Krönika

Klarna skor sig på fattiga

Davids krönika. De flesta känner nog till inkasso- och finansbolaget Klarna. Dess historia från några studenter på Handelshögskolan som fick en idé, till ett företag med miljardomsättning är inget annat än en framgångssaga.

Och faktum är att min mor varit med och skapat dess inkomster! Så här gick det till då hon fick förmånen att vara med och bygga upp både Klarnas och inkassobolagens rikedomar.

För ett par år sedan, då mamma ännu levde (hon blev 86 år), ringde min syster och sa:

– Morsan har inga pengar. Kan du hjälpa henne?

Jag blev lite förvånad. Min mamma hade varit banktjänsteman och vad jag visste hade hon ganska bra ekonomi.

Det visade sig vara fel. Utan att vara dement, hade hon rört till saker en aning. Då jag kom in i det hela hade hon en duktig hög med inkassokrav från Klarna och andra företag med mer eller mindre fantasifulla namn.

Hon kunde få erbjudande om allt från en säkerhetsdörr, som jag dock lyckades avstyra, till tre månaders gratis prenumeration på någon sticktidning, eller Baka och sylta och liknande. När månaderna gått ville hon avbryta ”prenumerationerna”. Men det var lättare sagt än gjort. Att komma fram på telefon var omöjligt och inte heller mejl svarades det på. Däremot fortsatte räkningar och tidningarna att komma.

Då inga pengar fanns blev det inkasso och avgifter. Först kanske 160 kronor sedan 560 och så vidare upp till tusenlappar för hanteringen och med skyhöga räntor. Och här kommer en av Klarnas grundare, Niklas Adalberth, in. Vid en investeringskonferens 2014 sa han:

– Den bästa kunden är den som inte betalar direkt och som får en påminnelse och sedan ett inkassobrev. Då kan vi lägga på avgifter.

Klarna är värderat till 265 miljarder. Företagets inkomster kommer till stor del från fattiga människor som min mor som betalar, eller luras betala, för varor som de egentligen inte ha råd med. Vilket visas av att Klarnakunder har skulder på 500 miljoner kronor hos kronofogden enligt Aftonbladet.

Klarna och säkert andra inkassobolag gör alltså miljardvinster på medvetet usla affärer som sedan kronofogden får reda ut och driva in pengar för. Samtidigt som personer som min mamma får leva på mindre än tvåtusen i månaden som ska räcka till allt.

Klarnas framgångar är otvivelaktiga, men jag undra bara en sak: när ändrades begreppen så att lånehajar och ockrare plötsligt började kallas finansmän?

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Per Olof Lundin:
    30 mars, 2021

    Jag vill absolut inte vara någon "djävulens advokat" men... Jag har en ganska lång tid använt mig av Klarna som betallösning och det har fungerat klanderfritt. Jag började ursprungligen då jag, absolut,
    inte ville lämna ut mina kortuppgifter på "nätet" Jag får alltid faktura på min mail när jag köpt något och nu när jag klickar så kommer automatiskt "faktura 14 dagar" på deras sida när jag loggar i för en betalning. Jag vill bara delge mina erfarenheter, "rätt ska vara rätt" Turken

Lästips:

David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Bromsa ner – och tänk efter

Davids krönika. Det regnade på Grönland i höstas. 7 miljarder ton föll enligt tidningarna och det är första gången det över huvud taget sker. FN:s klimatpanel har gått igenom 14 000 miljörapporter och konstaterar att havsnivån kommer att stiga med mellan 0,5 och 1 meter i hela världen till nästa millennieskifte om inget görs.

Och barnen då?

Davids krönika. ”Det dånar uti rättens krater / snart skall uppbrottets timma slå!” Kanske är det som det sjungs i Internationalen? Barnmorskorna vill i vart fall inte längre, chaufförsbristen är monumental med hundratusentals vakanser i Europa och brist på tusentals förare i Sverige.

Syndensberg – om att ge ut en egen bok

Böcker. Det sägs att varje människas liv är en roman, en sanning som yttrats så många gånger att den nästan blivit en floskel. Tur är det dock att inte alla människor skriver romaner för redan nu kommer det ut 15000 boktitlar varje år i Sverige.

Nu ökar dödsolyckorna på jobbet igen

Debatt. Pandemin är långt ifrån över men om vi ska nämna något positivt så har allt fler kunnat gå tillbaka till arbetet. Nu var det väldigt många som inte kunnat arbeta hemifrån men åtskilliga arbetsplatser stängde ner eller minskade kraftigt på sin verksamhet. Baksidan? Från minskade dödsolyckor ser vi nu helt plötsligt en ökning. Elva arbetare fler än 2020 har fått sätta livet till på grund av livsfarlig arbetsmiljö. Totalt 42 människor som är våra vänner, mammor, pappor eller syskon som aldrig mer fick komma hem.

Låt civilanställda hjälpa trafikpolisen

Debatt. Ett fungerande transportsystem är avgörande för att människor och varor ska kunna transporteras över hela landet men även över landsgränser.

Avslaget och uppgjort på LO:s kongress

Ordförandeord. Tack för det här året. Det har som alla vet varit ett märkligt år med pandemi, restriktioner både hit och dit. Precis när man trodde att det började lätta kom nästa omgång. Nu hoppas jag bara att 2022 ska bli ett år där vi kan ha verksamhet, på ett så vanligt sätt som möjligt.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Bromsa ner – och tänk efter

Klimathotet. Det regnade på Grönland i höstas. 7 miljarder ton föll enligt tidningarna och det är första gången det över huvud taget sker. FN:s klimatpanel har gått igenom 14 000 miljörapporter och konstaterar att havsnivån kommer att stiga med mellan 0,5 och 1 meter i hela världen till nästa millennieskifte om inget görs.

Och barnen då?

Samhällsbärarna. ”Det dånar uti rättens krater / snart skall uppbrottets timma slå!” Kanske är det som det sjungs i Internationalen? Barnmorskorna vill i vart fall inte längre, chaufförsbristen är monumental med hundratusentals vakanser i Europa och brist på tusentals förare i Sverige.

Syndensberg – om att ge ut en egen bok

Böcker. Det sägs att varje människas liv är en roman, en sanning som yttrats så många gånger att den nästan blivit en floskel. Tur är det dock att inte alla människor skriver romaner för redan nu kommer det ut 15 000 boktitlar varje år i Sverige.

På spaning efter den väska som flytt

Ledare. Om knappt ett år håller Svenska Transportarbetareförbundet kongress. Det känns stort och viktigt. Väl medveten om att historien aldrig upprepar sig, människor alltid, tänkte jag lyfta något viktigt för mig. Handväskan. Eller rättare i dag, axelremsväskan.

Vart är vi på väg inom LO och politiken?

Ordförandeord. Frågetecknen runt framtidens LO och framtidens socialdemokrati har blivit allt fler och svaren tyvärr allt färre den här hösten.

Klimatkonferensen Cop26

Framgång eller misslyckande

Rapport. I november möttes världsledare i Glasgow för toppkonferens om klimatet, Cop26. Ulf Jarnefjord, under många år regionalt skyddsombud på Transports Göteborgsavdelning, var på plats. Här skriver han själv om mötet – om fackligt samarbete, om miljöhot och svårigheter att nå resultat. Läs hela rapporten här:

LAS – om detta måste vi prata

Debatt. Lagen om anställningsskydd betyder också att vi vågar gå samman på arbetsplatserna och organisera oss fackligt. När man läser förslag till förändring av turordningen så vet vi att det kommer att drabba de som är sjuka lite för ofta, de som säger ifrån, de som chefen inte riktigt tycker ”passar in”.

Kissnödiga män och kvinnor

Även färdtjänstförare måste få kissa!

Insändare. Nu får det vara nog! En färdtjänstförare, vi kan kalla honom ”Gustavsson”, talar om för facket att han ringt Beställningscentralen (BC), hos Region Örebro Län, för att meddela att han behöver en paus för han var så kissnödig att det gjorde ont. Svar: Det går inte.

LAS-förändringarna bryter mot det fackliga löftet

Debatt. Att LAS-förändringarna var dömda att gå i stöpet säger sig självt, när man läser det fackliga löftet. Vad det beror på kan de lärda få tvista om. En sak är klar, alla förbund kan inte se förändringen som en förbättring.

Återupprätta respekten för kroppsarbetet

Debatt. I den historiska romanen "Varvsslammer" beskriver författaren Aino Trosell med stor värme arbetet på varven i Göteborg.

Vi borde tala om det

Ledare. Brunt är inte en färg som andra. I politiska sammanhang i Sverige har hetaste modefärgen hösten 2021 sedan länge ett helt annat symbolvärde. Står för rasism, exkludering, unken nationalromantik och blodsmystik.