P-vakt
Close
Väktare som har parkeringsbevakning som sidouppdrag har i regel larm med sig. Larm är inte lika vanligt för dem som jobbar för renodlade parkeringsbolag.
Close
Utsatt yrkesgrupp

Grövre våld och mer hot

P-vakter. Vardagen har blivit tuffare för parkeringsvakter och väktare som delar ut parkeringsavgifter. De som har koll på branschen är eniga: Hoten och våldet blir allt grövre.

Björn Larsson, p-vakt
Björn Larsson är huvudskyddsombud på Q-park i Stockholm. Foto: John Antonsson

Björn Larsson har jobbat som parkeringsvakt i 30 år, och nog har det blivit tuffare.

– Fler blir arga, tar konflikt och säger att vi ska riva boten. Jag vet att många utsätts för hot. Men vissa vågar inte säga något. De är rädda att bli uppsökta i hemmet och få repressalier från den som hotat, säger Björn Larsson som är huvudskyddsombud på Q-park i Stockholm.

Transportarbetaren har pratat med ett flertal av Transports regionala skyddsombud. Fram träder bilden av en allt tuffare vardag för parkeringsvakter. Speciellt i stora städer och städer där våldsbrott är vanligare. På många ställen har hot och våld blivit vanligare. Framför allt har det blivit grövre.

Del av större trend

Jari Sotkasiira är regionalt skyddsombud (RSO) för Transport i Sörmland. Han ser våldet mot parkeringsvakter och annan säkerhetspersonal som en del av en större trend.

– Det händer något hela tiden. Jag går ständigt på helspänn för att det ska komma ett dödsfall. Men jag är rädd att det inte är en fråga om om, utan när.

Jari Sotkasiira berättar att Sörmlandsavdelningen har både Eskilstuna och Södertälje i sitt område. Två av de städer i landet som är värst drabbade av våldsbrott. (Se artikel längre ner) Många medlemmar lever under stor press, men det är svårt att som ensamt RSO hantera allt som händer.

– Det är otäckt det som utvecklas. De som håller på, jag kallar dem skitungar, bryr sig inte om blåljuspersonalen. Så varför skulle de bry sig om väktare och parkeringsvakter? säger han.

Ingen statistik

Hur vanligt det är att just parkeringsvakter drabbas av våld och hot finns det ingen statistik om i dag. Siffrorna på Brottsförebyggande rådet paketerar ihop våld mot alla möjliga tjänstemän i samma tabeller.

Arbetsmiljöverket borde ha uppgifterna eftersom arbetsgivare enligt lag måste rapportera allvarliga tillbud om hot eller våld dit. Men efter att Transportarbetaren sökt på de största företagen i branschen visar det sig att vissa företag är betydligt sämre på att anmäla tillbud än andra.

– Att titta på statistiken över hur många som gjort tillbudsanmälningar till Arbetsmiljöverket skulle vara till jättestor nytta, ifall vissa av våra konkurrenter också började följa lagen och anmäla händelser, säger David Lundin på Nokas personalavdelning.

Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd (Bya) är ett samarbete mellan Transport och företagen inom bevakningsbranschen. Medlemsföretagen i Bya har ett system som heter GIA där alla incidenter ska rapporteras in. Där finns dock inte parkeringsjättarna Apcoa och Q-park med.

Hårdare klimat

Förra året rapporterades 62 tillbud och olycksfall när det gäller parkeringsvakter till GIA. Av dessa handlade 18 om hot och våld. 2015 var det fem inrapporterade fall av hot och våld, i år har redan sex rapporter om hot och våld mot parkeringsvakter kommit till GIA. Även om det är skillnad i rapportering mellan 2015 och 2016 är det helt omöjligt att se en trend på så få år.

David Lundin på Nokas delar bilden av att klimatet har blivit hårdare.

– Parkeringsvakter är en av våra mest utsatta yrkesgrupper. Vi jobbar mycket med att få vår personal att anmäla händelser. Men en anmälan i sig är ingenting värd. Vi har nytta av den först när vi tillsammans med kunden ser till att hitta strategier som minimerar riskerna för personalen.

När vakterna rör sig i mer problemtyngda områden kan strategier som att vara snabb, att bara jobba när polisen är aktiv och att lyssna av stämningen i området vara sätt att minska riskerna, berättar David Lundin.

– Jag undrar vad som skulle ske om fler visste om vad som händer för våra yrkesgrupper. Om de visste vad människor utsätter parkeringsvakter för. Då kanske fler skulle ha civilkurage att hjälpa till när någon står och skriker på en parkeringsplats, säger Lundin.

 

 

Fängelsestraff för grov misshandel

En väktare i Eskilstuna misshandlades grovt efter att han delat ut en parkeringsbot. Gärningsmännen döms till ett respektive ett och ett halvt års fängelse.

Hovrättsprotokoll
Hovrätten fastställde tingsrättens dom. Gärningsmännen är skyldiga till grov misshandel och grovt våld mot tjänsteman.  Foto: John Antonsson

En sen kväll i Eskilstuna, i april tidigare i år. En väktare på Securitas jobbar ensam. Han stannar på en parkeringsplats i Fröslunda och delar ut parkeringsböter. En till bil rullar in på parkeringen. Väktaren och bilens förare pratar lite. Under samtalet kommer två unga män till parkeringen. De upptäcker att de fått en parkeringsbot. En av dem springer fram. Arg.

Väktaren vill inte stanna och prata. Det har redan varit problem för bevakningspersonal i området. Väktaren rullar upp rutan och börjar köra. En av killarna ställer sig framför bilen och blir påkörd i låg hastighet. Sedan går det fort. Väktaren slits ut ur bilen. Han drar batong och försöker försvara sig. Först med slag mot ben. Tumult. Väktaren är över en av männen. Då kommer den andra gärningsmannen och hjälper till att övermanna väktaren. Till slut. Väktaren ligger på marken och blir sparkad och slagen med batong på huvudet. Batongen var en 26 tum lång teleskopbatong med knopp längst fram. Väktaren fick sy 15 stygn i ansiktet.

Fängelsestraff

Gärningsmännen dömdes i tingsrätten till ett respektive ett och ett halvt års fängelse för grovt våld mot tjänsteman och grov misshandel.

Domen överklagades sedan till hovrätten, avgörandet kom i slutet av september.

De anklagades försvar hävdade att den ena gärningsmannen agerade i nödvärn. Men rätten sa att det våld som väktaren använde var för att freda sig själv.

En annan del i försvaret handlade om ett försök att ta ifrån väktaren det särskilda skydd som vissa personer har i sin myndighetsutövning. Försvararna försökte hävda att misshandeln av väktaren inte skulle räknas som ”våld mot tjänsteman” eftersom han just då, som en del av sin runda, också delade ut parkeringsböter.

Rätten sa att det förvisso stämmer att parkeringsuppdraget inte är myndighetsutövning i lagens mening. Däremot anses att en väktare som jobbar för ett bevakningsföretag utför myndighetsutövning om han eller hon utför en bevakningstjänst.

Eftersom väktaren hade bevakningstjänst i närheten av platsen han misshandlades på, såg rätten det som att parkeringsuppdraget var en sidouppgift och att han hade därmed hade kvar sitt särskilda skydd.

Hovrätten håller med om tingsrättens dom i sin helhet och gärningsmännen får avtjäna sina straff.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Parkeringsvakter på Olof Palmes gata i Stockholm vintertid.

Kommer nya lagen att leda till färre kränkningar?

Bevakning. Blir det några fällande domar så kanske det till slut blir en förändring. Att folk förstår att de inte kan bete sig och vräka ur sig vad som helst. Det hoppas p-vakten Marie-Louise Sjögren, snart ett halvår efter att den nya lagen om förolämpning mot tjänsteman infördes.

Polisbil

Hårdare tag mot färdskrivarfusk

Trafik. Regeringen föreslår skärpta regler mot färdskrivarfusk. Högre böter, lättare att visitera chaufförer och fler fängelsestraff är några av förslagen.

Sebastian Kallander

Pepparsprej kan rädda liv i hotfulla situationer

Arbetsmiljö. Jag har arbetat som ordningsvakt i 25 år, i miljöer som krog, tunnelbana och centrumområden. Jag har dessutom utbildning som beredskapspolis och skyddsvakt. Under utbildningen till beredskapspolis fick jag träning i användning av OC-sprej (pepparsprej) och insåg hur avgörande detta hjälpmedel är för ordningsvakters arbetsmiljö och säkerhet.

Transport stämmer åkeri: ”Vägrade ge information”

Arbetsrätt. Det var åkeriet i Kungsbacka som kallade till förhandling inför anlitande av bemanningsbolag utan kollektivavtal. Men när Transports förhandlare ville ha information om de anställdas villkor tog det stopp. Nu har facket stämt åkeriföretaget i Arbetsdomstolen.

Dog wearing protective harness buckled to a car safety belt. Safe travelling or commuting by car with pets.

Obältad hund bötfälls

Vägtrafik. Böter på 1 500 kronor. Det blev straffet för en bilist i Dalsland som hade med sig hunden lös i baksätet.

Nytt år – och nya regler

Lagar. Ett nytt år är här med en hel del nya lagar och regler som kan vara bra att ha koll på. Inom transportbranschen handlar det om nya bestämmelser för färdskrivare, kör- och vilotider och vinterdäck. Vissa ersättningar från Försäkringskassan ändras också.

Tufft jobb i snöovädret

Arbetsmiljö. Vintern slog till med storm, fällda träd, ihållande snöfall och vädervarningar på olika håll i landet. Per Svedberg körde natt i plogbilen i Hälsingland medan hämtningen ställdes in för miljöarbetaren Rasmus Forsberg – en oframkomlig dag i Göteborg.

Mest läst på Transportarbetaren under 2025

Topp tre. Löner, löner och löner. Transportarbetarens läsare älskar att klicka på artiklar om löner. Här är de tre mest lästa artiklarna på transportarbetaren.se under 2025.

Många dödsolyckor bland lastbilschaufförer sker i trafiken. Foto: Jeppe Gustafsson/Shutterstock

Över 200 personer miste livet i trafiken

Vägtrafik. Under förra året omkom 208 människor i trafikolyckor. Sett ur ett längre perspektiv betyder det en fortsatt minskning av antalet dödsolyckor, visar Transportstyrelsens preliminära statistik.

vinterdäck och lastbil på vinterväg

VMA och fler snövarningar utfärdade

Vägtrafik. Nya, extrema snöfall och hårda vindar väntar. För delar av Ångermanland har SMHI gått ut med en röd varning och uppmanar trafikanter att ”inte ge sig ut”. För flera av Transports yrkesgrupper innebär det stora problem.

Fråga facket
Fråga jourersättning. Illustration: Martin Heap

Borde jag inte få betalt för jour?

Transport. Bärgaren Risto undrar om han kan bli utringd när som helst och Fanny vill veta vem som först ska erbjudas mertid på bensinstationen där hon jobbar. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Säkerhetskontrollanterna går över till Swedavia på Landvetter

Bevakning. Den 1 december 2025 tog Swedavia över ansvaret för säkerhetskontrollerna på Landvetters flygplats i Göteborg. Det innebär att säkerhetskontrollanterna går över från Securitas till det statliga bolaget. Positivt med fler förmåner, tycker Therése Svenningsson.

Den svenska modellen
”En oproportionerligt stor andel av matbuden är migrantarbetare med låg ställning på arbetsmarknaden, inte bara rättsligt utan också socialt”, säger Transports utredare Pontus Blüme, som även är doktorand vid Stockholms universitet och aktiv i organisationen Gigwatch.

Utan motpart i en partsmodell

Plattformsarbete. Lagstiftningen bör anpassas till en ny verklighet, enligt Transports utredare: Facket saknar i dag makt att förhandla om rimliga villkor för dem som jobbar för gigföretag som på pappret inte är arbetsgivare.

226 miljoner i klimatböter för flygbolaget Braathens

Flyg. Flygbolaget Braathens (BRA) var först i världen med att lansera biljetter där en viss del biobränsle ingår vid flygningen. Men nu kräver Naturvårdsverket nästan 226 miljoner kronor i böter för försenad rapportering av koldioxidutsläpp.

Stoppet på E22 i början av 2024 ledde till dygnslånga köer. Sedan dess har Trafikverket nya rutiner. Foto: Johan Nilsson/TT

Snöröjning het fråga – i år igen

Vintervägar. Efter det stora stoppet på E22 under vintern 2023–2024 lärde sig det svenska folket något som landets yrkeschaufförer vetat länge: det är något som inte fungerar med de svenska vintervägarna.