Lustgastuber som slängs i hushållssoporna och töms i sopbilens vagga kan explodera, fara ut som tillplattade vassa projektiler och träffa miljöarbetare och förbipasserande på gatan. Tuberna ska lämnas in på återvinningscentraler.
Close
Lustgastuber som slängs i hushållssoporna och töms i sopbilens vagga kan explodera, fara ut som tillplattade vassa projektiler och träffa miljöarbetare och förbipasserande på gatan. Tuberna ska lämnas in på återvinningscentraler.
Close
Sophämtare lever farligt

Lustgastuber i soporna kan explodera

Miljö. Lustgastuber i soporna är ett arbetsmiljöproblem. Tuberna kan explodera och skada både miljöarbetare och folk som passerar sopbilarna. Vid ett ungdomsboende i Göteborg har hämtningen stoppats för andra gången.

Lustgastuber klassas som farligt avfall och ska inte blandas ihop med hushållssopor utan lämnas in på återvinningscentraler. Transports skyddsombud Johan Kanmert och miljöarbetaren Rasmus Forsberg på Renova i Göteborg, har tidigare i Transportarbetaren varnat för farorna med tryckluftsbehållare.

Johan Kanmert, Renova
Johan Kanmert. Foto: Privat

De tog bland annat upp problem vid ett särskilt boende för ungdomar på Hisingen i Göteborg där stora mängder lustgastuber gömdes i soporna. Kanmert utfärdade skyddsstopp, med hänvisning till fara för miljöarbetarnas liv och hälsa. Problemet verkade vara löst efter sommaren och områdeschefen hävde stoppet. Men i slutet av september var det dags igen.

– Jag kände att kärlet var tungt och hittade åtta lustgastuber i en påse som någon bäddat in ordentligt för att de inte skulle synas, säger Rasmus Forsberg.

Johan Kanmert ilsknade till och stoppade i början av oktober åter hämtningen, i avvaktan på åtgärder.

Inte ur världen

Men problemet är därmed inte ur världen. Lustgastuber slängs i sopkärl på en rad andra håll. En vanlig fredag kan Rasmus Forsberg och kollegan samla ihop 30–40 stora behållare. Mer eller mindre synliga.

– Ligger de på marken eller golvet är de ganska lätta att snubbla på. Dessutom brukar någon så småningom lägga lösa tuber i kärlen, för att bli av med dem.

Han ser lustgastuber ligga och skräpa på gatan och runt om i stan och pekar på ytterligare ett problem för miljöarbetarna, tuberna kan skada hörseln.

– Ramlar de rakt på metallen när vi tömmer kärlen i vaggan låter det som bara tusan!

Använd hörselskydd, råder Johan Kanmert.

Extra vaksam

Rasmus Forsberg med några av lustgastuberna, upphittade i soprum i centrala Göteborg. 30–40 tuber kan det bli en vanlig fredag. Foto: Privat
Rasmus Forsberg med några av lustgastuberna, upphittade i soprum i centrala Göteborg. 30–40 tuber kan det bli en vanlig fredag. Foto: Privat

Rädd att hämta på ställen där det brukar ligga behållare är inte Rasmus Forsberg, men extra vaksam. Han skulle önska att mer information om faran och hur man sorterar gick ut till hushållen.

– Folk har lite dålig koll över lag, man kan inte slänga vad som helst. Vi har heller inga tydliga instruktioner från arbetsgivaren, så att alla vet vad de ska göra om de hittar lustgastuber.

– Visst, vi ska skriva avvikelserapporter, men alla vet inte om det, hur man gör eller förstår svenska tillräckligt bra, säger Rasmus Forsberg.

Stoppet ligger kvar

Arbetsmiljöingenjör Martin Rotter på Renova förklarar att företag och skyddsombud nu är helt överens om att stoppet för hämtning ligger kvar vid ungdomsboendet. Tillfälliga stopp kan också göras på fler platser, om många tuber hittas.

– Vi har bedömt lustgastuber som en hög risk för både chaufförer och allmänhet eftersom de kan explodera under tryck eller flyga i väg och resultera i allvarlig skada. Finns det tuber i avfallet så ska kärlen inte tömmas, säger Martin Rotter.

Rapportera löpande

Miljöarbetarna ska också rapportera löpande om avvikelser, oavsett plats.

– När vi får in såna rapporter kommunicerar vi med kommunen som kontaktar kunden. Beträffande ungdomshemmet har vi begärt åtgärder. De ska visa skriftliga rutiner om vad de tänker göra för att lustgastuber inte ska finnas i soporna. Sortera och kontrollera avfallet före hämtning. Annars hämtar vi inte, säger han.

Martin Rotter tror inte det fungerar att utfärda generella regler som gäller för alla sophämtare att inte ta med sig lustgastuber. Företaget behöver få in avvikelserapporter från miljöarbetarna, som de kan agera på.

Han pekar samtidigt på den allmänna regeln att miljöarbetarna inte ska ”gräva” i soporna.

– Då uppstår andra risker som att de kan klämma, skära sig eller utsättas för smitta. Problemet är att ingen riktigt vill kännas vid lustgastuberna. Vi vill heller inte ha in dem i vår verksamhet, säger Martin Rotter.

Exploderar i eldstäderna

Gömda tuber exploderar också när de når eldstäderna i landets kraftvärmeverk, som Sävenäs i Göteborg.

– Fast de ska inte behöva hamna där, explodera i pannan och orsaka både materiella skador och kostnader, säger Martin Rotter.

Han berättar att Renova för en dialog med kommunen för att kunna agera snabbare vid problem med lustgasbehållare.

– Vi kan ju inte lägga skyddsstopp varje gång. Vi behöver hitta en annan rutin, till exempel genom att lustgas får en högre prioritet, som vid vår hantering av råttproblem. Då krävs omedelbara åtgärder av kunden, som annars via brev får en frist på två veckor.

Samma sak med öltunnor

Martin Rotter passar på att lyfta ett liknande problem med öltunnor från restauranger och event. Även de är engångsbehållare och tryckkärl som kan explodera och skada människor, om de hanteras fel.

– Vi har samlat in avvikelserapporter och påtalat risken med ölbehållare för både Arbetsmiljöverket och kommunen, säger han.

Adam Danielewicz är driftchef på Sävenäs avfallskraftvärmeverk, dit soporna fraktas och eldas upp för att utvinna fjärrvärme.

Färre driftstörningar nu

När de första dolda lustgastuberna exploderade i värmepannan efter pandemin 2020 var man helt oförberedd, säger han. Men nu har systemet justerats, så att driftstörningarna minskat. Fast gömda behållare kommer fortfarande in flera gånger i veckan, exploderar och skapar problem.

– Människor skadas inte eftersom explosionen sker inne i pannan, som är ett slutet utrymme. Men vi får materiella skador och flaskorna fastnar på olika håll. Vi kan ha störningar på 20–30 minuter, säger Adam Danielewicz.

Sävenäs lyfte tidigt problemet i kommunernas branschorganisation för sophantering, Avfall Sverige, berättar han.

– I början visste inte många om det här, men nu är det samma problem över hela Sverige.

Dyrt för kommunerna

Ekonomi. Kostnaderna för att hantera den ökande mängden lustgastuber stiger i kommunerna. I Göteborgs stad pekar ökningen mot 5 miljoner kronor.

Camilla Nilsson är rådgivare på branschorganisationen Avfall Sverige. Hon lyfter fram kommunernas ökade kostnader för hanteringen av tuber, som lämnas på återvinningscentraler.

– Bara i Göteborgs stad har kostnaden stigit från 1 miljon kronor per år till snart 5 miljoner för 2024.

Men då har skadorna efter explosioner i kraftvärmeverken inte räknats med, tillägger hon.

– Tuberna är stora och tunga även när de är tomma. De klassas som farligt avfall om de inte är 100 procent tömda och utan tryck. När jag pratar med kommunerna verkar det här vara ett extra stort problem i storstadsregionerna, säger Camilla Nilsson.

Vad kan göras för att minska mängden lustgastuber i soporna?

– Vi driver frågan aktivt med andra branschorganisationer i EU och vill också se att producentansvaret för förpackningar, som redan finns i dag, tillämpas i praktiken. Exempelvis genom att ställa krav på att tuberna ska kunna fyllas på i stället för att vara engångsförpackningar.

Avfall Sverige och Camilla Nilsson tipsar även kommunerna om:

– Vikten av kommunikation till hushållen så att tuberna inte slängs fel.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Foto: Shutterstock

Rån, glåpord och slag – en del av jobbet

Arbetsmiljö. Många av Transports yrkesgrupper utsätts för både hot och våld i jobbet. Vissa närmast dagligen. Här berättar fackets ombud om fler fall när anställda råkat ut för glåpord, rån och slag. Ibland ryker också personalen ihop.

Illustration: Martin Heap

Måste han jobba in alla röda dagar?

Transport. Andreas undrar om hans man verkligen måste jobba in alla röda dagar som infaller i veckan och lastbilschauffören Julia frågar om hon måste stå ut med sexistiska skämt från kunder. De får svar från Transports experter.

Alexandra Einerstam. Foto: Petrus Iggström

Erfarenheter som inte går att hänga av sig

Alexandras krönika. För några krönikor sedan skrev jag om den nya lagen om förolämpning mot tjänsteman och den här texten kanske kan ses som en fortsättning på samma ämne. Det handlar återigen om negativa erfarenheter som inte går att hänga av sig tillsammans med uniformen.

Första maj
Finklädda demonstranter på första maj i Göteborg 1970. På banderoller och plakat manas till fred och avspänning i världen. Ett par dagar tidigare hade USA utökat sitt krig i Vietnam och gått in i Kambodja. Foto: Kamerareportage/TT

”Vi har mycket kvar att kämpa för”

Transport. – Vi måste lyfta att första maj är löntagarnas dag, inte något partis eller någon vanlig helgdag. Som fackförbund har vi många segrar att fira, inte minst här i Sverige. Och vi har mycket kvar att kämpa för, säger Marie Samuelsson.

Hot och våld
Foto: Shutterstock

Rån, glåpord och slag – en del av jobbet

Arbetsmiljö. Många av Transports yrkesgrupper utsätts för både hot och våld i jobbet. Vissa närmast dagligen. Här berättar fackets ombud om fler fall när anställda råkat ut för glåpord, rån och slag. Ibland ryker också personalen ihop.

Fråga facket
Illustration: Martin Heap

Måste han jobba in alla röda dagar?

Transport. Andreas undrar om hans man verkligen måste jobba in alla röda dagar som infaller i veckan och lastbilschauffören Julia frågar om hon måste stå ut med sexistiska skämt från kunder. De får svar från Transports experter.

Globalt

Ett uppdrag för hela världen

Facket. Alla medlemmar i Transport bidrar till att stärka rättigheter för arbetare i andra länder, bland annat att organisera sig i facket – en folkrörelse med totalt 191 miljoner medlemmar.

UNI globals generalsekreterare Christy Hoffman, Transports Jimmy Ovesson, Michala Lafferty, (chef fastighetstjänster på UNI global), och Transports Magnus Falk – med Transports grundare Charles Lindley på målning i bakgrunden.

”Internationellt arbete ligger i Transports dna”

Facket. Det började redan innan förbundet bildades, 1897, och bygger i grunden på solidaritet med arbetare i alla länder. Men hur arbetar egentligen Transport i dag för att påverka internationellt?

Fråga facket
Vilka regler gäller när du ska ta med dig mindre sällskapsdjur i bilen? Illustration: Martin Heap

Måste mindre djur också bältas?

Transport. Jesper undrar om hur mindre husdjur ska transporteras och Christopher vill veta om chefen hade rätt att schemalägga honom fast han sagt upp sig. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Truckstop
För My Gustafsson, och hunden Enzo, är det första gången på Truckstop Örebro. Vanligen kör hon i södra Sverige för Grahns transport, Kristianstad.

Satsningar på säkrare stopp

Arbetsmiljö. Längs landets stora transportleder öppnar inhägnade rastplatser för yrkesförare. Behovet är stort – lastbilschaufförer på Truckstop Örebro berättar om stölder, otrygg uppställning och ovärdig arbetsmiljö.

Kultur
Arbetarklassen har tyngre och farligare jobb och fler dör i arbetsolyckor. (Arkivbild.) Foto: Justina Öster

”Kapitalägarna är vinnare och arbetarna förlorare”

Klassanalys. Nej, arbetarklassen är inte död. Medelklassen har heller inte sjunkit ner i ”proletärernas arma tillvaro”. Däremot vidgas klyftorna alltmer mellan arbetare och kapitalägare. Mellan arbetarnas löner och företagens vinster.