En dag i bärgningsbilen
Arbetsmiljö. Ett fritt och omväxlande jobb med trevliga kollegor och shysta arbetsvillkor. Magnus Birgersson trivs med att köra bärgningsbil för ett litet åkeri. Transportarbetaren följde med honom en dag på jobbet.
Klockan är strax efter sju och det är fortfarande mörkt när vi rullar upp vid Globen i Stockholm och ställer oss utanför macken för att vänta in dagens första uppdrag. Några kollegor är redan här.
– Det är en bra plats att utgå från. Det är enkelt att stå här och det går fort att komma upp på E4:an, säger Magnus Birgersson.
Hans pass började klockan sju, men han har bärgningsbilen stående hemma utanför huset och är redo att ta uppdrag i samma stund som han sätter sig bakom ratten.
Vi hoppar ut ur bilen. Det är kallt, andedräkten står som ett moln ur munnen och det är halt på vägarna.
Betyder det att det blir mycket att göra i dag?
– Man vet inte, det kan bli hur lugnt som helst. Det kan vara mer att göra en varm sommardag än när det är snöstorm. Det är vanligare med fastkörningar och avåkningar när det är dåligt väder och snö, men vi har att göra alla dagar. Punkteringar har till exempel blivit vansinnigt vanligt i och med att det inte finns några reservdäck i nya bilar och det gäller ju året om.
Familjeägt åkeri
Vi går fram till kollegorna som står parkerade en bit bort. Magnus knackar på rutan och Andreas Holmström tittar upp. De kör för samma åkeri, Conny Ljungfeldts Bilbärgning AB. Det är ett litet familjeägt åkeri med fem bärgningsbilar.
I dag har Andreas även med sig Tuva Ström som går tredje året på Transportprogrammet på Jämtlands gymnasium i Östersund. Hon gör praktik inom Assistancekåren och vill jobba som bärgare efter studenten.
– Jag tycker att det är roligt att vara ute och köra och jag gillar att ingen dag är den andra lik. Det finns inte två uppdrag som är exakt lika utan man får tänka nytt och lösa nya problem hela tiden, säger Tuva.
Något rör sig i bilen mellan henne och Andreas. Det är Andreas hund, dvärgpinchern Melker, som bökar runt i sin bädd. Melker är alltid med Andreas på jobbet.
– Det funkar hur bra som helst, han ligger mest och tar det lugnt. När jag går ur bilen står han och tittar i backspegeln för att se var jag är, säger Andreas och fortsätter:
– Det är mysigt med lite sällskap, och det kan vara skönt att ha något annat att fokusera på när man har varit med om något jobbigt.
– Ja, det händer att man åker ut på olyckor där någon dör. Det är ju inte så kul, säger Magnus senare när jag frågor om bärgarjobbets nackdelar.
”Fritt och bra”
I övrigt verkar det mest finnas fördelar.
– Jag trivs hur bra som helst. Det är ett fritt och bra jobb, säger Magnus.
Andreas håller med. Han slutade ett tag och började köra grusbil för att slippa jobba natt, men saknade att köra bärgningsbil. När han blev erbjuden en tjänst utan nattpass kom han tillbaka.
– Det är det bästa jobb jag har haft. Jag trivs med kollegorna och det är kul att få hjälpa människor, säger han.
Det sprakar till i radion. Andreas och Tuva får ett uppdrag och kör i väg samtidigt som en annan kollega, Mikael Beck, dyker upp. Vi går in på macken för att värma oss.
Mikael kör för ett annat åkeri än Magnus, men båda åkerierna är anslutna till Assistancekåren och Mikael och Magnus har länge tillhört samma körlag.
– Så fort vi börjar på morgonen så ringer vi upp varandra. Sedan hänger vi kvar i luren även när vi träffar kunder, säger Magnus.
Svårt få bärgarjobb
Mikael körde långtradare innan han blev bärgare och säger att det var svårt att få jobb inom bärgningsbranschen.
– Det är så många som söker och de som får jobb stannar kvar. Att komma in utifrån är nästan omöjligt. Det är ofta kompisars kompisar som får frågan, säger han.
– Min chef började köra innan jag ens var född och fortsatte hela yrkeslivet. Nu är det hans son som har tagit över, säger Magnus.
Det är övervägande män bland kollegorna, vad beror det på?
– Det hänger väl ihop med att det har varit mest män inom verkstad och att killar kanske har haft ett större bilintresse. Det är väl bra att ha ett bilintresse när man ska meka med bilar, men det är inget måste, säger Mikael.
– Ja, det är inte så att tjejerna har varit utfrusna, de har bara inte sökt sig hit, säger Magnus.
Ändring på gång
Men det där håller på att ändras, menar de.
– Att killar har haft mer bilintresse, det har ju vänt. I dag sitter det en tjej i varannan grusbil, säger Mikael.
Nu ringer telefonen och det är dags att åka ut på dagens första uppdrag. Klockan närmar sig åtta när vi svänger ut mot Tyresö. Det är en trasig BMW som ska hämtas för bankens räkning, eftersom ägaren har tagit ett lån för att köpa den och inte haft tillräcklig försäkring för att laga den.
När vi kommer fram står bilen mitt på en fullpackad parkering.
– Här kommer vi inte fram med bärgningsbilen. Vi får se om vi kan få i gång bilen så att vi kan köra ut den och ta upp den på flaket här utanför, säger Magnus.
Eftersom bilen har stått ett tag får han använda ett externt batteri för att få i gång motorn. Men först måste han skrapa rutorna. Det finns ingen skapa i bilen, men det är inga problem, Magnus plockar upp en snusdosa och skrapar rutorna med den.
När han har kört upp bilen på flaket och dragit fast den, hoppar vi upp i förarsätet igen. Nu ska bilen köras till Södertälje. Klockan har hunnit bli nio. Solen skiner på en klarblå himmel och i diket glittrar frosten i gräset.
Ingen särskild utbildning
Man måste kunna meka en del för att köra bärgningsbil. Trots det krävdes det ingen särskild utbildning utöver C-körkort när Magnus började som bärgare 2004.
– Jag körde taxi och bud innan jag ramlade in i bärgarjobbet och fick lära mig med tiden. Om man stöter på ett nytt problem kan man alltid ringa en kollega och fråga. Det är ju en del nya grejer med nya bilar. Man kan till exempel inte använda en vanlig domkraft på en Tesla, för då går den sönder. Sådant där lär man sig allt eftersom.
Nu använder de dessutom en app där varje uppdrag läggs in.
– Här står det mesta vi behöver veta, säger Magnus och visar hur det ser ut på läsplattan som sitter bredvid ratten.
I appen kan de söka på olika fel och följa instruktionerna för att åtgärda dem. Dessutom kan de se alla verkstäder som finns i närheten, och hur de kommer in för att lämna bilar där när verkstaden har stängt.
Magnus och hans körlag täcker ett stort geografiskt område som sträcker sig från Jordbro, Salem och Tumba i söder till Kallhäll och Sollentuna i norr, och från Adelsö i väster till Sickla i öster, så det är bra att ha verkstadsinformationen lättillgänglig i appen.
Felparkerad bil
När vi har lämnat av BMW:n i Södertälje börjar det närma sig lunchdags, men innan vi kan åka och äta, får Magnus i uppdrag att hämta en bil utan registreringsskylt som står felparkerad i Västertorp, söder som stan.
– En del tar bort registreringsskylten för att slippa p-böter. Men då forslar vi bort den, säger Magnus.
När vi kommer fram visar det sig att det är en gammal bil av det brittiska bilmärket Vauxhall. I rutan sitter en lapp där det står att bilen är oregistrerad eftersom ägaren håller på att göra ursprungskontroll. ”Är det något ni undrar över får ni gärna ringa mig”.
Parkeringsvakten har ringt men inte fått något svar.
Magnus pumpar däcken, men för att få upp bilen på lyftkrokarna som kallas ”grillen” måste han först komma in i bilen. Han drar ut en låda i sidan på bärgningsbilen där han förvarar sina verktyg. Det blir lite pyssel, men till slut får han upp dörren och kan lägga växeln i friläge. Nu kan han styra bilen samtidigt som han skjuter upp den på grillen.
Lunchdags
Nu ska vi nordväst om stan, till Lunda, för att lämna av bilen på en uppställningsplats för bortforslade bilar. Klockan har hunnit bli 13.30 när vi möter upp Andreas och Tuva för att äta lunch i närheten. Det är torsdag och Magnus har siktet inställt på pannkakor.
Efter lunchen åker vi till Sollentuna för att köpa reservdelar till Magnus ena framlampa.
– Den har krånglat sedan det ösregnade så mycket att det blev översvämning i Huddinge. Då kom det in vatten i lyktan. Det såg ut som ett akvarium. Det var så mycket vatten på gatorna att brunnslocken hoppade ur dagvattenbrunnarna, säger Magnus.
– En annan gång skulle jag hämta en BMW i Sjödalen och det var så mycket vatten så jag var tvungen att låta den stå medan de sög ur brunnarna. Jag sa att jag kommer tillbaka när vattnet har sjunkit undan. Då blev ägaren skitarg. Han hade vatten till dörrhandtaget. Han stämde oss för han tyckte att det var vårt fel att bilen gick sönder för att den fick stå så länge. Men han hade ihjäl bilen i samma stund som han bestämde sig för att köra ut i den där vattenpölen.
När lampan är lagad får vi två nya uppdrag som går att kombinera. Det är två ambulanser som ska hämtas på olika platser för att köras söder om stan. Den ena ambulansen kan stå på flaket, den andra kan vi ta på släp.
Klockan närmar sig fem och det har hunnit bli mörkt igen när vi kör söderut på Essingeleden. Det är en del trafik.
Bärgningsbilar räknas inte som utryckningsfordon och har därför inga blåljus.
Hur tar ni er fram när det är stopp i trafiken på grund av en trafikolycka där ni behövs för att reda upp situationen?
– Förhoppningsvis släpper folk fram oss, men det är inte alltid de gör det. Ibland verkar det som att folk till och med ställer sig i vägen med flit. Det är som att de inte fattar att vi behövs för att de ska kunna köra vidare.
Just i dag har vi inte bråttom. Är det ett stressigt jobb annars?
– Nej. Oftast tar vi ett uppdrag i taget och gör klart det. Om det händer en trafikolycka får vi kanske prioritera om. Men vi är ju flera bilar ute samtidigt. Min chef tycker dessutom att det är bättre att vi kör i 70 än 80. Vinsten i att köra snabbare är ändå så liten.
Hundveckan
Men det är långa dagar, dagens pass är tio timmar och just det här är vad Magnus kallar hundveckan, med många långa pass efter varandra och helgjobb på det. Av fem helger jobbar han två, varav en dag och en natt.
Hur är det att jobba natt?
– Det är inga problem för mig. Jag har en säng bakom sätet och kan lägga mig och vila mellan varven.
Hur är lönerna inom bärgning?
– De flesta följer transportavtalet på ett eller annat sätt. Jag har passlön som det heter, då är det uträknat vad ett pass från 7–17 är värt enligt avtalet. Men det är blandat, en del åkerier kör med provision och en del har riktigt usla avtal. En del kollegor har samma lön före skatt som jag får ut efter skatt. Det är konstigt att det kan vara så stor skillnad mellan åkerierna. Jag frågade min chef en gång hur det kommer sig att jag tjänar mer. Då svarade han att han ser kollektivavtalet som en minimilön.
Klockan är kvart över fem när Magnus släpper av Transportarbetarens reporter. Magnus kör vidare för att lämna av ambulanserna. Sedan kan han också åka hem för dagen.
