Tomas Karlsson är flitig besökare på Bilisten-macken i Stalon. ”Stationen är jätteviktig för mig. Och för hela bygden”, säger han
Close
Tomas Karlsson är flitig besökare på Bilisten-macken i Stalon. ”Stationen är jätteviktig för mig. Och för hela bygden”, säger han
Close

Macken – bygdens hjärta

Bensinstation. Landsvägen stryker tätt intill sjön Malgomaj. Plötsligt öppnar sig skogen. Mitt i korsningen ligger den. Macken. En av alla små handlare som ännu håller liv i Västerbottens glesbygd.

Tomas Karlsson och Rainer Jonsson
Bilisten-macken i Stalon
Malgovik-skylt
Karta Vilhelmina, Stalon, Saxnäs.
© Lantmäteriet

Byn Stalon är bara några hus och en kraftstation. Och så den lilla fabriken som på några år nått världsrykte bland jägare för sina ljuddämpare till jaktgevär.

Ute vid stora vägen har Rainer Jonsson sin rörelse – Stalons bensin och diverse. I 41 år har han drivit macken. Utan en enda semesterdag.

– Äh, vad ska man med semester till? Jag hade stängt två veckor en gång. Det var när jag hade vält med fyrhjulingen och blev sjukskriven.

En vit skåpbil bromsar in framför pumparna. Ut hoppar Tomas Karlsson. Han bubblar av entusiasm. Han öppnar bildörren och plockar ut en glaskaraff.

– Jag har hittat en kallkälla vid kanten av fjället! Smaka, vattnet är fantastiskt. Det godaste jag druckit, säger han och häller upp smakprov till Rainer som kommit ut från butiken.

Flitig mackbesökare

Tomas Karlsson är fritidsfiskare från Gävle och kom till Kultsjödalen redan som 18-åring. Sedan blev det många tältnätter här uppe, innan han till slut köpte en egen liten stuga.

Nu är han flitig mackbesökare.

– Stationen är jätteviktig för mig. Och för hela bygden. Det är ju sex mil ner till Vilhelmina. Här finns allt jag behöver, säger han.

Mackägare Rainer Jonsson tittar bort mot skogen och drar handen genom den vita kalufsen. Vi går in i butiken där hyllorna är överfulla. Av leksaker, husgeråd, knivar, matvaror, renskinn, ryggsäckar, strumpor, stövlar och billiga bomullsskjortor.

Rainer berättar att han övervägt att lägga ner. Inte en gång utan många.

– Någon lönsamhet finns inte, men vad skulle jag göra sedan? Jag bor ju här också. I huset bredvid.

Kritisk mot bankerna

Det finns mycket som behöver ändras, om glesbygdsmackarna ska överleva, anser Rainer Jonsson. Mest kritisk är han mot bankerna som slutat ta emot dagskassorna även där det finns lokalkontor.

– I dag får jag åka till Vilhelmina och lämna påsarna i boxen hos Loomis. Problemet är att de bara tömmer var 14:e dag, som jag förstått det. Och jag vet inte när. Det gör att jag kan få vänta uppåt två veckor innan pengarna kommer in på mitt konto.

Rainer Jonsson, Bilisten-macken i Stalon
Rainer Jonsson (i svart skjorta) har drivit Stalons bensin och diverse i 41 år. Foto: Jan Lindkvist

Det blir tuffare och tuffare att få ihop ekonomin, förklarar han. Butikerna i inlandet får betala extra för de långa transporterna av varor och drivmedel. Nya miljökrav har kommit. Det är inte bara bränsletankarna i marken som måste plastas invändigt, utan även rörledningarna.

– Fast när reglerna slår igenom vet jag inte, säger han.

Stationen i Stalon är inte förskonad från storstädernas kriminalitet heller. Han plockar fram en tjock papperslunta under disken. Det är polisrapporten från rånet. Med flera sidor färgbilder på Rainers blodiga ansikte.

Gärningsmännen slog ner honom med butikens tunga brandsläckare. De greps kort efteråt. Det är svårt att fly när vägen största delen av året är en tolv mil lång återvändsgränd.

Rainer hinner tanka upp en husbil och sälja ett fiskekort, en plasteka, en renfäll och en kommunalgrå skjorta till en italiensk småviltsjägare innan vi skiljs åt.

Tre mil rakt väster om Stalon ligger byn Saxnäs. Även här ligger en butik som säljer drivmedel.

Politiker på studiebesök

Den här onsdagen väntar ägarna, Therese Byström och Mattias Nilsson, besök. En grupp lokalpolitiker och riksdagsmän är ute för att studera glesbygdsmackar. Studieresan är anordnad av Bogge Bolstad, mackägare i Storuman och initiativtagare till projektet Glöd som ska belysa problemen för bensinhandlare på landsorten.

I Saxnäs berättar ägarna att de tog över butiken för två år sedan.

– Vårt största problem, säger Therese Byström, är att investera. Vi vill satsa, men bankerna drar öronen åt sig direkt när vi berättar var vår anläggning ligger. Fastigheterna här uppe värderas lågt, och det gör det svårt att få låna pengar.

Precis som andra näringsidkare på landsbygden försöker Therese Byström och Mattias Nilsson att ha många ben att stå på. De är lanthandel, bensinstation, ombud för Systembolaget, posten, apoteket, spelbolag och för paketföretag. De säljer också fiske- och jaktkort.

Mattias suckar:

– All den här servicen ger oss massor av arbete till väldigt låg ersättning. Alla företagen säger samma sak: ”Okej. Ni får inte så mycket betalt av oss, men vi skapar merförsäljning genom att fler kunder kommer till er …”

– Problemet är att det inte stämmer. Vi är ju enda butiken på flera mils avstånd, så kunderna har vi ändå. Nu blir det bara merjobb.

Mattias Nilsson, Saxnäs
Mattias Nilsson är delägare i Saxnäsbutiken. Han är besviken över de låga ersättningar som glesbygdshandlarna får för all service man tillhandahåller. Foto: Jan Lindkvist

Han berättar att ett fiskekort för en dag kostar 70 kronor. Av det får butiken tio procent. Sju kronor. Som också ska täcka momsen.

– Det är skrattretande. Jag säljer ofta fiskekort till turister som förväntar sig en gedigen information om var man får fiska och var det är bäst. En halvtimmes snack för en intäkt på några få kronor.

– Den låga avgift som staten tar ut av fiskarna gör det svårt att utveckla fisketurismen. Jakten är annorlunda. Att jaga kostar tio gånger så mycket som att fiska, om du köper veckokort.

Fiske och vandrarhem

Vid sidan av butiken driver Mattias Nilsson Fiskecentrum, en rörelse som ordnar guidning och fiskearrangemang där harr, röding och öring är dragplåstret. Han och Therese Byström sköter också ett vandrarhem och hyr ut småstugor.

– Det är på boendet vi tjänar pengar, säger Therese.

Ägarna berättar att de nätt och jämnt hinner med en nödvändig investering innan nästa tränger på. Kortautomaten är på plats, så att bilisterna kan tanka dygnet runt. Nu väntar plastning av bränslesystemet och byte av kyl- och frysdiskarna, som också omfattas av nya strängare miljökrav.

Politikernas studiebesök i butiken närmar sig slutet. De går ut och det blir alldeles tyst ett par sekunder. Sedan stormar barnen in. De är från Saxnäs skola och ska handla glass.

– Det är hela lågstadiet som kommer, säger Camilla Stenlund, som bemannar kassan. Mellanstadiet är ute och tältar och högstadieleverna är på fjällvandring från Norge till Klimpfjäll.

Bogge Bolstad visar det specialinredda snusrummet på Q-starmacken i Storuman.
Bogge Bolstad visar det specialinredda snusrummet på Q-starmacken i Storuman. Foto: Jan Lindkvist

”Service måste få kosta…”

Glöd-projektet. – Det känns som att glesbygdsfrågorna tas på större allvar nu.
Bogge Bolstad är nöjd. Nöjd med politikernas besök i Saxnäs och med att regeringen utlovat nya satsningar på landsbygden.

Bogge Bolstad driver Q-starmacken, Frendo, i Storuman och leder samtidigt projektet Glöd, som handlar om att utveckla bensinstationer på landsorten i Västerbotten.

Han öppnar dörren till mackens snushörna. Ett helt kylrum där kunder kan gå in och välja bland närmare 120 olika sorters snus. I ett hörn står en fåtölj och ett bord med information om snusets historia.

– Det är en idé vi haft länge. Det gäller att hitta nya nischer, om vi ska överleva. På drivmedel tjänar vi inga pengar, förklarar han.

Utse pilotstationer

Glöd-projektet är i full gång. Bogge Bolstad har nyligen varit i Norrbotten, i Pajala, för att dela med sig av erfarenheterna. Nästa steg är att utse några pilotstationer i Västerbotten där olika idéer ska testas.

Mackägarna brottas med många problem, säger han:

– Att säkra kontanthanteringen är ett av de viktigaste. Men det största hotet är hårdare miljökrav. Det har kommit regler som innebär att den ägare som sätter skopan i backen för att plasta rörledningarna, också måste sanera – om man hittar tecken på gammalt oljespill.

Tidigare innebar bestämmelserna att ”verksamhetsutövaren” var skyldig att sanera den dag stationen läggs ner. En lagändring innebar att om man inte hittar tidigare ”verksamhetsutövare”, så blir det fastighetsägaren som ska sanera. Därmed är det många mackar som riskerar miljonnotor samtidigt som verksamheten ska drivas vidare.

Enligt Bolstad måste samhället tänka om. Service måste få kosta. Han har sett skräckexempel där mackägare som tagit över posthantering översvämmas av paket.

Glest befolkat

Det har gått ett halvt dygn sedan politikernas studieresa till Saxnäs. Byn ligger i Vilhelmina kommun, som är en av Sveriges ytmässigt största. Och glesast befolkade. Här bor inte ens en invånare per kvadratkilometer. Snittet i EU är 150 gånger högre.

Roland Sjögren är regionråd i Västerbotten. Han var med under Saxnäsbesöket:

– Det finns inte så många mötesplatser ute i byarna längre. Mackarna och handlarna är livsnerven. Det var intressant att ta del av ägarnas erfarenheter i Saxnäs. De förväntas hålla en hög servicegrad, mot väldigt liten ersättning.

– Förutsättningarna måste förbättras för de här näringsidkarna. Det gäller inte minst kontanthanteringen.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Håkan Backman:
    14 oktober, 2019

    Intressant hoppas att det lyckas!

  2. Monica Oldenstedt:
    14 oktober, 2019

    Bra artikel. Vi som reser i glesbygden vet hur viktig macken är. Det går inte att lägga samma krav utan urskillning. Även stadsborna vill ha service när dom åker på semester till fjällen, men verkar inte se/förstå konsekvenserna av dagens desperata miljö o klimatpolitik.

  3. Bo Strandlund:
    14 oktober, 2019

    Heder till alla som kämpar i glesbygden och håller servicen igång. De flesta av oss som bor närmare kusten vill ju gärna att det finns något öppet vid våra rekreationsbesök, tänker på skoteråkare, fiskare,vandrare och andra som njuter av naturen.

  4. Kent Wiklander:
    14 oktober, 2019

    Kan ju bara konstatera att Sverige har mycket att lära av grannlandet Norge, där satsas det verkligen på landsbygden.

  5. Christer Söder:
    7 oktober, 2019

    En mycket bra artikel, tyvärr så är det så att vi har för dåliga politiker som vågar ta beslut, då det bara är stats kärnor det satsas på, halva landet kommer att dö ut inom en snar framtid!

Lästips:

Transportarbetarens logga

Förhandlingarna pausas över natten för mackanställda

Bensinmack. Transports anställda på bensinstationerna väntar på ett nytt avtal. Förhandlingarna startade på tisdagen. – Vi fortsätter i morgon, säger Peter Winstén, avtalssekreterare på Transport.

Transportarbetarens logga

Rekordmånga paket på macken

Bensinstation. Pandemi och explosionsartad utveckling för e-handeln. Allt fler klickar hem klappar och hämtar hos ombud. Hos OKQ8 i Kolsva började högarna växa redan i mitten av november.

Kamila Gorka säljer både vindrutetorkare, bensin, godis, korv och sprit. Hon trivs med jobbet och kollegorna. ”Vi är som en stor familj här på företaget”, säger hon. Till vänster fixar kollegan Monica Moś till cigaretthyllan.

Unga lockas av mackjobb

Bensinstation. Att jobba på mack är populärt, framför allt bland yngre, säger Kamila Gorka, som jobbar på TS Transports egen bensinstation. Fast snart kan det vara slut. Macken bär sig inte.

Kultur
Influencern Therése Lindgren intervjuar statsministern i ett avsnitt av ”We are the future” på Youtube.

Influerad av en influencer?

De nya inflytesrika. De som sägs styra världen genom sociala medier, som älskas och följs av miljoner. Och drar in miljoner. Influencers. Vår tids opinionsbildare? I alla fall allt mer utnyttjade av traditionella makthavare för att sprida politiska budskap och information.

Våld på jobbet
Sparkande väktare

”Alla är inte gjorda för det här jobbet”

Bevakning. I maj 2019 griper Boban och hans väktarkollegor en misstänkt snattare. En månad senare dyker en filmsekvens upp. I den ser det ut som att en av väktarna sparkar snattaren, som sitter i handbojor, i huvudet. I januari kommer fallet att prövas i domstol.

Alexander Tilly är psykolog. Han har specialiserat sig på att jobba med utbildningar som rör hot och våld. Bland hans uppdragsgivare finns bland andra bevakningsbranschen och Polisen. Foto: John Antonsson

Vad är det som triggar fram våld?

Konflikthantering. Alexander Tilly är psykolog med bakgrund som ordningsvakt. Han jobbar med att utbilda allt från ordningsvakter till busschaufförer i att hantera situationer med hot och våld. Tilly anser att personal behöver mer träning i att hantera konfliktsituationer.

Kultur
Uppsala domkyrka hösten 2020. En ständigt pågående renovering.

Dom sticker upp

Landmärken. Genom seklen har de stora katedralerna hälsat resande på landsvägar och till sjöss. Högt över andra byggnader och synliga på mils avstånd – välbekanta och kanske lugnande för den som färdats genom mörka skogar eller stormiga hav. Eller bästa landmärket att tävla om att se först från bilen.

Snabbkoll
Snabbkoll: Strejk Illustration: Mattias Käll

Vad gäller vid strejk?

Konflikt. Strejk, blockad, varsel och lockout – självklara ord i tider av konflikt, mindre självklart vad de betyder i praktiken. Här kommer grundfakta.

Röster från Tjärna Ängar
Viktor Oharanja utanför gallerian Kupolen i Borlänge. Han vill inte träffas i sitt gamla utdelningsdistrikt Tjärna Ängar, och känner sig fortfarande otrygg efter överfallet i området.

Rånade tidningsbudet känner fortfarande rädsla

Brottsoffer. När Viktor Oharanja var ute på sin utdelningsrunda omringades han av ungdomar. Han blev hotad och rånad på sin tidningsbil. Det skapade diskussion om Tjärna Ängar i hela landet.

Röster från Tjärna Ängar
”Vårt uppdrag som fackförbund är att se till att arbetsgivarna säkrar arbetsmiljön för de anställda”, säger ombudsman Kent Christensen och regionala skyddsombudet Joakim Hejenstedt på Transports Dala-avdelning.

”Våra medlemmar ska inte utsättas för risker”

Transport. Knivbråk och stök. Tidningsbudet som omringades och rånades på sin bil blev droppen för Kent Christensen och Joakim Hejenstedt på Transports avdelning 88 i Borlänge. De började kontakta företagen med verksamhet i Tjärna ängar.

Röster från Tjärna Ängar
Kamrater som trivs på Trollskogens förskola. Storasyster Ahlaam och mamma Djir Jamiilo (i bakrunden) är med vid hämtning. Lillebror Ibrahim leker med kompisen Anas. Föräldrarna är mycket nöjda med förskolans verksamhet, men vill att de äldre barnen går i skolan i andra områden.

Granne med Paradiset

Röster. Tjärna Ängar väcker känslor. Bostadsområdet är landets nordligaste på Polisens lista över utsatta områden. Transportarbetaren åkte till Borlänge för att få en bild av verkligheten. Det blev många olika bilder. ”Se det från två håll” uppmanar en trygghetsvärd. Vi gör ett försök.

Röster från Tjärna Ängar
”Bilden av ett område i fritt fall stämmer inte”, säger Borlänges starke man, Jan Bohman (S).

”Tjärna Ängar har blivit ett begrepp”

Politik. Socialdemokraten Jan Bohman är Borlänges starke man. Han är kommunstyrelsens ordförande. Och har själv bott tre år på Tjärna Ängar.

Röster från Tjärna Ängar
Två hotfulla incidenter när han skulle leverera gods, har gjort Anders Nygren Forssling försiktig. ”Jag får inte råka illa ut. Två av mina barn har bara mig”, säger han. Fackkompisen Janne Kirkhaug har aldrig upplevt något bråk i Tjärna Ängar.

”Jag var skiträdd!”

Chaufförer. Åkeriförarna Janne ”Kirre” Kirkhaug och Anders Nygren Forssling är kompisar genom facket. Kirre har kört mat till Tjärna centrum utan incidenter. Anders har råkat illa ut två gånger, men inte där.