;
Gryning i Fornhöjden. Nicklas första stopp är återvinningsstationen som för tillfället är värst drabbad av nedskräpning i kommunen. Foto: Lilly Hallberg
Close
Gryning i Fornhöjden. Nicklas första stopp är återvinningsstationen som för tillfället är värst drabbad av nedskräpning i kommunen.
Close
Kriminell sophantering

Här används ”sopspioner” i kampen mot brottslig dumpning

Södertälje. Små och stora brott – en sängbotten ställd framför pappersinsamlingen, en brinnande soptipp. I hela landet har kriminell avfallshantering fått ökad uppmärksamhet. I Södertälje arbetar ett par kommunala tjänstemän mot brottsligheten – som ”sopspioner”.

Samordnare mot illegalt avfall. Det är Nicklas officiella titel som anställd vid Södertälje kommun. Han vill varken stå med efternamn eller synas framifrån på bild.

– Det finns vissa risker när det handlar om organiserad brottslighet.

Tidigare arbetade han inom en grupp för att komma till rätta med bilbränder, tillsammans med polis och försäkringsbolag. Det år projektet startade, 2017, brann 350 bilar i kommunen.

– Vi levererade ganska rejält. Får man inga försäkringspengar blir det heller inte intressant att elda upp bilen. Sophanteringen var en del av det jobbet också, säger Nicklas.

Brottssyndikat

Sopor har länge lockat brottssyndikat, som maffian. Förtjänsterna är höga och riskerna att åka fast jämförelsevis små, straffen låga. I Sverige är illegal dumpning också ett sätt att komma undan skatten för att lägga avfall på depå, alltså vanlig soptipp.

När kommunens samordnare varit ute och kontrollerat en plats åker klisterlappen på. Det gör att fler anmälare inte behöver höra av sig. Foto: Lilly Hallberg
När kommunens samordnare varit ute och kontrollerat en plats åker klisterlappen på. Det gör att fler anmälare inte behöver höra av sig. Foto: Lilly Hallberg

Nicklas arbetar sedan årsskiftet på tjänsten som sopspion – ”okej uttryck om det sägs med glimten i ögat” – tillsammans med en kollega. Ungefär halva arbetstiden är de inne på kontoret, resten ute på fältet.

Kommunens driftsenhet i en utkant av Södertälje stad: Klockan är före sex, det är slutet av oktober och fortfarande mörkt ute. Nicklas rum rymmer dokumentationsmaterial och böcker, men också en del hårdrocksrelaterade bilder, några krukväxter och en gitarr (”kan spela men ska stämma den åt en kollega, jag är egentligen trummis.”).

Anonyma tips

Arbetspasset börjar med en genomgång av inkomna ärenden. Via kommunens hemsida, och en app, är det enkelt att felanmäla brister eller upptäckter i utemiljön. Tipsen kan lämnas anonymt. Det kan röra allt från potthål på vägarna till algblomning på badplatser. Sopspionerna tar hand om avfalls- och nedskräpningskategorierna.

– Ungefär 70 procent av tipsen om avfall kommer från allmänheten, säger Nicklas.

Uppskattningsvis lika mycket av den illegala dumpningen är organiserad, enligt honom. Ofta ligger oseriösa aktörer inom bygg- eller transportbranschen bakom brotten.

– Men vi märker att även företag inom äldreomsorg eller barnomsorg ägnar sig åt det. Hittar man 50 vuxenblöjor och liggunderlag vet man att det inte är från en privatperson… Och ju mer det kostar kommunen att ta rätt på sådant avfall, ju mindre pengar blir det till omsorgen, säger Nicklas.

– Många anlitar ju också företag för att hämta avfall efter en renovering, till exempel. Men kolla att det är ett seriöst företag. Visst, det går att spara hundralappar genom att anlita andra men räkna med att avfallet hamnar ute i naturen. Och i slutändan blir det inte billigare, som skattebetalare får du bara betala på ett annat sätt.

Fritt jobb med ansvar

Nicklas trivs med sitt jobb, det är fritt med ansvar.

– Det är skönt att hålla inkomna ärenden i schack. Och det är också kul att komma ut att träffa människor, det är inte alla som vet hur man ska hantera sopor. Vi jobbar för att göra det enklare.

Fast Nicklas har också satt dit personer som han upptäckt på plats. Exempelvis ett äldre par som lämnade ett tiotal sopsäckar utanför en återvinningsstation, och förklarade att de bara gjorde ”som alla andra”. Sådana miljöbrott kan ge böter på flera tusen.

Första stopp på rundan denna måndag är återvinningsstationen i Fornhöjden, ett miljonprogramsområde från 1970-talet i norra delen av staden. Det ser ut som att det var mycket länge sedan där städades. Det är det inte, det görs sju dagar i veckan.

Ungefär 70 procent av tipsen om avfall kommer från allmänheten, säger Nicklas. Foto: Lilly Hallberg
Ungefär 70 procent av tipsen om avfall kommer från allmänheten, säger Nicklas. Foto: Lilly Hallberg

Högar av bråte ligger framför behållarna. Trasor, gamla kläder, mattor, metallskrot, matsopor och flaskor. Ett grönt mjukdjur ligger på asfalten bredvid en vält resårbotten. Papper flyger omkring, i öppningarna till inkasten ligger avier och öppnade brev. Inkassokrav och brev från kronofogden. Uppgifter som skulle kunna användas för att avslöja dem som gjort sig skyldiga till nedskräpning. Fast Nicklas verkar mest se det som sorgligt och tittar efter sådant som kan visa om ett företag dumpat avfall. Han pekar på vad som ser ut som en 50-liters plasthink som en gång rymt jalapenos; den sorts starka paprika som till exempel brukar vara på kebabpizza. Konstaterar: Det kommer från en restaurang.

Samarbete med områdespolisen

Nästan all större dumpning sker nattetid. Därför är samarbetet med områdespolisen tacksamt. Polisen är nästan alltid de som kommer i direkt kontakt med de misstänkta, tar avfallsbrottslingar på bar gärning.

– Vi har också engagerat Securitas, som visar upp sig och tittar till stationerna på nätterna, säger Nicklas.

Om det finns något typiskt ärende? Nicklas tvekar, det är rätt mycket olika slags fall. Det skulle i så fall vara återvinningsstationerna. Nyligen stängdes två stationer i kommunen, Hovsjö och Geneta, på grund av omfattande nedskräpning.

– Många retar sig på kaos vid återvinningsstationerna, att det inte går att komma fram ens. Men problemet flyttar runt, just nu är det nog värst här i Fornhöjden, säger Nicklas.

Innan det ljusnat är sopbilen på plats och tömmer avfall från containrarna. Fast först måste chauffören gå ur bilen och se efter så att det är möjligt utan risk.

Det ser ut som att det var mycket länge sedan där städades. Det är det inte, det görs sju dagar i veckan. Foto: Lilly Hallberg
Trots att återvinningsstationen städas sju dagar i veckan är det högar av allsköns bråte framför behållarna. Foto: Lilly Hallberg

En kvart senare kommer bilen från Samhall och dagens städarbete börjar.

– Det var likadant i går. Det ser ut så här varje dag, säger förmannen.

Trots allt. Nicklas tycker att det ljusnar. Folk i allmänhet har blivit bättre på avfallshantering. Han framhåller den kompetens som finns, inte minst vid de två tipp-anläggningarna inom kommunen och det kommunala bolaget Telge Återvinnings arbete med fastighetsnära sortering.

Skett förbättringar

Vesa Hiltula är vd på kommunala bolaget Telge Återvinning och tycker också att det skett förbättringar under senare år. Dumpning på annan mark har minskat men i stället ökat på återvinningsstationerna. Behovet minskar dock av stationerna på grund av den fastighetsnära insamlingen som i dag är väl utbyggd i fler områden.

Vid årsskiftet tar kommunen över ansvaret för insamling från Förpackningsinsamlingen (FTI), en producentorganisation med återvinningsstationer som system.

Vesa Hiltula vd Telge Återvinning. Pressbild: Telge
Vesa Hiltula vd Telge Återvinning. Pressbild: Telge

När det gäller att avfallskriminalitet vill Hiltula lyfta att kommunen ställer krav och kommer med lösningar.

– Ingen i Södertälje förnekar brottsligheten, men kommunen har valt samverka bland annat med polisen inom Pax, både när det gäller större och mindre allvarliga brott, säger han.

– Det är ofta så att tillfälligheten gör tjuven, också när det gäller avfallshantering.

Skjuter på kostnaden

Vesa Hiltula nämner att avfallsbranschen är speciell så till vida att intäkten kommer först, när ett företag tar hand om soporna. Kostnaden kommer när avfallet ska behandlas. Sedan är det möjligt att mellanlagra avfallet i tre år utan att tillstånd krävs, vilket gör det möjligt att skjuta på kostnaden:

–  Det är många enskilda entreprenörer så det är inte enkelt att komma åt. Det handlar om att medvetandegöra dem som producerar avfallet att lämna till en seriös entreprenör, som tar hand om avfallet på ett riktigt sätt. Vi har olika slags uppsökande verksamheter och information som många använder när det gäller var de ska göra av grejorna.

Renhållningsbolagets vd nämner att Södertälje sticker ut jämfört med andra kommuner på ett vis, och det gäller det stora antalet festlokaler.

– Ofta är ju avfallet det sista man planerar i samband med en större fest, lika litet som vid en husrenovering hemma. Och många gånger blir det så att en bekant ordnar med en kreativ lösning. Det kan vara en container som fylls med blandat avfall och forslas bort för mellanlagring och någon som påstår att det finns en plan… säger Vesa Hiltula.

– Vi presenterar en lösning för avfallet, många gånger en lösning som inte blir dyrare.

Inte drabbade i jobbet

Günter Paduch är miljöarbetare och kör i Södertälje. Han är också lokalt skyddsombud.

– Vi är alla medvetna om att det händer brott med tippningar, men det är inte så att vi är drabbade i jobbet. Jag har inte något som liknar det som hände i grannkommunen, branden på den privata soptippen. Det är mer så att man talar om det på jobbet, säger han.

Ur Günters perspektiv har problemen med avfallshanteringen tvärtom minskat. Är det problem handlar det oftast om kunder som har bråttom. Generellt har folk annars blivit bättre på sopsortering, enligt honom.

– Vi har också vår kontrollant som väldigt noga går igenom lasten och kontrollerar att inget som inte ska vara där finns med, säger Günter Paduch.

Om det gör det riskerar kunden böter.

Röjning vid motorvägen söder om stan. Unga från Telge Tillväxt, ett kommunalt bolag som startade som projekt för att ge unga och invandrarkvinnor hjälp att komma ut i arbetslivet. Foto: Lilly Hallberg
Röjning vid motorvägen söder om stan. Unga från Telge Tillväxt, ett kommunalt bolag som startade som projekt för att ge unga och invandrarkvinnor hjälp att komma ut i arbetslivet. Foto: Lilly Hallberg

Klassisk dumpningsplats

I närheten av motorvägen söder om staden arbetar ett tiotal unga från kommunala Telge Tillväxt. Deras gula varselvästar lyser i grässlänten. En klassisk dumpningsplats för bland annat bortschaktat byggavfall. En kille bär upp en stor platt-tv, andra släpar på säckar. Arbetsledaren på plats konstaterar att de får komma tillbaka senare, med en större bil.

För Nicklas är det andra stoppet på dagens runda. Sedan väntar ytterligare en återvinningsstation.

– Nu har vi 24 ärenden, 11 är klara och utförda. Jag ska bara återkoppla till anmälarna innan jag kan släcka ned ärendena, säger han.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

En skallig man som kisar och ser bestämd ut.

Arbetstid utan kontroll hotar trafiksäkerheten

Debatt. I stora delar av transportsektorn saknas samordnad kontroll av arbetstid. Förare kan arbeta inom taxi, färdtjänst eller lätta lastbilar utan färdskrivare och därefter köra buss med ansvar för många resenärer. När systemen inte hänger ihop riskerar trafiksäkerheten att bygga mer på förarens egen redovisning än på faktisk kontroll.

Närbild på ett däckbyte.

Fortsatt fusk i däckverkstäder

Gummiverkstad. Nära hälften av däckverkstäderna har brister i sin redovisning. Det visar Skatteverkets nya, stora granskning av företag i branschen.

För My Gustafsson, och hunden Enzo, är det första gången på Truckstop Örebro. Vanligen kör hon i södra Sverige för Grahns transport, Kristianstad.

Satsningar på säkrare stopp

Arbetsmiljö. Längs landets stora transportleder öppnar inhägnade rastplatser för yrkesförare. Behovet är stort – lastbilschaufförer på Truckstop Örebro berättar om stölder, otrygg uppställning och ovärdig arbetsmiljö.

Brist på skyddsvakter hotar totalförsvaret: Behövs dubbelt så många

Beredskap. Bevakningsföretag riskerar att förlora personal till militär vid krig eller kris. Samtidigt kommer behovet av skyddsvakter öka för att försvara Sveriges viktigaste anläggningar. – Det behövs ungefär dubbelt så många som jobbar med bevakning i höjd beredskap som i fredstid, säger Jonas Wannberg på Bya.

9/9: Dags att uppmärksamma alla yrkesförare!

Yrkesförarens dag. Den 9/9 är temadagen tillägnad dem som kör yrkestrafik, chaufförerna som får allt att rulla – året runt, alla tider på dygnet, i alla väder.

Teslakonflikten analyseras på uppdrag av regeringen

Konflikt. Regeringen har gett Medlingsinstitutet i uppdrag att analysera den långvariga Teslakonflikten, unik för svensk arbetsmarknad. I myndighetens uppdrag ingår att lämna kommentarer för att trygga den svenska modellen.

Så byggde Transport upp styrkan på Ryanair

Organisering. När Transport tog över organiseringen av kabinpersonalen hade förbundet inga medlemmar på Ryanair. Regelbundna besök på arbetsplatsen, medlemsvärvning och nya förtroendevalda gav facket styrka att kräva kollektivavtal.

Fråga facket
Budbilschauffören Johannes undrar om flera behörigheter och utökat ansvar ger mer i lön enligt avtal. Illustration: Martin Heap

Kan jag kräva högre lön för ADR-behörighet?

Transport. ADR-behörighet, semester på vintern och beordrat arbete på röda dagar – vad säger kollektivavtalet om det? Och var är facket? Transports experter svarar.

Kerstin Ericsson är bilkårsveteran. Foto: Dexter Svärd Huss

Bilkåren rustar för kris – Kerstin har varit med sedan 1970-talet

Beredskap. Det försämrade säkerhetsläget i omvärlden har lett till att intresset för Bilkåren ökat. Rysslands invasion av Ukraina ses som en direkt orsak. – Det är absolut ett ökat intresse. Men vi behöver vara fler kvinnor, säger Kerstin Ericsson.

Thomas hedrar sin avlidna vän - med radiostyrda lastbilar . Foto: Dexter Svärd Huss

Thomas hedrar sin avlidna vän – med radiostyrda lastbilar

Hobby. För vissa är radiostyrda lastbilar mer än en hobby. Det är en gemenskap i ett annars bitvis ensamt yrke – och ett sätt att minnas. – Vi har ett par stycken bilar som är byggda för att hedra chauffören som har omkommit, säger Thomas Helin, ordförande i RC Trucks.

Vägsträckan
Från spets till spets. Sveriges högsta fyr (41,6 meter) Långe Jan står längst ned på Ölands södra udde … … och på öns stora grund och norra udde står 32 meter höga Långe Erik (byggd av kalksten) och spejar ut över havet.

Öland från fyr till fyr

Länsväg 136. Över karg alvarmark, genom heta semesterorten, bakom husvagnskaravaner, förbi slott och stugor – vi tog Ölands huvudväg i juli.

De kan bli Sveriges bästa transportskola

Utbildning. Åtta gymnasieskolor tävlar om chansen att bli Årets transportskola 2026. Vinnaren tilldelas 10 000 kronor. – De nominerade skolorna visar ett stort engagemang", säger Lena Törnstrand, projektledare på Tya.

Timmerbil sedd genom backspegel

Nya kunskaper om farliga vibrationer i förarhytten

Arbetsmiljö. Forskaren Jens Wahlström har kartlagt timmerbilsförares utsatthet för vibrationer och långvarigt stillasittande arbete. En ny modell ska minska riskerna för ohälsa.

;