Evelina Persson är nybakad skolinformatör med ett brinnande engagemang för att lära gymnasieungdomar mer om facket. Hon gillar också att sy, snickra och fixa till hemmet. Just nu är favoritsysselsättningen att göra vackra stilleben av trälådor.

Månadens medlem. Evelina Persson har på ett år gått från att inte vara med i facket alls till att fundera på ett jobb som ombudsman. Samtidigt försöker hon få livet med småbarn, hobbyer och skiftjobb på bensinmack att gå ihop.

Evelina Persson bjuder på hembakad äppelpaj i lägenheten hemma i Askersund. Klockan är elva. För två timmar sen lämnade hon dagens morgonpass på Shellmacken i staden. Om två timmar ska hon hämta snart tvååriga dottern på dagis. Förmiddagen är hennes lediga tid. Då kan hon träna, åka till stallet och rida eller bara vila, innan dagen fortsätter.

– Vanligtvis sover jag en stund så här dags. Jag står upp hela tiden på jobbet och har ingen rast, berättar hon.

Tidigare i veckan såg dagarna annorlunda ut. Tillsammans med andra transportare var Evelina på utbildning till skol­informatör. Nu vill hon sätta i gång att arbeta direkt.

– Jag vill ut och träffa elever och få dem att förstå att de har både rättigheter och skyldigheter i arbetslivet. Jag vill ge dem en hjälp på vägen när de ska söka jobb, som inte jag fick när jag gick i gymnasiet.

Evelinas engagemang i Transport har fått en rivstart. Hon gick med i förbundet först för ett år sedan. Innan dess visste hon inte ens vilket fackförbund hon tillhörde. Men att det fanns problem på arbetsplatsen att ta tag i, det hade hon förstått från början.

– Vi har för lite tid för att hinna med alla arbetsuppgifter, vi arbetar ensamma och kan inte ta rast och tidigare har vi fått ut för lite lön, berättar Evelina.

Nu är hon fast besluten att fortsätta att engagera sig fackligt. Och hon är inte främmande för att någon gång framöver till och med byta bensinmacken mot heltidsjobb för Transport.

– Jag skulle jättegärna vilja jobba på avdelningen. Det är dit jag vill, men om det blir om två eller sju år vet jag inte.

Evelina är en driven tjej med mycket på gång. Men allt har inte varit lätt i livet.

För bara ett drygt år sedan var pressen lite för stor, på flera håll. Hon var nybliven mamma samtidigt som hennes yngre syster mådde dåligt och behövde hjälp och stöd. I alla år har Evelina också haft fobi för kräkningar och magsjuka. När vintern kom med vinterkräksjukor och influensa blev det för mycket. Evelina slutade nästan att äta av rädsla för att få i sig något som kunde göra hennes sjuk. Till slut kände hon att hon var nära att kollapsa.

– Jag sa till mamma att ”du måste hjälpa mig, jag klarar inte det här”, berättar hon.

Med mammas hjälp och stöd och några veckors sjukskrivning från föräldrarledigheten lyckades Evelina komma tillbaka. För att stå på en stabil grund för framtiden behövde hon också gå till botten med andra erfarenheter som präglat henne i livet. Under året har hon pratat med en psykolog om både hennes fobi för att kräkas och mobbningen som präglade skolåren.

– Nu är jag mycket starkare, säger hon.

Trots en del problem älskar Evelina sitt jobb. Framför allt för de möjlighet det ger att prata med andra människor. Och i den rollen skadar det inte att ha erfarenhet av både upp- och nedgångar i livet.

– En del kommer ner till macken bara för att prata. Jag lyssnar alltid, säger hon.