Ellastbilen går som tåget

Mötet. Mimmi Broström testkör ett 33,5 meter långt fordonståg. På el. Ekipaget är unikt designat för att köra, lasta och lossa drygt 90 ton flis. På dispens. ”Han är snäll!” säger hon.

Mimmi Broström kör ett fordonståg på el i ett försöksprojekt inom skogsindustrin. ”Jättekul att vara med från början”, tycker hon. Foto: Justina Öster
Mimmi lämnar lastbilen och lastar granflis i trailer och släp vid Valåsens sågverk. Foto: Justina Öster
Lossning vid Skoghalls bruk. Mimmi Broström tippar släpet och skrapar ut den sista flisen med en skrapa. Foto: Justina Öster

”Efter Estonia badar jag inte i havet”

Per-Arne Persson hade åkt med Estonia många gånger. I dag är han övertygad om att hans bakgrund som lastbilschaufför räddade honom där ute på havet för 20 år sedan. – Jag har alltid varit en ensamvarg, säger han.

Åke Ivarzon tycker inte om att vara sysslolös. Han dömer fortfarande rinkbandy på vintrarna. ”Man behöver inte springa som när man dömer fotboll. Man tar några skär och glider omkring. Och så kan man ju hålla sig i rinken”, säger Åke och ler busigt.

”Jag kan inte tänka mig att bara gå och drälla”

Månadens medlem. Efter pension från försvaret började Åke Ivarzon jobba som tidningsbud i Visby. Han delar fortfarande ut tidningar fyra nätter i veckan trots att han snart fyller 82 år. Och han har inga planer på att sluta.

Aleksandra Krusper: Dagens krockskydd håller inte måttet

Nej, Aleksandra Krusper är inte rädd när hon möter en lastbil, trots att hon forskar om frontalkrockar mellan personbilar och lastbilar. Men hon vill konstruera om lastbilarnas fronter och underkörningsskydd – för att rädda liv.

Läsarhistorier: Visst spökar det!

Väktaren Mikael Henriksson vet inte vad han ska tro. Men OM spöken finns så har de i alla fall inte varit dumma mot honom själv.

Godset en het valfråga

Som fackförbund har Transport varit drivande i klimatfrågan. Men vart tog den globala uppvärmningen vägen i valrörelsen? Och hur får man egentligen över mer gods på järnväg? Transportarbetaren bjöd in tre tunga trafikpolitiker för att få svar.

Tre väktare berättar

I vår jakt på historier om övernaturliga händelser på jobbet har vi fått höra flera mystiska berättelser. Vi har också kommit i kontakt med väktare som säger att de vägrar gå till vissa ställen, men varför vill de inte säga. Andra i branschen säger att rädsla för spöken inte rimmar med bilden av den stabila väktaren, därför är det något man helst håller tyst om. Här följer tre vittnesmål från verkligheten som vi fått ta del av. Övernaturliga ting kan vara känsligt. Vi håller därför både väktare och platser anonyma.

Spöklik rond på museet

Spöken, finns de? Ja, åtminstone om man får tro många väktare som upplevt den ena konstigheten efter den andra. Vi hängde med Rocky Fuentes på jobbet som väktare på Armémuseum i Stockholm. Hon hade en del att berätta…

Hallå där!

Sussanne Lundberg, chef på arbetsrättsenheten vid LO-TCO Rättsskydd.

Farouk Abdulla har alltid skrivit och han ler lite hemlighetsfullt när Transportarbetaren frågar vad han har på gång härnäst. ”Det är lite känsligt, men jag kan säga att det handlar om politik”.

Farouk skriver om livet bakom ratten

Månadens medlem. Farouk Abdulla har skrivit i hela sitt liv. Sin första bok skrev han som 14-åring redan 1963. Den tolfte och senaste kom i år och handlar om hans nuvarande liv bakom ratten, som taxichaufför i Stockholm.

Claes Engholm tävlar i ordvitsar och kör budbil i Stockholm. ”Ibland blir ordvitsandet lite som att vrida ur en disktrasa, det gäller att få ur sig det sista skämtet. Det är då det kanske går lite väl långt också.”

Budbilschauffören som alltid vill göra en poäng

Månadens medlem. Budbilschaufför Claes Engholm är en av Sveriges främsta ordvitsare. Han har deltagit i SM ett flertal gånger och säger själv att han är bra på att hålla låda. Transportarbetaren träffar honom över en lunch vid ett gråmulet Telefonplan.

Ensam i Västra hamnen

När Malmö somnat går Omar Berkane upp. Han trivs med sitt nattjobb som tidningsbud. Det är fritt, meditativt, och man hinner läsa hela tidningen!

Jan Spanedal beskriver sin musik som ”äkta industri – en blandning mellan konst och musik”.

Blytung musik på riktiga verktyg

Månadens medlem. Jan Spanedal är inte bara sopgubbe, fackligt aktiv och terränglöpare. Han spelar riktigt tung industrimusik också. Vinkelslip, borrmaskin och oljefat är några av instrumenten.

Jakten på framtidens sopor

Allt fler kommuner hämtar sorterade sopor vid kundernas bostäder. Färgglada plastpåsar som sorteras av en robot eller hemmasortering i olika kärl – är det framtidens melodi för sophämtning?

En värld av våld och kränkningar

Som åttaåring blev Lars Karlsson omhändertagen och placerad i särskola och fosterhem. Han minns fortfarande fosterpappans slag. Och skrapljudet när läraren tog ner kopparröret från skåpet. Röret som användes som batong när eleverna skulle uppfostras. Lars berättelse är som hämtad från 1800-talet. I verkligheten börjar historien 1984. På våren.