Krönika. Inom varje bransch finns det rötägg och bevakningsbranschen är inget undantag. Att använda ett eller ett par rötägg för att döma ut en hel yrkeskår är både lättvindigt och respektlöst. Men om det inte rör sig om några rötägg, utan hela avdelningar, kanske hela företag, kan vi inte sopa det under mattan.
Vi måste tillsammans – från ledningsnivå ner till golvet – lösa de problem som finns och få till en förändring. Vi måste för det första få bukt med den rasism som de facto förekommer i vår yrkeskår.
Majoriteten inom bevakningsbranschen är inte rasister men visst finns det rasister. Därför blir det så löjeväckande när vd:n för ett bevakningsbolag säger till SVT att det inte förekommer rasism bland hens anställda eller när en presstalesperson från ett annat bolag slår knut på sig själv i ett försök att komma undan ansvar.
I media ser vi rubriker som ”Aftonbladet avslöjar rasism bland ordningsvakter”, ”Nazister och våldsdyrkare jobbar för vaktbolagen” och ”Ordningsvakter vittnar om övervåld och rasism inom branschen”. Det här är exempel på grävande journalistik och inget hittepå. Det är också beklämmande att se och höra chefer och presstalespersoner hävda att så inte är fallet när de intervjuas.
De flesta bevakningsföretag har ”alla människors lika värde” eller något liknande i sin värdegrund. Det är också något som genomsyrar våra utbildningar. Det finns till och med en kommunikativ värdegrund som sammanfattas i akronymen REKO (respektfullt, empatiskt, konsekvent och objektivt). Ändå händer det om och om igen att vakter inte efterlever detta i sitt arbete.
Jag vill inte läsa en tidningsrubrik till där ett rötägg i branschen har dragit skam över oss alla. ”Sverige ska vara ett land fritt från rasism och hatbrott”, står det på regeringens hemsida. Det må vara en utopi men vi, inom bevakningsbranschen, måste göra vårt yttersta för att stävja den rasism som finns. Att lägga locket på är inte lösningen.
