Ordförandeord. Ofta förknippar vi sommaren med en lugnare tid på året som i bästa fall kan användas till vila, ledighet och återhämtning. Sommaren 2017 blev med facit i hand det motsatta för många.
För många av våra sopgubbar i Stockholm kulminerade en kamp om lönevillkor i en olovlig strejk i början på juli månad. Konflikten gällde från början lönesystemet i sig, men utvecklades även till en kamp om yrkesheder och stolthet när arbetsgivaren begärde en nyckelinventering.
Förbundet stöder inte en olovlig strejk under gällande fredsplikt, men jag tror att allmänheten har en viss förståelse för att många av de berörda tyckte att nu var det nog och beslutade sig för att lämna sin anställning. Nyckelinventeringen i sig borde kunna ha lösts genom att begära in nycklar från berörda fastighetsägare och lönetvisten hade ju sitt ursprung i att renhållningsföretaget lagt ett för lågt anbud vid upphandlingen. Ett renhållningsföretag som verkar ha satt metoden med underbud i system och enligt uppgifter i medier har stora ekonomiska lönsamhetsproblem.
Det återstår att se vad som händer under hösten. Hela konflikten väcker ju en del tankar om vad en arbetsgivare kan begära av de anställda och vad som ryms inom arbetsgivarens köp av arbetskraft genom anställningen. Äger arbetsgivaren rätten till yrkeskunskapen och kan en arbetsgivare kräva att den förvärvade kunskapen ovillkorligt och totalt ska lämnas vidare?
I Göteborg pågår eller pågick i sommar en annan konflikt gällande verksamheten i delar av Göteborgs hamn. En konflikt som primärt inte är Transports, utan Hamnarbetarförbundets, med motparten APM som driver den aktuella delen av hamnen. Konflikten har lett till omfattande varsel i det aktuella bolaget och även inneburit att regeringen beslutat tillsätta en utredning om konflikträtten.
Vi ser att den svenska modellen hotas från flera olika håll nu och den vill vi naturligtvis värna om. Samtidigt är konflikträtten något som vi har kämpat hårt för, och våra föregångare i rörelsen har till med har dött för den saken.
Därför är det djupt oroande att det talas om att se över rätten att vidta stridsåtgärder.
Vårt förbund kommer aldrig att ställa sig bakom en inskränkning av konflikträtten.
Transport är inte direkt berört av konflikten i Göteborg, men som avtalsbärande part har vi givetvis ett ansvar för att försöka hitta en lösning.
Lösningen som vore den bästa anser vi fortsatt är att alla hamnarbetare är organiserade i ett och samma förbund. Det förbundet är det förbund som bär avtalet, det vill säga Svenska Transportarbetareförbundet.
