Debatt

I väntan på en plan – så ställer Transportsverige om

Debatt. I januari 2027 ska en utredare föreslå hur svensk klimatpolitik ska utformas. Då är EU:s bindande 2030-mål nära i tid, och bommar vi det måste vi köpa utsläppsrätter eller betala EU-böter; miljarder som vi borde använda i svensk ekonomi. Målet är kumulativt; ökar utsläppen nu måste de minska ännu mer sen.

Klimatminister Romina Pourmokhtari vill inte ”killgissa” om vad som vore smart att göra – men det finns fem etablerade sanningar regeringen kan arbeta utifrån redan nu: 

1. Är det lönsamt, sker det. När fossil diesel över en natt blir mycket billigare, väljer fler att tanka fossilt – inte minst pressade åkerier och bussbolag. Om elbilsbonus avskaffas över en natt, köper färre elbil. Vill regeringen att vi ska välja förnybart och eldrivet, måste kalkylen gå ihop.

2. Finns det bidrag och avdrag, vill vi nyttja dem. När grannen får ROT-avdrag, vill vi också ha, och när regeringen inför bonus för el- och gasdrivna lastbilar så väljer fler dem. Vill regeringen se fler skiften, behövs fler bidrag – och utformas de som bonus-malus med höjd skatt på det som ska bort, kostar det inte statskassan något.

3. Är turerna för många tröttnar vi. När bidrag införs, avskaffas, återinförs, ändras, tar slut… så behöver vi fokusera på kärnverksamheten. Därför måste regeringen sluta ”avisera översyn” av Industriklivet och Klimatklivet, besinna sig med stödet för eldrivna lätta lastbilar som infördes i februari, sänks i januari, sänks igen 1 juli och tas bort nästa höst. Fem förändringar på mindre än två år är lysande för konsulterna men uselt för omställningen.

4. Vill vi se ett skifte, måste det vara tillåtet. Eldrivna fordon är säkrare än andra men väger lite mer. Därför låter många länder eldrivna lätta lastbilar på 4.25 ton framföras på B-körkort – men i Sverige har omställningen sinkats. När det äntligen tillåts, skapar Transportstyrelsen oro om förändringen går att lita på över tid.

5. Vi är enbart föregångare om vi går före. Sveriges chans till relevans är att ställa om snabbare än andra, visa vägen och få affären. Det är därför transportsektorns aktörer, alltifrån Scania till Movebybike, betonar att vi inte kan vila oss i form. Det stämmer för klimatet också; omställningen måste ta fart nu! 

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

OKQ8:s nya vätgasstation för tung trafik vid Falutorget i Göteborg. Den ska kunna leverera upp till 1 500 kilo grön vätgas per dygn, vilket uppges räcka till cirka 20 tunga lastbilar. Foto: Justina Öster

Ny vätgasmack i Göteborg – ett steg mot mindre utsläpp

Vätgas. I början av oktober klipptes bandet och en ny vätgasstation för tung trafik invigdes vid Falutorget i Göteborg. OKQ8:s första och Sveriges elfte vätgasmack, men fler är på väg.

Tommy Jonsson. Foto: John Antonsson

Är allt frid och fröjd i åkeribranschen?

Debatt. Under årtionden har vi i Transport kämpat mot lönedumpning, mot oseriösa aktörer som slår undan fötterna på åkerier med kollektivavtal. Med facklig-politisk samverkan, och med stor hjälp av våra dåvarande socialdemokratiska EU-parlamentariker, drevs det så kallade mobilitetspaketet igenom.

Förslag om laddstationer vid statliga rastplatser

Trafik. Ett 30-tal av Trafikverkets omkring 270 rastplatser runt om i Sverige skulle kunna kompletteras med stationära laddstationer, som drivs av kommersiella aktörer. Först ut i ett pilotprojekt skulle kunna vara rastplatsen Brahehus vid E4, strax norr om Gränna.

Foto: Shutterstock

Elnätet nyckeln till gröna transporter

Åkeri. Den gröna omställningen av vägtransporter i Europa är i full gång. EU:s mål är att minska utsläppen med 90 procent till 2040, och lagstiftningen driver på övergången till nollutsläppsfordon i form av el- och vätgasdrivna lastbilar.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Chefer jag minns

Arbetsliv. Vad är en bra chef? Eller snarare, hur är en bra chef? Personer i chefsposition är naturligtvis bara vanliga människor, som dock av någon anledning fått en lite speciell roll i livet.

Berättelsen om Willi Betz

Fiffel & båg. Det har skrivits mycket om tyska Willi Betz, lönedumpningens fader, och hans åkeri i tidiga 2000-talet. Från början var det ett litet tankbilsåkeri som körde vin (!) från Italien till Tyskland. Men när Berlinmuren föll 1989 öppnades portarna för privat ägande i de forna sovjetstaterna.

Att marschera i takt eller inte

Kanon. Så var den här till slut, vår omtalade kulturkanon. En reporter från TV 4 kom fram till mig där jag satt och fikade på Liljeholmstorget och stack en mikrofon under näsan. ”Vad tycker du om kulturkanon?” undrade hon.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam

Vi står där när det gäller

Om kriget kommer. När Sverige nu rustar för ett förstärkt totalförsvar talas det mycket om mat, energi och infrastruktur. Mindre uppmärksamhet får vi väktare, ordningsvakter och skyddsvakter som varje dag bidrar till att samhällets nyckelfunktioner fungerar.

Måste varje glåpord bli ett rättsfall?

Rätt & orätt. Jag har blivit kallad mycket under de många år jag har jobbat som väktare, ordningsvakt och skyddsvakt. ”Fitta”, ”hora”, ”stasivakt”… ja, listan kan göras lång men det har också gjort att jag har … härdats? Blivit avtrubbad? Tål mer än gemene man?

På ny adress

Flytt-tankar. Jag försöker säga hejdå till den gamla lägenheten. Det låter kanske enkelt, men hur lämnar man egentligen platsen där ens liv vecklat ut sig, dag för dag, år efter år?

När folkbildningen dör får lögnen liv

Ledare. Regeringens nedskärningar i folkbildning och civilsamhälle riskerar att lämna demokratin oskyddad. När fria fackförbund pressas tillbaka och kunskap trängs undan får osanningar större spelrum – och då blir den fackliga rörelsen viktigare än någonsin.

Du förtjänar respekt och uppskattning

Ordförandeord. Vi är inne i mörkare tider med kortare dagsljus och minst sagt varierande väglag. Alla ni medlemmar som arbetar och rör er ute på vägarna oavsett årstid och väglag – var rädda om er.

GDPR skyddar inte de anställda

Insändare. Det finns otaliga tekniska system med förmåga att hålla koll på de anställda som övervakar vad de gör eller inte gör under sin arbetstid. I våra branscher använder man sig ofta av kameror, gps och skannrar som registrerar vad de anställda gör.

Är allt frid och fröjd i åkeribranschen?

Debatt. Under årtionden har vi i Transport kämpat mot lönedumpning, mot oseriösa aktörer som slår undan fötterna på åkerier med kollektivavtal. Med facklig-politisk samverkan, och med stor hjälp av våra dåvarande socialdemokratiska EU-parlamentariker, drevs det så kallade mobilitetspaketet igenom.

Säkerheten ökar, men arbetsmiljön glöms bort

Debatt. Säkerhetsläget i Sverige och världen är oroligt. Cyberattacker sker dagligen, skyddsobjekt fotograferas trots förbud och spionage från utländska makter pågår. Detta skapar fler uppdrag och arbetstillfällen för bevakningsbranschen. Företagen ser ökade intäkter – men risken är att arbetsmiljön glöms bort när nya uppdrag snabbt ska bemannas.

Vevradio och stormkök

Krisberedskap. Det är viktigt att vara förberedd i händelse av kris. Råd som dubbla sim-kort och två olika betalkort är lättare att ta till sig än att stapla frystorkad mat och vatten med hundraårig hållbarhet.

Arbetsgivare, bered er på en match

Ordförandeord. Avtalsrörelsen är i princip klar för denna gång. Avtal har tecknats för alla Transports yrkesgrupper. Vissa har löst sig lättare än andra och på en del avtalsområden har vi tvingats varsla om konflikt för att nå fram.

Hur tänker ni politiker göra arbetslivet säkrare?

Insändare. Om knappt ett år är det allmänna val i Sverige. Bland annat till riksdagen där den lagstiftande makten utövas. Riksdagen utser regering som utövar den verkställande makten. I dessa delar av makten i vår stat ingår att se till så skyddslagstiftning som den samlade arbetsmiljölagstiftningen omsätts i verklighet.