Glöm aldrig förintelselägrens offer!

Ingress. Så här i valtider borde jag kanske skriva om vikten av att utnyttja sin demokratiska rättighet och skyldighet att gå till sin vallokal och rösta i kommunal, landstings- och riksdagsvalet den 14 september. Kanske återkommer jag till det i slutet.

Men jag vill börja med att berätta att jag i somras hade möjlighet att besöka Oswiecim, en liten vackert belägen by i södra Polen. Här på denna idylliska plats begicks ett av världen största illdåd någonsin.
På den tiden hette byn Auschwitz. Strax intill ligger Birkenau som tyskarna kallade Auschwitz 2. Polen var centrum för Nazitysklands planer på att göra sig av med världens judar. Auschwitz och Birkenau var effektiva kuggar i dödsmaskinen.

Auschwitz var ett arbetsläger där fångarna varje dag fick utföra rent slaveriarbete för tyska företag, bland dem IG Farben. Samma företag levererade Zyklon B, gasen som användes i gaskamrarna.

Även som besökare måste man gå genom den ökända porten med den cyniska devisen Arbeit Macht Frei (Arbete befriar). Innan man kommer så långt har man kunnat se en kort dokumentärfilm som de ryska trupperna gjorde när de befriade lägret 1945. Filmen ger en försmak av vad som väntar inne i lägret.

Omkring 30 cellblock överlevde nazisternas försök att ödelägga lägret i början av 1945 när de insett att kriget höll på att förloras. I en av byggnaderna visas fångarnas personliga tillhörigheter – som rakborstar, kastruller, bestick och mycket mer. I en annan byggnad återfinns förvridna glasögon, tusentals barnskor, tonvis med människohår samt resväskor med fångens namn och adress målade med stora bokstäver.

Utanför byggnad elva fanns en avrättningsplats där fångarna helt enkelt ställdes upp mot en mur och sköts. Strax bortom denna exekutionsmur fanns en anordning där nazisterna avrättade fångar genom hängning, ofta ett tiotal åt gången.

I byggnad tolv hade lägrets läkare, den ökände Doktor Mengele, sin ”mottagning”. Där experimenterade de med fångarna på det mest bestialiska sätt man kan tänka sig. Vid ett tillfälle skickade han ett meddelande till chefen för SS, Heinrich Himmler, där han stolt berättade om den nya metoden som gjorde att man hann med att sterilisera över hundra kvinnor om dagen. Vidare utfördes fruktansvärda experiment av allehanda slag på fångarna. Den absoluta majoriteten av dem plågades ihjäl, men det fanns de som överlevde – och som kunde berätta.

Auschwitz 2, eller Birkenau som är det namn på dödslägret som de flesta känner till, var nästan än värre att besöka. Där dödades mer än en miljon människor på ett systematiskt vis. När judarna anlände efter flera dagars transport i en tågvagn utan vare sig vatten, mat eller hygieniska faciliteter var fångarna utmattade och de flesta led av svår diarré. Då stod nazisterna där och sorterade ut dem som skulle till arbetslägret och dem som skulle skickas till en säker död i gaskammaren.

Jag var djupt tagen efter besöket och tänkte på hur nazisternas skräckvälde kunde få växa fram i trettiotalets Tyskland. Efter några minuter insåg jag att social oro, hög arbetslöshet och orättvis fördelning av samhällsresurserna måste ha varit en bidragande orsak.

Då slog det mig plötsligt att det är precis så som det är i dagens Europa – så låt oss därför vara vaksamma och se till att nazister, fascister och andra antidemokratiska rörelser aldrig mer får grogrund i vårt demokratiska samhälle. Det är också något att tänka på när vi står vid valurnorna den 14 september.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

”Vad är rasisterna så rädda för?”

Debatt. Sverige har varit omgärdat av vinterskrud och kyla som sig bör för årstiden. Tidningsrubrikerna har under vintern beskrivit det som en nyhet att vi har under minus 25 grader i de norra delarna av landet. I denna tid har vi människor som kommit till Sverige från varmare breddgrader. Människor som är på flykt.

”20 år med mörka krafter”

Krönika. I år är det tjugo år sedan en färgad man klev av bussen i skånska Klippan för att i nästa stund kallblodigt huggas med en kniv i hjärtat. Mannens namn var Gerard Gbeyo, en asylsökande flykting från Elfenbenskusten. Enda orsaken till dådet, som framkom i polisutredningen, var att han var färgad.

”Alla kan bidra till ett öppnare samhälle”

Debatt. Fackföreningsrörelsens idé och uppdrag vilar på den fasta övertygelsen att alla människor har lika värde och lika rätt, och redan den grundbulten förklarar varför Sverigedemokraterna och andra ljusskygga partier ser oss som sina främsta motståndare.

Foto: Shutterstock

Elnätet nyckeln till gröna transporter

Åkeri. Den gröna omställningen av vägtransporter i Europa är i full gång. EU:s mål är att minska utsläppen med 90 procent till 2040, och lagstiftningen driver på övergången till nollutsläppsfordon i form av el- och vätgasdrivna lastbilar.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Chefer jag minns

Arbetsliv. Vad är en bra chef? Eller snarare, hur är en bra chef? Personer i chefsposition är naturligtvis bara vanliga människor, som dock av någon anledning fått en lite speciell roll i livet.

Berättelsen om Willi Betz

Fiffel & båg. Det har skrivits mycket om tyska Willi Betz, lönedumpningens fader, och hans åkeri i tidiga 2000-talet. Från början var det ett litet tankbilsåkeri som körde vin (!) från Italien till Tyskland. Men när Berlinmuren föll 1989 öppnades portarna för privat ägande i de forna sovjetstaterna.

Att marschera i takt eller inte

Kanon. Så var den här till slut, vår omtalade kulturkanon. En reporter från TV 4 kom fram till mig där jag satt och fikade på Liljeholmstorget och stack en mikrofon under näsan. ”Vad tycker du om kulturkanon?” undrade hon.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam

Vi står där när det gäller

Om kriget kommer. När Sverige nu rustar för ett förstärkt totalförsvar talas det mycket om mat, energi och infrastruktur. Mindre uppmärksamhet får vi väktare, ordningsvakter och skyddsvakter som varje dag bidrar till att samhällets nyckelfunktioner fungerar.

Måste varje glåpord bli ett rättsfall?

Rätt & orätt. Jag har blivit kallad mycket under de många år jag har jobbat som väktare, ordningsvakt och skyddsvakt. ”Fitta”, ”hora”, ”stasivakt”… ja, listan kan göras lång men det har också gjort att jag har … härdats? Blivit avtrubbad? Tål mer än gemene man?

På ny adress

Flytt-tankar. Jag försöker säga hejdå till den gamla lägenheten. Det låter kanske enkelt, men hur lämnar man egentligen platsen där ens liv vecklat ut sig, dag för dag, år efter år?

När folkbildningen dör får lögnen liv

Ledare. Regeringens nedskärningar i folkbildning och civilsamhälle riskerar att lämna demokratin oskyddad. När fria fackförbund pressas tillbaka och kunskap trängs undan får osanningar större spelrum – och då blir den fackliga rörelsen viktigare än någonsin.

Du förtjänar respekt och uppskattning

Ordförandeord. Vi är inne i mörkare tider med kortare dagsljus och minst sagt varierande väglag. Alla ni medlemmar som arbetar och rör er ute på vägarna oavsett årstid och väglag – var rädda om er.

GDPR skyddar inte de anställda

Insändare. Det finns otaliga tekniska system med förmåga att hålla koll på de anställda som övervakar vad de gör eller inte gör under sin arbetstid. I våra branscher använder man sig ofta av kameror, gps och skannrar som registrerar vad de anställda gör.

Är allt frid och fröjd i åkeribranschen?

Debatt. Under årtionden har vi i Transport kämpat mot lönedumpning, mot oseriösa aktörer som slår undan fötterna på åkerier med kollektivavtal. Med facklig-politisk samverkan, och med stor hjälp av våra dåvarande socialdemokratiska EU-parlamentariker, drevs det så kallade mobilitetspaketet igenom.

Säkerheten ökar, men arbetsmiljön glöms bort

Debatt. Säkerhetsläget i Sverige och världen är oroligt. Cyberattacker sker dagligen, skyddsobjekt fotograferas trots förbud och spionage från utländska makter pågår. Detta skapar fler uppdrag och arbetstillfällen för bevakningsbranschen. Företagen ser ökade intäkter – men risken är att arbetsmiljön glöms bort när nya uppdrag snabbt ska bemannas.

Vevradio och stormkök

Krisberedskap. Det är viktigt att vara förberedd i händelse av kris. Råd som dubbla sim-kort och två olika betalkort är lättare att ta till sig än att stapla frystorkad mat och vatten med hundraårig hållbarhet.

Arbetsgivare, bered er på en match

Ordförandeord. Avtalsrörelsen är i princip klar för denna gång. Avtal har tecknats för alla Transports yrkesgrupper. Vissa har löst sig lättare än andra och på en del avtalsområden har vi tvingats varsla om konflikt för att nå fram.

Hur tänker ni politiker göra arbetslivet säkrare?

Insändare. Om knappt ett år är det allmänna val i Sverige. Bland annat till riksdagen där den lagstiftande makten utövas. Riksdagen utser regering som utövar den verkställande makten. I dessa delar av makten i vår stat ingår att se till så skyddslagstiftning som den samlade arbetsmiljölagstiftningen omsätts i verklighet.