Ordförandeord. När jag skriver den här krönikan har jag just deltagit i en träff där Transportföretagen presenterade sin rapport Effektivare tillsyn av yrkestrafiken.
Med på scenen fanns, förutom jag, rapportförfattarna, infrastrukturminister Tomas Eneroth, generaldirektören för Transportstyrelsen, en poliskommissarie tillika trafikstrateg och en samling riksdagsledamöter.
Missförstå mig rätt, det är naturligtvis bra att frågan lyfts så att vi får anledning att diskutera hur vi ska få ordning och reda på svenska vägar. Och visst ska vi slänga upp en mängd kreativa idéer kring hur detta ska gå till. Men med risk för att låta som en grinig fackordförande konstaterar jag att det här är inget nytt – och att det banne mig är dags att faktiskt göra något åt saken!
Så, vad fick vi veta? Rapporten konstaterar bland annat att:
- Cabotagetransporterna ökar.
- Vägkontrollerna är för få.
- Företagskontrollerna är ineffektiva.
- Myndigheterna måste skärpa sig.
Det mesta som står där är bra, även om jag saknar det mest uppenbara. Det kommer jag tillbaka till lite senare. De ville att jag på tio minuter skulle berätta vad facket tycker, så jag sade det igen. Det vi har sagt så många gånger.
Det finns sedan 2018 ett stärkt beställaransvar för transportköpare. Men vi behöver bara titta på hur Sveriges största transportköpare, det vill säga våra stora exportföretag, agerar, eller inte agerar. Då förstår vi att man inte är särdeles rädd för att bli dömd i den här frågan.
Ofta är de enda lagliga internationella transporterna de där lastbilschaufförer inför öppen ridå skjutsas in till Sverige med minibussar. Där bemannar de fordon som sedan utför olagligt cabotage.
Vi ser det, vi fotar och filmar, vi anmäler till polis och skattemyndighet – och ärendet läggs ned omedelbart på grund av bristande resurser. Således behöver beställaransvaret stärkas ytterligare. Det måste också regleras för de speditörer som förmedlar transporterna. Det måste finnas bra verktyg för rättsväsendet och det måste finnas en klar risk att bli fälld för den som gör fel!
EU:s nya mobilitetspaket kommer bara att vara så verkningsfullt som Sverige klarar av att leva upp till i form av kontroller. Vi vet att polisen inte har tillräckligt med resurser och vi vet att vi har för få bilinspektörer.
Faktum är att vi inte bara har låtit bli att flytta fram positionerna här, vi har i stället backat. Vi har tappat fyra inspektörer på ett år och målsättningen att enbart ersätta pensionsavgångar är naturligtvis för låg. Vi måste också våga ifrågasätta yrkesrollerna och deras befogenheter.
Detta för oss fram till det jag saknade i rapporten. Hur mycket resurser dessa yrkesgrupper än får är Transport övertygat om att Sverige också måste ha möjlighet att övervaka yrkestrafiken elektroniskt. Hur länge har en bil varit i Sverige, hur många stopp har den gjort och när är det dags att göra ett tillslag. Här tycks råda total politisk enighet så jag kan inte för mitt liv begripa vad man väntar på.
Kom över tröskeln om finansieringen. Se till att vi kan få ett effektivt, elektroniskt system för att sätta dit dem som göder organiserad brottslighet, dumpar löner och villkor för svenska chaufförer och orsakar chaufförsbrist i vårt land!
Hur svårt kan det vara?
