Lustgastuber som slängs i hushållssoporna och töms i sopbilens vagga kan explodera, fara ut som tillplattade vassa projektiler och träffa miljöarbetare och förbipasserande på gatan. Tuberna ska lämnas in på återvinningscentraler.
Close
Lustgastuber som slängs i hushållssoporna och töms i sopbilens vagga kan explodera, fara ut som tillplattade vassa projektiler och träffa miljöarbetare och förbipasserande på gatan. Tuberna ska lämnas in på återvinningscentraler.
Close
Sophämtare lever farligt

Lustgastuber i soporna kan explodera

Miljö. Lustgastuber i soporna är ett arbetsmiljöproblem. Tuberna kan explodera och skada både miljöarbetare och folk som passerar sopbilarna. Vid ett ungdomsboende i Göteborg har hämtningen stoppats för andra gången.

Lustgastuber klassas som farligt avfall och ska inte blandas ihop med hushållssopor utan lämnas in på återvinningscentraler. Transports skyddsombud Johan Kanmert och miljöarbetaren Rasmus Forsberg på Renova i Göteborg, har tidigare i Transportarbetaren varnat för farorna med tryckluftsbehållare.

Johan Kanmert, Renova
Johan Kanmert. Foto: Privat

De tog bland annat upp problem vid ett särskilt boende för ungdomar på Hisingen i Göteborg där stora mängder lustgastuber gömdes i soporna. Kanmert utfärdade skyddsstopp, med hänvisning till fara för miljöarbetarnas liv och hälsa. Problemet verkade vara löst efter sommaren och områdeschefen hävde stoppet. Men i slutet av september var det dags igen.

– Jag kände att kärlet var tungt och hittade åtta lustgastuber i en påse som någon bäddat in ordentligt för att de inte skulle synas, säger Rasmus Forsberg.

Johan Kanmert ilsknade till och stoppade i början av oktober åter hämtningen, i avvaktan på åtgärder.

Inte ur världen

Men problemet är därmed inte ur världen. Lustgastuber slängs i sopkärl på en rad andra håll. En vanlig fredag kan Rasmus Forsberg och kollegan samla ihop 30–40 stora behållare. Mer eller mindre synliga.

– Ligger de på marken eller golvet är de ganska lätta att snubbla på. Dessutom brukar någon så småningom lägga lösa tuber i kärlen, för att bli av med dem.

Han ser lustgastuber ligga och skräpa på gatan och runt om i stan och pekar på ytterligare ett problem för miljöarbetarna, tuberna kan skada hörseln.

– Ramlar de rakt på metallen när vi tömmer kärlen i vaggan låter det som bara tusan!

Använd hörselskydd, råder Johan Kanmert.

Extra vaksam

Rasmus Forsberg med några av lustgastuberna, upphittade i soprum i centrala Göteborg. 30–40 tuber kan det bli en vanlig fredag. Foto: Privat
Rasmus Forsberg med några av lustgastuberna, upphittade i soprum i centrala Göteborg. 30–40 tuber kan det bli en vanlig fredag. Foto: Privat

Rädd att hämta på ställen där det brukar ligga behållare är inte Rasmus Forsberg, men extra vaksam. Han skulle önska att mer information om faran och hur man sorterar gick ut till hushållen.

– Folk har lite dålig koll över lag, man kan inte slänga vad som helst. Vi har heller inga tydliga instruktioner från arbetsgivaren, så att alla vet vad de ska göra om de hittar lustgastuber.

– Visst, vi ska skriva avvikelserapporter, men alla vet inte om det, hur man gör eller förstår svenska tillräckligt bra, säger Rasmus Forsberg.

Stoppet ligger kvar

Arbetsmiljöingenjör Martin Rotter på Renova förklarar att företag och skyddsombud nu är helt överens om att stoppet för hämtning ligger kvar vid ungdomsboendet. Tillfälliga stopp kan också göras på fler platser, om många tuber hittas.

– Vi har bedömt lustgastuber som en hög risk för både chaufförer och allmänhet eftersom de kan explodera under tryck eller flyga i väg och resultera i allvarlig skada. Finns det tuber i avfallet så ska kärlen inte tömmas, säger Martin Rotter.

Rapportera löpande

Miljöarbetarna ska också rapportera löpande om avvikelser, oavsett plats.

– När vi får in såna rapporter kommunicerar vi med kommunen som kontaktar kunden. Beträffande ungdomshemmet har vi begärt åtgärder. De ska visa skriftliga rutiner om vad de tänker göra för att lustgastuber inte ska finnas i soporna. Sortera och kontrollera avfallet före hämtning. Annars hämtar vi inte, säger han.

Martin Rotter tror inte det fungerar att utfärda generella regler som gäller för alla sophämtare att inte ta med sig lustgastuber. Företaget behöver få in avvikelserapporter från miljöarbetarna, som de kan agera på.

Han pekar samtidigt på den allmänna regeln att miljöarbetarna inte ska ”gräva” i soporna.

– Då uppstår andra risker som att de kan klämma, skära sig eller utsättas för smitta. Problemet är att ingen riktigt vill kännas vid lustgastuberna. Vi vill heller inte ha in dem i vår verksamhet, säger Martin Rotter.

Exploderar i eldstäderna

Gömda tuber exploderar också när de når eldstäderna i landets kraftvärmeverk, som Sävenäs i Göteborg.

– Fast de ska inte behöva hamna där, explodera i pannan och orsaka både materiella skador och kostnader, säger Martin Rotter.

Han berättar att Renova för en dialog med kommunen för att kunna agera snabbare vid problem med lustgasbehållare.

– Vi kan ju inte lägga skyddsstopp varje gång. Vi behöver hitta en annan rutin, till exempel genom att lustgas får en högre prioritet, som vid vår hantering av råttproblem. Då krävs omedelbara åtgärder av kunden, som annars via brev får en frist på två veckor.

Samma sak med öltunnor

Martin Rotter passar på att lyfta ett liknande problem med öltunnor från restauranger och event. Även de är engångsbehållare och tryckkärl som kan explodera och skada människor, om de hanteras fel.

– Vi har samlat in avvikelserapporter och påtalat risken med ölbehållare för både Arbetsmiljöverket och kommunen, säger han.

Adam Danielewicz är driftchef på Sävenäs avfallskraftvärmeverk, dit soporna fraktas och eldas upp för att utvinna fjärrvärme.

Färre driftstörningar nu

När de första dolda lustgastuberna exploderade i värmepannan efter pandemin 2020 var man helt oförberedd, säger han. Men nu har systemet justerats, så att driftstörningarna minskat. Fast gömda behållare kommer fortfarande in flera gånger i veckan, exploderar och skapar problem.

– Människor skadas inte eftersom explosionen sker inne i pannan, som är ett slutet utrymme. Men vi får materiella skador och flaskorna fastnar på olika håll. Vi kan ha störningar på 20–30 minuter, säger Adam Danielewicz.

Sävenäs lyfte tidigt problemet i kommunernas branschorganisation för sophantering, Avfall Sverige, berättar han.

– I början visste inte många om det här, men nu är det samma problem över hela Sverige.

Dyrt för kommunerna

Ekonomi. Kostnaderna för att hantera den ökande mängden lustgastuber stiger i kommunerna. I Göteborgs stad pekar ökningen mot 5 miljoner kronor.

Camilla Nilsson är rådgivare på branschorganisationen Avfall Sverige. Hon lyfter fram kommunernas ökade kostnader för hanteringen av tuber, som lämnas på återvinningscentraler.

– Bara i Göteborgs stad har kostnaden stigit från 1 miljon kronor per år till snart 5 miljoner för 2024.

Men då har skadorna efter explosioner i kraftvärmeverken inte räknats med, tillägger hon.

– Tuberna är stora och tunga även när de är tomma. De klassas som farligt avfall om de inte är 100 procent tömda och utan tryck. När jag pratar med kommunerna verkar det här vara ett extra stort problem i storstadsregionerna, säger Camilla Nilsson.

Vad kan göras för att minska mängden lustgastuber i soporna?

– Vi driver frågan aktivt med andra branschorganisationer i EU och vill också se att producentansvaret för förpackningar, som redan finns i dag, tillämpas i praktiken. Exempelvis genom att ställa krav på att tuberna ska kunna fyllas på i stället för att vara engångsförpackningar.

Avfall Sverige och Camilla Nilsson tipsar även kommunerna om:

– Vikten av kommunikation till hushållen så att tuberna inte slängs fel.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Den svenska modellen: stabil organisationsgrad

Rapport. LO-facken har fortsatt färre medlemmar än före pandemin. Men organisationsgraden är stabil. Och sett till hela arbetskraften ökade antalet yrkesaktiva fackmedlemmar 2024.

Lee Ljungberg har arbetat som flygvärdinna i 16 år. Lika länge har hon navigerat mellan olika hudtillstånd, till följd av den utmanande arbetsmiljön i luften. Foto: Maria Lund

Livet i luften – en utmaning för huden

Kabinpersonal. Livet i luften utmanar hudens status. En dränerande cocktail av nattflygningar, stress och arbete genom tidszoner fick flygvärdinnan Lee Ljungbergs hud att slå bakut.

Hudproblem vanliga för flygvärdinnor och lastbilschaufförer. Illustration av Ingrid Fröhlich

Huden mår sämst i hytt och kabin

Hälsa. Huden är inte bara en yta. Den är en bortglömd beskyddare med många fiender. Inom transportarbetarkåren finns några av de yrken som löper störst risk för en hud i kris.

Adhd i arbetslivet
”Det är bra om cheferna har lite extra koll på oss med diagnos så att vi inte kör på för hårt och går in i väggen”, säger Cindy Wannberg. Foto: Justina Öster

”Våga be om hjälp, fråga och säg ifrån”

Drömjobbet. Många VET vad adhd är, men FÖRSTÅR ändå inte vad det är. Man känner sig ensam och annorlunda, men vill man något ska man jobba för det, tycker Cindy Wannberg. Själv kämpade hon hårt för att uppnå sin dröm – att köra lastbil.

”Struktur, tydlighet och rutiner viktiga vid adhd”

Arbetsliv. Alla med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd, add och autism är olika. Därför är generella råd svåra. Men. Struktur, tydlighet och rutiner är viktiga ledord på jobbet för arbetsgivare som månar om sin personal, betonar personalkonsulten Linnéa Sandvik.

Snabbkoll
Illustration: Mattias Käll

Så mycket får du som jobbar i midsommar

Lön. Många är lediga i midsommarhelgen. Men för vissa andra blir det arbete. Så mycket tjänar transportarbetarna som jobbar när andra dansar runt stången.

Slamsugning
Martin Eriksson spolar ren den nya slambehållaren i källaren på en fastighet. Varmt vatten löser fett bättre än kallt, tipsar han fastighetsägare.

Så sparar du kroppen

Arbetsmiljö. – Ser man en sådan här installation blir man varm i hela själen! Så säger sug- och spolbilsföraren Martin Eriksson. Annat var det förr.

Kultur
Många har en sorts ekonomiskt konto-tänkande, som ifall vi sätter in ”god” konsumtion som jeans i ekologisk bomull på vårt konto så kan vi göra uttag för mer miljöförstörande köp och handlingar. Men så fungerar det inte, menar Nina Wormbs.

Vilka är dina ursäkter?

Miljötänk. Vi vet så mycket om klimatkrisen, ändå lever vi på som förut. Vilka är dina ursäkter för att inte leva mer hållbart?

Ensamhet på jobbet
Sebastian Pöldre, Johanna Söderlund och Filip Pihl är vana vid att man ger varandra ett handtag när det behövs.

Hjälpsamhet bidrar till gemenskap

Arbetsmiljö. Ensamhet är lika skadligt för hälsan som rökning, visar forskning. Sociala aktiviteter på arbetsplatsen kan förebygga det. På Telge återvinning åker man och fiskar tillsammans bland annat. – Vet man att man är saknad när man inte kommer till jobbet, då vet man att man är behövd och då trivs man, säger vd Vesa Hiltula.

Svarta pengar
Börje Jönsson åkeri, Stay fresh och Thomas betong AB har försett Skatteverket med underlag som visar att ”Peters” företag borde ha betalat löner i Sverige. Foto: Shutterstock

Välkommen till ”Scam trans”!

Åkeri. Ett företag som hyrt ut personal till Börje Jönsson åkeri, Stay fresh och Thomas betong hade hängavtal, men valde ändå att låta pengarna runda ett bosniskt företag och betala svart. Grundaren av Scan trans d.o.o. tycker att Skatteverket behandlat honom ”skitigt”.