ska lossa Luleåplanet som strax ankommer. Jonas Morin får samtidigt flighten Malaga. Båda är Transportmedlemmar och jobbar sedan några år på Arlanda, hos marktjänstbolaget som vuxit kraftigt de senaste åren.

– Jag gick med både för att jag tänkte att det kunde vara ett bra stöd och för att det ger en tryggare arbetsplats, säger hon.

Jobbet på rampen är ofta tungt. Flighter med tre, fyra ton ska lossas, resväskor och kollin lyftas i flera steg; från planet, till lastpallar och vidare. Sedan ska lika mycket in. Året runt. I kyla, mörker och snö. Flera säger att värst är regn, det är svårt att skydda sig helt från vätan. Rampområdet är heller inte prioriterat vid snöröjning, förra vintern la facket skyddsstopp då ägaren Swedavia inte hann röja och det blev omöjligt att köra ut för ramppersonalen.

– Även om vi på många sätt har en fascinerande arbetsplats, där man träffar många nya människor, är det också ett av de tyngsta arbeten som finns, säger Elias Jobran, som är klubbordförande och sekreterare i Transports flygavdelning.

Bra sammanhållning

Madelene Brottare tycker att det fysiskt krävande arbetet fungerar bra för henne personligen. Fortfarande är det relativt få kvinnor som har hennes jobb, men från företagets sida ser man gärna fler.

Överlag trivs hon och Jonas Morin på jobbet, sammanhållningen är bra.

– Arbetsbelastningen är väldigt olika, vissa dagar kan det var tufft med flighter hela tiden. Men visst, jag förstår att det inte kan vara fullt med folk här på tider när ingen ska flyga.

Jonas Morin har tidigare på dagen lastat ett plan till Torsby-Hagfors: en väska på 13 kilo. Ett undantag.

– Personligen skulle jag önska att det var jämnare pass. Vissa har fyra timmar en dag och sedan upp mot tolv, tretton en annan.

Split-pass

Arbetsgivaren ville ha ännu kortare pass, men det satte vi stopp för, säger Jonas Morin, som sitter i klubbstyrelsen.

En annan sak han, och facket, reagerat mot är så kallade split-pass, där arbetsdagen delas av ett avbrott på flera timmar.

Jonas Morin tycker att många frågor är viktiga inför kommande avtalsrörelse. När transportarna talar återkommer en sak: Swedavias planerade höjning av parkeringsavgifterna. Anställda som är beroende av egen bil befarar att det efter höjningen kan kosta närmare 12 000 kronor om året att parkera på jobbet.

– Det är helt orimligt. Börjar man klockan fem på morgonen går det inte att åka kommunalt, säger Jonas.

Det är en fråga som de också har en dialog om med Unionens fackklubb.

– Vi har många gemensamma intressen och min syn är att vi måste bli bättre på att organisera oss tillsammans med andra förbund. Arbetstagarsidan, som kollektiv, är det viktigaste, säger klubbordförande Elias Jobran.

Fråga facket
Fråga jourersättning. Illustration: Martin Heap

Borde jag inte få betalt för jour?

Transport. Bärgaren Risto undrar om han kan bli utringd när som helst och Fanny vill veta vem som först ska erbjudas mertid på bensinstationen där hon jobbar. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Den svenska modellen
”En oproportionerligt stor andel av matbuden är migrantarbetare med låg ställning på arbetsmarknaden, inte bara rättsligt utan också socialt”, säger Transports utredare Pontus Blüme, som även är doktorand vid Stockholms universitet och aktiv i organisationen Gigwatch.

Utan motpart i en partsmodell

Plattformsarbete. Lagstiftningen bör anpassas till en ny verklighet, enligt Transports utredare: Facket saknar i dag makt att förhandla om rimliga villkor för dem som jobbar för gigföretag som på pappret inte är arbetsgivare.

Stoppet på E22 i början av 2024 ledde till dygnslånga köer. Sedan dess har Trafikverket nya rutiner. Foto: Johan Nilsson/TT

Snöröjning het fråga – i år igen

Vintervägar. Efter det stora stoppet på E22 under vintern 2023–2024 lärde sig det svenska folket något som landets yrkeschaufförer vetat länge: det är något som inte fungerar med de svenska vintervägarna.

Den stora stadsflytten
Världsunik flytt. Under två dagar, den 19 och 20 augusti, transporterades Kiruna kyrka till sin nya plats på en fem kilometer specialanpassad väg. Foto: Lars Sjölund

Unik flytt, öppet sår

Kiruna. Gruvan är anledningen till den pågående, spektakulära flytten av en stad. Och av de flesta av dess invånare, varav många nu tvingas flytta när marken rämnar.

Fråga facket
Utlandstransporter

Hur fungerar rast och vila vid utlandstransporter?

Transport. Pontus undrar över kör- och vilotider för utlandstransporter. Börje vill veta om han fick rätt ersättning då han jobbade extra i midsomras. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Vägsträckan
De gamla gruvlavarna står ännu kvar och utgör landmärken i Kiruna, mitt emot stadens nya centrum. Foto: Lilly Hallberg

Från kust till fjäll

E10 Luleå–Kiruna. Vacker, vild – och farlig. Landets nordligaste Europaväg lockar folk från fjärran med naturupplevelser. Men är också en viktig transportled, ibland skrämmande smal och olycksdrabbad.

Upphandlad taxitrafik
Färdtjänst och vanlig taxi kör åt olika håll. Foto: Lilly Hallberg

Ett avtal, två yrken?

Servicetrafik. Vanlig taxi och färdtjänst – jobbet skiljer sig mycket åt, förarna går på samma kollektivavtal. För offentligt upphandlad trafik finns särskilda utmaningar. För facket är kontroll grundläggande.

Kultur
Redo för skrämselhicka i tv-soffan? Transportarbetarens John Antonsson tipsar om filmer och tv-serier att titta på när mörkret lagt sig. Foto: Shutterstock

Höstens skräck: Färjor, blues och robotflickvänner

Streamingtips. Halloween står för dörren. De senaste åren har streamingtjänsterna pumpat ut blod och skräck i ett rasande tempo. Här är filmerna och serierna för dig som tycker att verklighetens jävlighet inte riktigt räcker.