Gps ger chefen koll i realtid
Allt fler lastbilar utrustas med system för gps-övervakning. Argumenten är ofta ökad säkerhet och bättre möjligheter att planera leveranser. Men tekniken kan också användas till att i realtid övervaka chaufförerna.
I december blev det klart att oljebolaget Statoil planerar att börja övervaka chaufförer som kör bolagets gods. Med hjälp av dels gps, dels ett elektroniskt system som mäter innehållet i bränsletankarna, vill företaget samla in information om varje enskild körning. Men oljebolaget är inte de enda som vill detaljkontrollera sina chaufförer.
– Övervakning via gps blir bara mer och mer vanligt förekommande, säger Tommy Jonsson, ombudsman med ansvar för åkeriavtalet på Transports avdelning 20 i Jönköping.
Transportarbetaren har pratat med ombudsmän på avdelningar runt om i landet. Det är en samstämmig bild som träder fram. Att åkerier kontrollerar var chaufförerna befinner sig under arbetsdagen och vad de gör är en trend som bara ökar. Och trots att arbetsgivarnas argument för att samla in information ofta handlar om chaufförernas bästa är det inte så informationen används i slutändan.
– Företagen säger att det är för chaufförernas säkerhet, men egentligen handlar det om att de vill kunna se var de är och vad de gör hela tiden, säger Tommy Jonsson.
Han menar att känslan av att vara övervakad påverkar de anställda på ett negativt sätt.
– Det är ju som att arbetsgivaren utgår från att chaufförerna är lata. Förarna är åkeriernas ambassadörer som löser de mesta problemen som uppstår för arbetsgivaren. När det här med övervakning dyker upp känns det som att man sparkar undan benen. Mycket av friheten med chaufförsjobbet försvinner.
Hans Olofsson, ombudsman på avdelning 3 i Göteborg, håller med. Att företag övervakar sina chaufförer under arbetsdagen via gps är ett faktum. Inte minst märker han det genom de förhandlingar han som ombudsman kallas till när en medlem får en varning. I flera fall har företag delat ut varningar baserade på information från just gps:en. Ofta handlar det om relativt banala saker.
– Folk har fått varningar för att de har varit på platser där de inte skulle ha varit. Det kan till exempel handla om att man i arbetsgivarens tycke har åkt för långt för att för att köpa lunch, berättar han.
Hans Olofsson tycker inte att det är tekniken det är fel på, utan hur man använder den information som samlas in.
– Jag tycker att man ska använda den som det är tänkt från början. Dels i rent logistiskt syfte. Kan man få en bättre trafikplanering genom att se vilken bil som är närmast för en hämtning eller lämning kan det minska stressen bland chaufförerna. Dels är det en trygghet för ensamarbetande chaufförer att veta att arbetsgivaren känner till var du är ifall att det skulle hända något.
– Det jag vänder mig mot är ju att man använder systemen till ren övervakning, för att i princip terrorisera chauffören.
Bert Johansson är regionalt skyddsombud på avdelning 12 i Malmö. Som sådant har han flera gånger träffat lastbilschaufförer som sökt upp honom för att berätta om känslan av att vara övervakad på jobbet.
– Jag har pratat med en hel del medlemmar som känner sig iakttagna och förföljda. Det kan handla om att arbetsledaren ringer ut och frågar chauffören ”varför är du där”, ”varför har du kört åt det hållet” eller ”varför har du stått stilla?”. Det enda sättet arbetsledaren kan se det, vad vi vet, är att man sitter och tittar på gps-positioneringen.
Bert Johansson tror att företagen ofta installerar övervakningssystem utan att informera facket. I flera fall har heller inte chaufförerna själva på förhand informerats om att arbetsledningen kan övervaka hur de kör.
– Där finns alltid de som tycker att det inte gör något så länge man har rent mjöl i påsen. Men det finns personal som mår jättedåligt av det här. Det handlar om den personliga integriteten, säger Bert Johansson.
Olov Wiklund är ombudsman på Transports avdelning 26 i Norrbotten. Inte heller han har någon svårighet att hitta färska exempel på när chaufförer blivit övervakade av sin arbetsgivare.
– Ett företag hade satt upp en stor skärm på kontoret där man kunde följa alla bilar. Där kunde man se vilken hastighet de hade kört och hur långt de hade kört. Men den tog de bort efter att vi hade påtalat det.
Martin Miljeteig är central ombudsman med ansvar för arbetsmiljöfrågor på Transport. Han har följt frågan om gps-övervakning en längre tid, nu senast i fallet med Statoil. Han delar lokalombudsmännens bild av problemen med gps.
– Tyvärr använder arbetsgivarna informationen från övervakningen allt mer detaljerat. Det kan handla om allt från att vilja veta vilken sida av vägen som man lossar godset på, till att fråga varför chauffören har stannat för att gå på toaletten.
Martin Miljeteig förklarar att Transport inte har något problem med teknik-en i sig. Att trafikledningen använder gps för att se vilken bil som är närmast ett mål är nog något som man som chaufför får vänja sig vid. Likaså ser Transport inget problem med att man registrerar hur förarna kör för att på ett positivt sätt främja en miljövänligare körstil.
Problemet är menar Martin Miljeteig, att den information som från början är tänkt att användas för att underlätta logistiken, öka chaufförernas säkerhet eller främja miljön ofta används till annat.
– Vi har haft ett exempel inom tidningsbranschen där syftet är att spara bränsle, men där systemet har använts till att man detaljkartlägger de anställdas effektivitet. Till exempel blev en distributör uppringd efter att ha bromsat in hårt för att se om det var halt. Arbets-ledaren anmärkte då på att det var trafikfarligt att bromsa in på det sättet. Det är ett exempel på realtidsövervakning av anställda som vi inte ställer oss bakom.
Martin Miljeteig påpekar att möjligheterna med de gps-system som i dag finns i moderna lastbilar är näst intill oändliga.
– Med Volvos inbyggda system kan man på distans följa när en chaufför i Düsseldorf svänger, hur varm oljan är och om han använder blinkers eller inte.
Därför, menar Martin Miljeteig, handlar det om hur, snarare än om, arbetsgivarna väljer att använda gps-övervakning.
– Vi försöker komma överens med företag om ett sätt att använda informationen på som inte missbrukar möjligheterna med systemen.
För Transport är även frågan om vem som har behörighet att plocka ut information ur systemet viktig. Att som i fallet i Norrbotten installera en skärm i ett kontorslandskap där alla kan följa last-bilarna är helt förkastligt.
– Ytterst få ska ha tillgång till hela systemet, säger Martin Miljeteig.
Vad gör man som chaufför om man misstänker att man är otillbörligt övervakad?
– Upplever man att arbetsgivaren använder systemet till att övervaka ska man dels ta kontakt med sin avdelning, dels föra anteckningar och tala om för arbetsgivaren att man känner sig övervakad.
– Man kan också kolla om arbetsgivaren har en policy eller överenskommelse om hur systemet ska användas och stämma av att den följs.