Debatt

Individuella löner en absolut nollpunkt

Debatt. Individuella löner är ett av fackföreningsrörelsens värsta strategiska misstag någonsin.

Märkligt nog trodde en del fackförbund på en större lönepott om individuella löner skulle införas. Trots att det helt  saknar något samband.

Det gäller att inse varför den som betalar lönen har ett intresse av individuella löner. Det handlar om makt. Och att spela ut de anställda mot varandra. Samt att minska fackföreningens möjligheter och inflytande.

När det gäller makt ses lön som  ett styrmedel från löneutbetalaren. Att ha mängder med konstiga och omätbara kriterier uppfyller såväl maktdelen, att spela ut de anställda mot varandra och att begränsa fackföreningens möjligheter.

När ingen kan förklara varför lönerna är vad de är blir det total kaos och istället för att angripa det oprecisa och godtyckliga systemet vänder sig anställda mot varandra och undrar hur fackföreningen kan gå med på ett godtyckligt system.

Problemet är att det blir för mycket kaos. Så mycket kaos att en moderat riksdagsledamot i en extremt liberal tidskrift kritiserar individuella löner och föreslår tarifflöner.

”I andra länders poliskårer används tariffsystem som skapar en transparent, effektiv och förutsägbar lönesättning. Varje funktion har en fast lön som är högre med längre erfarenhet”

Detta är inget brandtal i varvsmiljö av arga radikaler en höstdag med regn från sidan under den då gröna bockkranen vid Eriksberg utan ett debattinlägg från moderata riksdagsledamoten Fredrik Kärrholm. Det är kritik från oväntat håll. Ännu mer oväntat att det publiceras i Timbros ”Smedjan” som ser sig som förkämpar för ultraliberala värderingar.

Det är som med klockan. Om den är digital går den rätt en gång om dagen, en klocka med visare går rätt två gånger om dagen.

I sitt inlägg i ”Smedjan” sätter Fredrik Kärrholm tiden exakt på sekunden. Tariffsystem skapar en transparent, effektiv och och förutsägbar lönesättning. Raka motsatsen till individuella löner där ingen vet varför de har de löner de har eftersom individuell löner alltid har kriterier som är en gåta insvept i ett mysterium höljt i ett dunkel.

Individuell lönesättning är helt och hållet godtyckligt lönesystem med transparensen på absoluta nollpunkten som måste avskaffas snabbare än Bolts världsrekord på 100 meter.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Peter:
    8 april, 2025

    Detta är ett mindre bra förslag. Dem som har jobbat med båda dessa två lönesystem vet att individuell lönesättning är att föredra framför tarifflöner och jag vågar hävda med säkerhet att 10 av 10 som haft båda systemen kommer försvara individuell lönesättning alla dagar i veckan. Det ger både bättre löneutveckling och motiverar kvalitet av yrkesarbetaren - något kunder uppskattar men som tarifflöner helt ignorerar. Man får också ett helt annat perspektiv på sitt värde och lär sig att förhandla gällande sitt värde utan facklig inblandning, vilket förstås facket inte gillar då de vill ha all makt över arbetaren.

    De fackliga argument för tarifflöner är också svaga, de ska ge "trygghet", men i praktiken är det ett låst lönetak. Industrins "märke" blir golv för dem, men tak för oss och ingen chans till att förhandla om en bättre lön trots motivation, kompetens och skicklighet. Man vet som sagt vad man själv är värd och jag ser mig inte som en byråkratisk siffra i ett fackligt kollektivavtal, utan som en skicklig yrkesman som förtjänar att bli belönad för min kompetens och mitt slit. Inte bara för mig själv, men yrkesarbetare generellt - vi förtjänar rätten att få förhandla om vårt värde.

    Mvh
    Peter
    Slamsug & Torrsugsoperatör i Göteborg
    Grundlön: 39800kr / månad

Lästips:

Bildtext: Martin Nyberg samlar sopor på jobbet och skräp på fritiden.

Martin tar kampen mot skräpet

Renhållare. Martin Nybergs Opel vectra med släpvagn är belamrad med soppåsar, handskar, krattor, sopborstar, griptång och båtshake. På dagarna hämtar han sopor, på fritiden plockar han skräp.

Kids trick or treat on Halloween night. Child at decorated house door with autumn leaf wreath and pumpkin lantern. Little boy in witch and skeleton costume and hat with candy bucket. Fall decoration.

4 tycker till – om halloween

Enkät. Fredagen den 31 oktober är det dags att ställa frågan: ”Bus eller godis?” Firar du halloween och i så fall hur?

Ståplatta på sopbil. Foto: Privat

Skyddsombud vill stoppa farliga ståplattor

Miljö. Ståplattorna bakpå sopbilarna är livsfarliga och måste bort innan ännu ett dödsfall eller en allvarlig olycka inträffar, anser skyddsombudet Manuel Gomez i Halmstad. Nu har han vänt sig till Arbetsmiljöverket för att få stöd.

Foto: Shutterstock

Elnätet nyckeln till gröna transporter

Åkeri. Den gröna omställningen av vägtransporter i Europa är i full gång. EU:s mål är att minska utsläppen med 90 procent till 2040, och lagstiftningen driver på övergången till nollutsläppsfordon i form av el- och vätgasdrivna lastbilar.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Chefer jag minns

Arbetsliv. Vad är en bra chef? Eller snarare, hur är en bra chef? Personer i chefsposition är naturligtvis bara vanliga människor, som dock av någon anledning fått en lite speciell roll i livet.

Berättelsen om Willi Betz

Fiffel & båg. Det har skrivits mycket om tyska Willi Betz, lönedumpningens fader, och hans åkeri i tidiga 2000-talet. Från början var det ett litet tankbilsåkeri som körde vin (!) från Italien till Tyskland. Men när Berlinmuren föll 1989 öppnades portarna för privat ägande i de forna sovjetstaterna.

Att marschera i takt eller inte

Kanon. Så var den här till slut, vår omtalade kulturkanon. En reporter från TV 4 kom fram till mig där jag satt och fikade på Liljeholmstorget och stack en mikrofon under näsan. ”Vad tycker du om kulturkanon?” undrade hon.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam

Vi står där när det gäller

Om kriget kommer. När Sverige nu rustar för ett förstärkt totalförsvar talas det mycket om mat, energi och infrastruktur. Mindre uppmärksamhet får vi väktare, ordningsvakter och skyddsvakter som varje dag bidrar till att samhällets nyckelfunktioner fungerar.

Måste varje glåpord bli ett rättsfall?

Rätt & orätt. Jag har blivit kallad mycket under de många år jag har jobbat som väktare, ordningsvakt och skyddsvakt. ”Fitta”, ”hora”, ”stasivakt”… ja, listan kan göras lång men det har också gjort att jag har … härdats? Blivit avtrubbad? Tål mer än gemene man?

På ny adress

Flytt-tankar. Jag försöker säga hejdå till den gamla lägenheten. Det låter kanske enkelt, men hur lämnar man egentligen platsen där ens liv vecklat ut sig, dag för dag, år efter år?

När folkbildningen dör får lögnen liv

Ledare. Regeringens nedskärningar i folkbildning och civilsamhälle riskerar att lämna demokratin oskyddad. När fria fackförbund pressas tillbaka och kunskap trängs undan får osanningar större spelrum – och då blir den fackliga rörelsen viktigare än någonsin.

Du förtjänar respekt och uppskattning

Ordförandeord. Vi är inne i mörkare tider med kortare dagsljus och minst sagt varierande väglag. Alla ni medlemmar som arbetar och rör er ute på vägarna oavsett årstid och väglag – var rädda om er.

GDPR skyddar inte de anställda

Insändare. Det finns otaliga tekniska system med förmåga att hålla koll på de anställda som övervakar vad de gör eller inte gör under sin arbetstid. I våra branscher använder man sig ofta av kameror, gps och skannrar som registrerar vad de anställda gör.

Är allt frid och fröjd i åkeribranschen?

Debatt. Under årtionden har vi i Transport kämpat mot lönedumpning, mot oseriösa aktörer som slår undan fötterna på åkerier med kollektivavtal. Med facklig-politisk samverkan, och med stor hjälp av våra dåvarande socialdemokratiska EU-parlamentariker, drevs det så kallade mobilitetspaketet igenom.

Säkerheten ökar, men arbetsmiljön glöms bort

Debatt. Säkerhetsläget i Sverige och världen är oroligt. Cyberattacker sker dagligen, skyddsobjekt fotograferas trots förbud och spionage från utländska makter pågår. Detta skapar fler uppdrag och arbetstillfällen för bevakningsbranschen. Företagen ser ökade intäkter – men risken är att arbetsmiljön glöms bort när nya uppdrag snabbt ska bemannas.

Vevradio och stormkök

Krisberedskap. Det är viktigt att vara förberedd i händelse av kris. Råd som dubbla sim-kort och två olika betalkort är lättare att ta till sig än att stapla frystorkad mat och vatten med hundraårig hållbarhet.

Arbetsgivare, bered er på en match

Ordförandeord. Avtalsrörelsen är i princip klar för denna gång. Avtal har tecknats för alla Transports yrkesgrupper. Vissa har löst sig lättare än andra och på en del avtalsområden har vi tvingats varsla om konflikt för att nå fram.

Hur tänker ni politiker göra arbetslivet säkrare?

Insändare. Om knappt ett år är det allmänna val i Sverige. Bland annat till riksdagen där den lagstiftande makten utövas. Riksdagen utser regering som utövar den verkställande makten. I dessa delar av makten i vår stat ingår att se till så skyddslagstiftning som den samlade arbetsmiljölagstiftningen omsätts i verklighet.