Tomas Karlsson är flitig besökare på Bilisten-macken i Stalon. ”Stationen är jätteviktig för mig. Och för hela bygden”, säger han
Close
Tomas Karlsson är flitig besökare på Bilisten-macken i Stalon. ”Stationen är jätteviktig för mig. Och för hela bygden”, säger han
Close

Macken – bygdens hjärta

Bensinstation. Landsvägen stryker tätt intill sjön Malgomaj. Plötsligt öppnar sig skogen. Mitt i korsningen ligger den. Macken. En av alla små handlare som ännu håller liv i Västerbottens glesbygd.

Tomas Karlsson och Rainer Jonsson
Bilisten-macken i Stalon
Malgovik-skylt
Karta Vilhelmina, Stalon, Saxnäs.
© Lantmäteriet

Byn Stalon är bara några hus och en kraftstation. Och så den lilla fabriken som på några år nått världsrykte bland jägare för sina ljuddämpare till jaktgevär.

Ute vid stora vägen har Rainer Jonsson sin rörelse – Stalons bensin och diverse. I 41 år har han drivit macken. Utan en enda semesterdag.

– Äh, vad ska man med semester till? Jag hade stängt två veckor en gång. Det var när jag hade vält med fyrhjulingen och blev sjukskriven.

En vit skåpbil bromsar in framför pumparna. Ut hoppar Tomas Karlsson. Han bubblar av entusiasm. Han öppnar bildörren och plockar ut en glaskaraff.

– Jag har hittat en kallkälla vid kanten av fjället! Smaka, vattnet är fantastiskt. Det godaste jag druckit, säger han och häller upp smakprov till Rainer som kommit ut från butiken.

Flitig mackbesökare

Tomas Karlsson är fritidsfiskare från Gävle och kom till Kultsjödalen redan som 18-åring. Sedan blev det många tältnätter här uppe, innan han till slut köpte en egen liten stuga.

Nu är han flitig mackbesökare.

– Stationen är jätteviktig för mig. Och för hela bygden. Det är ju sex mil ner till Vilhelmina. Här finns allt jag behöver, säger han.

Mackägare Rainer Jonsson tittar bort mot skogen och drar handen genom den vita kalufsen. Vi går in i butiken där hyllorna är överfulla. Av leksaker, husgeråd, knivar, matvaror, renskinn, ryggsäckar, strumpor, stövlar och billiga bomullsskjortor.

Rainer berättar att han övervägt att lägga ner. Inte en gång utan många.

– Någon lönsamhet finns inte, men vad skulle jag göra sedan? Jag bor ju här också. I huset bredvid.

Kritisk mot bankerna

Det finns mycket som behöver ändras, om glesbygdsmackarna ska överleva, anser Rainer Jonsson. Mest kritisk är han mot bankerna som slutat ta emot dagskassorna även där det finns lokalkontor.

– I dag får jag åka till Vilhelmina och lämna påsarna i boxen hos Loomis. Problemet är att de bara tömmer var 14:e dag, som jag förstått det. Och jag vet inte när. Det gör att jag kan få vänta uppåt två veckor innan pengarna kommer in på mitt konto.

Rainer Jonsson, Bilisten-macken i Stalon
Rainer Jonsson (i svart skjorta) har drivit Stalons bensin och diverse i 41 år. Foto: Jan Lindkvist

Det blir tuffare och tuffare att få ihop ekonomin, förklarar han. Butikerna i inlandet får betala extra för de långa transporterna av varor och drivmedel. Nya miljökrav har kommit. Det är inte bara bränsletankarna i marken som måste plastas invändigt, utan även rörledningarna.

– Fast när reglerna slår igenom vet jag inte, säger han.

Stationen i Stalon är inte förskonad från storstädernas kriminalitet heller. Han plockar fram en tjock papperslunta under disken. Det är polisrapporten från rånet. Med flera sidor färgbilder på Rainers blodiga ansikte.

Gärningsmännen slog ner honom med butikens tunga brandsläckare. De greps kort efteråt. Det är svårt att fly när vägen största delen av året är en tolv mil lång återvändsgränd.

Rainer hinner tanka upp en husbil och sälja ett fiskekort, en plasteka, en renfäll och en kommunalgrå skjorta till en italiensk småviltsjägare innan vi skiljs åt.

Tre mil rakt väster om Stalon ligger byn Saxnäs. Även här ligger en butik som säljer drivmedel.

Politiker på studiebesök

Den här onsdagen väntar ägarna, Therese Byström och Mattias Nilsson, besök. En grupp lokalpolitiker och riksdagsmän är ute för att studera glesbygdsmackar. Studieresan är anordnad av Bogge Bolstad, mackägare i Storuman och initiativtagare till projektet Glöd som ska belysa problemen för bensinhandlare på landsorten.

I Saxnäs berättar ägarna att de tog över butiken för två år sedan.

– Vårt största problem, säger Therese Byström, är att investera. Vi vill satsa, men bankerna drar öronen åt sig direkt när vi berättar var vår anläggning ligger. Fastigheterna här uppe värderas lågt, och det gör det svårt att få låna pengar.

Precis som andra näringsidkare på landsbygden försöker Therese Byström och Mattias Nilsson att ha många ben att stå på. De är lanthandel, bensinstation, ombud för Systembolaget, posten, apoteket, spelbolag och för paketföretag. De säljer också fiske- och jaktkort.

Mattias suckar:

– All den här servicen ger oss massor av arbete till väldigt låg ersättning. Alla företagen säger samma sak: ”Okej. Ni får inte så mycket betalt av oss, men vi skapar merförsäljning genom att fler kunder kommer till er …”

– Problemet är att det inte stämmer. Vi är ju enda butiken på flera mils avstånd, så kunderna har vi ändå. Nu blir det bara merjobb.

Mattias Nilsson, Saxnäs
Mattias Nilsson är delägare i Saxnäsbutiken. Han är besviken över de låga ersättningar som glesbygdshandlarna får för all service man tillhandahåller. Foto: Jan Lindkvist

Han berättar att ett fiskekort för en dag kostar 70 kronor. Av det får butiken tio procent. Sju kronor. Som också ska täcka momsen.

– Det är skrattretande. Jag säljer ofta fiskekort till turister som förväntar sig en gedigen information om var man får fiska och var det är bäst. En halvtimmes snack för en intäkt på några få kronor.

– Den låga avgift som staten tar ut av fiskarna gör det svårt att utveckla fisketurismen. Jakten är annorlunda. Att jaga kostar tio gånger så mycket som att fiska, om du köper veckokort.

Fiske och vandrarhem

Vid sidan av butiken driver Mattias Nilsson Fiskecentrum, en rörelse som ordnar guidning och fiskearrangemang där harr, röding och öring är dragplåstret. Han och Therese Byström sköter också ett vandrarhem och hyr ut småstugor.

– Det är på boendet vi tjänar pengar, säger Therese.

Ägarna berättar att de nätt och jämnt hinner med en nödvändig investering innan nästa tränger på. Kortautomaten är på plats, så att bilisterna kan tanka dygnet runt. Nu väntar plastning av bränslesystemet och byte av kyl- och frysdiskarna, som också omfattas av nya strängare miljökrav.

Politikernas studiebesök i butiken närmar sig slutet. De går ut och det blir alldeles tyst ett par sekunder. Sedan stormar barnen in. De är från Saxnäs skola och ska handla glass.

– Det är hela lågstadiet som kommer, säger Camilla Stenlund, som bemannar kassan. Mellanstadiet är ute och tältar och högstadieleverna är på fjällvandring från Norge till Klimpfjäll.

Bogge Bolstad visar det specialinredda snusrummet på Q-starmacken i Storuman.
Bogge Bolstad visar det specialinredda snusrummet på Q-starmacken i Storuman. Foto: Jan Lindkvist

”Service måste få kosta…”

Glöd-projektet. – Det känns som att glesbygdsfrågorna tas på större allvar nu.
Bogge Bolstad är nöjd. Nöjd med politikernas besök i Saxnäs och med att regeringen utlovat nya satsningar på landsbygden.

Bogge Bolstad driver Q-starmacken, Frendo, i Storuman och leder samtidigt projektet Glöd, som handlar om att utveckla bensinstationer på landsorten i Västerbotten.

Han öppnar dörren till mackens snushörna. Ett helt kylrum där kunder kan gå in och välja bland närmare 120 olika sorters snus. I ett hörn står en fåtölj och ett bord med information om snusets historia.

– Det är en idé vi haft länge. Det gäller att hitta nya nischer, om vi ska överleva. På drivmedel tjänar vi inga pengar, förklarar han.

Utse pilotstationer

Glöd-projektet är i full gång. Bogge Bolstad har nyligen varit i Norrbotten, i Pajala, för att dela med sig av erfarenheterna. Nästa steg är att utse några pilotstationer i Västerbotten där olika idéer ska testas.

Mackägarna brottas med många problem, säger han:

– Att säkra kontanthanteringen är ett av de viktigaste. Men det största hotet är hårdare miljökrav. Det har kommit regler som innebär att den ägare som sätter skopan i backen för att plasta rörledningarna, också måste sanera – om man hittar tecken på gammalt oljespill.

Tidigare innebar bestämmelserna att ”verksamhetsutövaren” var skyldig att sanera den dag stationen läggs ner. En lagändring innebar att om man inte hittar tidigare ”verksamhetsutövare”, så blir det fastighetsägaren som ska sanera. Därmed är det många mackar som riskerar miljonnotor samtidigt som verksamheten ska drivas vidare.

Enligt Bolstad måste samhället tänka om. Service måste få kosta. Han har sett skräckexempel där mackägare som tagit över posthantering översvämmas av paket.

Glest befolkat

Det har gått ett halvt dygn sedan politikernas studieresa till Saxnäs. Byn ligger i Vilhelmina kommun, som är en av Sveriges ytmässigt största. Och glesast befolkade. Här bor inte ens en invånare per kvadratkilometer. Snittet i EU är 150 gånger högre.

Roland Sjögren är regionråd i Västerbotten. Han var med under Saxnäsbesöket:

– Det finns inte så många mötesplatser ute i byarna längre. Mackarna och handlarna är livsnerven. Det var intressant att ta del av ägarnas erfarenheter i Saxnäs. De förväntas hålla en hög servicegrad, mot väldigt liten ersättning.

– Förutsättningarna måste förbättras för de här näringsidkarna. Det gäller inte minst kontanthanteringen.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Håkan Backman:
    14 oktober, 2019

    Intressant hoppas att det lyckas!

  2. Monica Oldenstedt:
    14 oktober, 2019

    Bra artikel. Vi som reser i glesbygden vet hur viktig macken är. Det går inte att lägga samma krav utan urskillning. Även stadsborna vill ha service när dom åker på semester till fjällen, men verkar inte se/förstå konsekvenserna av dagens desperata miljö o klimatpolitik.

  3. Bo Strandlund:
    14 oktober, 2019

    Heder till alla som kämpar i glesbygden och håller servicen igång. De flesta av oss som bor närmare kusten vill ju gärna att det finns något öppet vid våra rekreationsbesök, tänker på skoteråkare, fiskare,vandrare och andra som njuter av naturen.

  4. Kent Wiklander:
    14 oktober, 2019

    Kan ju bara konstatera att Sverige har mycket att lära av grannlandet Norge, där satsas det verkligen på landsbygden.

  5. Christer Söder:
    7 oktober, 2019

    En mycket bra artikel, tyvärr så är det så att vi har för dåliga politiker som vågar ta beslut, då det bara är stats kärnor det satsas på, halva landet kommer att dö ut inom en snar framtid!

Lästips:

Robert Savela i talarstolen, kongressen 2022

Dålig arbetsmiljö gör det svårt att få personal

Debatt. Bristen på kompetensförsörjning i Norrbotten och Västerbotten ökar risken för högre arbetsbelastning hos de som redan jobbar. Det blir en nedåtgående spiral som i längden gör att allt fler lämnar sina yrken och det blir ännu svårare för företagen att matcha kompetensen. Företagen behöver därför ta sitt arbetsmiljöansvar på allvar.

Macken är full av klappar

Bensinstation. Det blir bara mer och mer paket. Knappt tre veckor före julafton liknar mackens lager mest ett gammeldags postkontor. Men ökningen märks året runt. På OKQ8 i Kolsva i Västmanland råder ändå något som liknar julefrid.

Till arbetsuppgifterna hör bland annat att stå i kassan, sälja korv, göra smörgåsar, fylla på fika och varor, städa och sköta biluthyrningen. ”Det är det som gör jobbet så roligt, att det är så varierande”, säger Fatima Nilsson. Foto: Pernilla Ahlsén

Nu har Fatima tid att jobba fackligt

Fackligt. Fatima Nilsson har jobbat på bensinstation i närmare 25 år och hon har varit med i facket nästan lika länge. För tre år sedan började hon arbeta mer aktivt för att påverka arbetsvillkoren på stationen.

Snabbkoll
Snabbkoll: Avtalsrörelse Illustration: Mattias Käll

Vägen till din nya lön

Avtalsrörelse. I år ska Transport förhandla fram nya avtal för sina medlemmar. Här är några saker som är bra att veta.

Arbetsmiljö
Procentsatserna bygger på svar från chaufförer på samtliga arbetsorter. Om enbart svar från de större städerna i Östergötland, Linköping och Norrköping, räknas med blir vissa resultat andra. Så är det en högre andel, 94 procent, av dem som kör i de stora städerna som anger att de ofta eller ibland känner stress på grund av körtiderna (fråga 6) och hela 86 procent som svarar att körtiderna inte är tillräckliga för att utföra arbetet på ett säkert sätt, jämfört med 72 procent om svaren från samtliga arbetsorter tas med (fråga 1.) Grafik: Petrus Iggström

Fackets enkät gav svart på vitt om körtid och stress

Transport. De visste att det var problem. Men också att förändring krävde fakta. Linköpingsavdelningen gjorde en enkät som svart på vitt visar hur pressade arbetsförhållanden är för färdtjänstförare. Så vill arbetsgivare, regionens trafikbolag och politiker nu förändra villkoren.

Arben Pepi, Transportombud, och Patrik Emanuelson, skyddsombud, utanför Vikbolands taxi i Linköping. Foto: Lilly Hallberg

”Enkäten speglar verkligheten vi lever i”

Stressigt. – Många nya upplever att det är för stressigt och slutar, fast alla skulle tjäna på en erfaren yrkeskår, säger färdtjänsföraren Patrik Emanuelson.

Det regionala trafikbolaget Östgötatrafiken upphandlar servicetrafik för hela regionen och har även uppdrag i angränsande län, vilket bland annat innebär sjuktransporter till angränsande län. Genrebild. Foto: Lilly Hallberg

Så vill facket gå vidare

Uppföljning. Redan första sittningen med åkerierna gav resultat: Muntligt löfte att färdtjänstförare ska få betald lunch vid körningar till annan ort. Något inte ens hälften kan räkna med i dag.

Mattias Näsström, biträdande trafikchef på Östgötatrafiken.

Östgötatrafiken: ”Vi fortsätter dialogen”

Upphandlaren. Förarnas arbetstid, fordonsschema och raster måste facket först reda ut med arbetsgivarna, åkerierna. Först sedan kan det bli tal om möte i grupp med upphandlaren av serviceresor, Östgötatrafiken. Nu är det dags.

Jan-Owe Larsson (M) är ordförande och Annsofi Ramevik (S) är andre vice ordförande i Region Östergötlands trafik- och samhällsplaneringsnämnd.

Hallå politiker, vad kan och vill ni göra?

5 frågor. Transportarbetaren har ställt fem frågor till två politiker i Region Östergötlands trafik- och samhällsplaneringsnämnd, som tagit del av Transports enkät Körtider och stress.

Biljettkontroll i busväder

Bevakning. I snålblåst eller sol. Väktarna som kontrollerar biljetter i Östergötland är ute varenda dag och ser till att resenärerna betalar.

Kultur
Stora bilden: Ove Allansson på besök i Göteborgs hamn i slutet av juli 1967 (Foto: SvD/TT). Med boken Afton i Ilhéus och andra noveller av Ove Allansson uppmärksammar Ove Allanssonsällskapet att författaren skulle ha fyllt 90 år under 2022.

Ove Allansson – sjöfolkets främsta skildrare

Böcker. Ove Allansson skrev om sjöfolket. 2022 skulle han ha fyllt 90 år och i en ny samling väljer svenska arbetarförfattare ut sina favoriter av hans berättelser.

Snabbkoll
Snabbkoll: Tillbud. Illustration: Mattias Käll

Rapportera om nästan-olyckor

Tillbud. Oj, det kunde gått illa. Du kunde ha klämt handen och ser dig snabbt om, hoppas att ingen såg att du var nära att ”klanta till det”. Tänk tvärtom! Var rädd om dina kollegor och rapportera om risker i arbetsmiljön så att arbetsgivaren kan förebygga, åtgärda och förhindra olyckor.

Stefan Gidlöf tittar ut över Norviks hamnområde. Han är fortfarande besviken över att arbetarkollektivet inte fick vara med och tycka till om utformningen.

Det blåser upp vid hamnen i Nynäshamn

Hamn. En råkall dag vid färjehamnen i Nynäshamn. Transportarbetaren möter Stefan Gidlöf. Fulltatuerad hamnarbetare som vill att facket tänker nytt.

Diskriminering.

Gamla unkna ideal drabbar unga män

Jämställdhet. Va, vabb? Var är mamman? Arbetsgivares förvåning och missnöje när anställda försöker dela ansvar för barn och hem med en partner slår olika. Unga pappor upplever att de är mer utsatta när det gäller att utnyttja sin lagstadgade rätt att vara hemma för vård av sjukt barn.

Granskning: Arbetsvillkor
De äldre och etablerade stora transportföretagen har i regel kollektivavtal. De nya bolagen har facket inte lyckats skriva avtal med ännu.

Flera paketleverantörer saknar kollektivavtal

E-handel. Många av utmanarna bland transportföretagen som levererar paket saknar fortfarande kollektivavtal. Undantag finns. Early Bird har kollektivavtal i alla led och Best Transport har skärpt kraven efter svidande avslöjanden.

Distribution till kunder och företag sker mer eller mindre dygnet runt. Foto: John Antonsson

Enkät: Har ni kollektivavtal?

Paketleverantörer. Trots bistrare tider tuffar e-handeln på. Transportarbetaren har skickat ut en enkät med frågor om kollektivavtal till de största bolagen som levererar e-handelsvaror. Alla bolag med kollektivavtal har svarat på frågorna. Inget av dem utan.