Ellastbilar. Foto: Annika Hamrud Illustration: Mattias Käll
Ellastbilar

Elektrifiering på väg

Ny teknik Snart finns tekniken. De allra tyngsta lastbilarna kan köras på el även långa sträckor. Men infrastrukturen dröjer. Transportarbetaren har besökt Scania i Södertälje för att kolla in den senaste tekniken.

Scania Södertälje
Vagnfabriksaktiebolaget i Södertelge startade 1891. Namnet förkortades senare till Vabis. 1900 startade Scania (Skåne på latin) och 1911 gick företagen samman. Mellan 1920 och år 2000 ägdes företaget av Wallenbergsfären men sedan dess är Volkswagen huvudägare. Foto: Annika Hamrud

Staden domineras av lastbilar. Här ligger Scanias huvudkontor, här utvecklas den allra senaste tekniken, och här sätts lastbilarna ihop.

Och Scania växer. Södertäljes skyline har bara senaste året tillförts en 100 meter hög skorsten, på självaste Scaniaberget. Skorstenen hör till det nya gjuteriet där man bygger motorblock och cylinderhuvud till nya moderna förbränningsmotorer.

Runt om syns skyltar där det står ”växellådor”, ”motorer”, ”chassiporten” och ”reservdelsporten” – det är där dessa delar byggs.

Det är också Södertälje som kommer att bli huvudplatsen när Scania ställer om till helelektriska lastbilar. Bredvid chassifabriken byggs nu en 18 000 kvadratmeter stor batterifabrik där inköpta batterier – främst från Northvolt – kommer att plockas ihop för att sedan sättas in i lastbilarna.

Scania bygger, förutom en fabrik, också ett eget batterilaboratorium. Labbet ska användas för att optimera batteriernas prestanda och göra livscykelanalyser i allt från minus 40 till plus 70 grader.

Brist på halvledare

Chassiporten. Intill tillverkningen av chassin byggs en 18 000 kvadratmeter stor batterifabrik där inköpta batterier ska plockas ihop. Foto: Annika Hamrud
Chassiporten. Intill tillverkningen av chassin byggs en 18 000 kvadratmeter stor batterifabrik där inköpta batterier ska plockas ihop. Foto: Annika Hamrud

Vi åker in genom den stora ”chassiporten” och får komma in i fabriken där lastbilarna sätts ihop. Här jobbar man inte skift utan här pågår arbetet 7–16 måndag till fredag. I går var det dock ”stoppdag”. Bristen på halvledare gör att man inte kan plocka ihop så många bilar som man skulle vilja, och vissa dagar ligger arbetet nere. Efterfrågan på lastbilar är stor och Scania har nu en orderstock som motsvarar lika många bilar som man brukar sälja på ett år. Men pandemin har lett till en internationell brist på vissa komponenter.

Det står också stilla när vi kommer in i fabrikshallen, men ganska snart förstår vi att det är rast. Alla tar rast exakt klockan 9 och kommer tillbaka till arbetet på exakt samma tid. Montörerna arbetar i team på en station längs en produktionslinje, under dagen roterar de mellan olika uppgifter inom teamet. Det tar ungefär en dag för en lastbil att sättas ihop här. Ramarna – bakaxlar, sidobalkar, tvärbalkar och stötfångare tillverkas i Luleå, och körs ner hit till chassimonteringen i Södertälje, men också till fabrikerna i Zwolle i Nederländerna och Angers i Frankrike. Sist sätts hytterna, som har tillverkats i Oskarshamn, på, och sedan körs bilen ut från fabriken. Ibland finns köparen redan där och är med när lastbilen testkörs utanför för första gången.

I princip alla lastbilar är förbeställda och byggs alltså enligt kundens önskemål. Man kan se på beställningarna att lastbilarna ska vidare till sina destinationer som kan vara både i Sverige och i länder i Europa, som är Scanias huvudmarknad, även om Scania säljer i hela världen – förutom Nordamerika.

Nästan alla beställer de grå standardbalkarna men det första bygget jag ser är en lastbil som byggs på röda balkar. Örjan Åslund, som är med på visningen, säger att det är vanligt att engelska åkerier väljer samma färg på alla sina bilar. Det kommer även en röd bil förbi som ska bli en brandbil.

Noll utsläpp. Elektriskt från Scania i Södertälje, som kommer att bli huvudplats när fordonstillverkaren ställer om till helelektriska bilar.
Noll utsläpp. Elektriskt från Scania i Södertälje, som kommer att bli huvudplats när fordonstillverkaren ställer om till helelektriska bilar. Foto: Annika Hamrud

Fem procent

I nuläget är det bara fem procent av bilarna här som får elmotorer. Men successivt kommer det att förändras. På Democentret en bit bort får jag köra en av Scanias nya ellastbilar. Det är en Scania 25 P BEV distributionsbil som kan köra 25 mil på en laddning som tar 30 minuter. Den har nio litiumbatterier och en kapacitet på 300 kWh. Den hörs inte alls när jag kommer körande och det är lätt att tänka sig den leverera varor på natten inne i stan utan att störa varken med ljud eller med avgaser. Den kommer troligen också snart finnas på marknaden som sopbil.

Men Scanias främsta styrka är de riktigt tunga lastbilarna. Detta trots att vd för både Scania, och ägarbolaget Traton, Christian Levin, redan för tre år sedan sa att Scania i framtiden kanske inte säljer fordon alls.

– Vi kanske säljer passagerarkapacitet, vem vet? Jag förutsätter att behovet av transporter fortsätter att öka. Alla städer kommer att vara fossilfria, tysta och personbilarna försvinner. Transportsystemen kommer att vara 100 procent optimerade utan slöseri.

Det finns inte längre något tvivel om att man i framtiden kommer att gå över till el även för de allra tyngsta transporterna.

Nu i november justerade Scania sin prognos från 2025 till 2023. Redan då kommer Scania leverera 40-tonsekipage som kan gå i trafik mellan norra Italien och Sverige. Företaget är säkra på att chaufförer då ska kunna köra sina 4,5 timmar i 80 kilometer i timmen för att sedan stanna och ladda under 45-minutersrasten. Till Sveriges Radio säger nu vd:n Christian Levin:

– Vi ser att våra elektriska fordon blir fler och bättre. Utvecklingen går faktiskt fortare framåt än vad vi trodde. Redan framåt år 2023 kommer vi att kunna se tunga långtradare gå helt elektriskt.

– Vi hade också tänkt oss att de här battericellerna inte kommer hålla speciellt många år utan man kommer att få behöva byta. Men det har vi fått revidera. Det är nu goda chanser att batterier håller lika länge som fordonen.

Här fylls drivmedel på. Utvändigt ser de helelektriska lastbilarna vid en snabb anblick ut som vanliga dieselbilar, men saknar vanligt tanklock och har i stället kontakter för laddning. Foto: Annika Hamrud
Här fylls drivmedel på. Utvändigt ser de helelektriska lastbilarna vid en snabb anblick ut som vanliga dieselbilar, men saknar vanligt tanklock och har i stället kontakter för laddning. Foto: Annika Hamrud

Eldistributionen bromskloss

Det är inte längre batterierna som är bromsklossen i utvecklingen, det är eldistributionen. Kommer det att finnas laddningsmöjligheter längs autobahn i Tyskland för alla de långtradare som behöver laddas och kommer det att finnas el som inte tillverkats i kolkraftverk att tillgå?

Magnus Höglund är ansvarig för laddning och infrastruktur på Scania. Han menar att laddningslösningar och infrastrukturen är en central del i i både den totala kostnaden och också rent praktiskt så att man kan ladda fordonen för att de ska kunna genomföra sina uppdrag.

– Den viktigaste laddningen för de allra flesta fordon kommer bli depåladdning, säger Magnus Höglund.

– Fordonet laddas så att den kan användas under uppdraget på ett kostnadseffektivt sätt.

Men för regionala och längre transporter behövs laddning under dagens uppdrag. Det kan ske där fordon ändå stannar som vid last/lossning eller längs vägen.

Två lösningar

Längs vägen finns två olika lösningar.

1.  Stationär laddning med väldigt hög effekt för att fulladda ett fordon som passar kör- och vilotider.

2.  Elvägar som laddar utan att man stannar. Antingen via luftledning eller en skena i vägen.

– Fördelar med elvägar är att du laddar under färd, detta kan sprida ut effekttoppar, och är anpassat för stora transportflöden. Tekniken innebär också att man kan ha mindre batterier, säger Magnus Höglund.

För Scania är grunden för fordonen att de är batterielektriska. Sedan får kunden välja vilken typ av laddning och vilken storlek de vill ha på batteriet.

– Fördelar med stationär laddning är att det kan byggas ut mer inkremententellt (något som är påbyggbart) och inte kräver beslut från myndigheter i samma utsträckning. Vi ser att båda systemen har olika egenskaper och båda kan stödja elektrifiering.

Fordonen kommer alltså att finnas så att man kan uppfylla klimatmålen. Men infrastrukturen med nät och eleffekt till vägar och industriområden kommer att behöva byggas ut väldigt mycket, och för det är ledtiderna ofta längre än för utvecklingen av fordonen.

 

”Vanlig” utanpå, framtiden på insidan? I somras skrev Transportarbetaren om Börje Jönssons eldrivna dragbil. Foto: John Antonsson
”Vanlig” utanpå, framtiden på insidan? I somras skrev Transportarbetaren om Börje Jönssons eldrivna dragbil. Foto: John Antonsson

Också Volvo är på väg…

Ny teknik. Volvo började serietillverka ellastbilar under 2019. Produktprogrammet rymmer nu sex modeller, både en modell avsedd för transporter mellan städer och logistikpunkter, och en för regionala transporter. I början var fokus starkare på kortare transporter inom stadsområden.

I början av oktober blev det klart med en order på 100 Volvo FM Electric lastbilar till DFDS, ett av Europas största frakt- och logistikföretag. Det är inte bara Volvos största beställning av helt eldrivna lastbilar utan också en av de största i beställningarna globalt när det gäller tunga, helelektriska fordon.

Börje Jönssons eldrivna dragbil från Volvo.
Börje Jönssons åkeris eldrivna dragbil från Volvo. Foto: John Antonsson

Transportarbetaren har tidigare skrivit om Börje Jönssons åkeri och satsningen på eldrivet. Dragbilen från Volvo klarar med ett normallastat släp upp till 30 mil. Bara för ett par år sedan trodde ingen att det var möjligt med helt eldrivna lastbilar som tar sig långt och orkar dra tungt.

Till det yttre ser den helelektriska lastbilen ut som en vanlig, men är fortfarande betydligt dyrare.

– Jag tror att det ska gå att göra lönsamt, men då krävs det att det finns laddningsplatser och att vi får stöd från staten, sa åkaren Ulf Jönsson till Transportarbetaren i somras.

I höstas var åkaren från Helsingborg uppe med ellastbilen och träffade då energiminister Anders Ygeman (S) och framförde sin syn på brister när det gäller laddningsmöjligheter och elbrist, framför allt i södra Sverige.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Tommy Wreeth 2021. Foto: Justina Öster

Chaufförsbrist och ellastbilar

Ordförandeord. Häromdagen träffade jag en åkare som provar en helt elektrisk tung lastbil. Han var uppe i Stockholm för att träffa energiminister Anders Ygeman och klaga på den bristfälliga laddinfrastrukturen och bristen på el, i framför allt södra Sverige.

Många dödsolyckor bland lastbilschaufförer sker i trafiken. Foto: Jeppe Gustafsson/Shutterstock

”Alla ska få komma hem från jobbet”

Arbetsmiljö. Förra året dog färre lastbilschaufförer i tjänsten än 2019. Men det är inget trendbrott. Chaufförer är fortfarande en yrkesgrupp som är mycket hårt drabbad av dödsolyckor.

I en tidigare artikel skrev vi om flisbilsföraren Johan (fingerat namn) som skakade sönder rygg och nacke i en dålig förarstolstol på knaggliga norrländska vägar. I dag är han sjukskriven med ständig värk. Han längtar tillbaka ut på vägen och får juridisk hjälp av Transport och fackets juridiska byrå LO-TCO Rättsskydd för att få ut ersättning från Försäkringskassan.

Bra förarstol kan rädda ryggen

Arbetsmiljö. Dåliga förarstolar och skakiga vägar är en skadlig kombination. Men mätningar av vibrationer är ingen het fråga i transportbranschen. ”Satsa på bra stolar. Chaufförer som mår bra gör ett bättre jobb”, råder Volvos Göran Bergqvist. Läs andra delen i vår granskning av helkroppsvibrationer.

Kultur
Fattigt familjeträd. Många med så kallat enklare bakgrund har rätt oklar bild av hur släktbanden bakåt löper. Död, ”oäkta barn”, skilsmässor och sjukdom är ofta sådant som det talats tyst om. Före forskningen tappade jag bort mig bortom mormor och farmor.

Vem tror du att du är?

Familj. Släktforskningen har fått ett uppsving. Nätet och modern dna-teknik öppnar nya möjligheter. Men fortfarande ger kyrkböckerna en unik grund för att forska för den som har rötter i Sverige.

Folkmassa och siffror

Miljardmissen

Pensioner. Nästan 80 000 människor som har arbetat tillfälligt i Sverige har inte fått ut allmän pension som de har tjänat in. Totalt ligger över 6 miljarder kronor och väntar på dem i pensionssystemet. Och hos pensionsbolagen finns tjänstepension att hämta. Många vet inte vilka rättigheter de har. Nu efterlyser Transport mer information.

Bidhu Bhushan Das. Foto: Kamilla Kvarntorp

”Många kollegor vet inget om svensk pension”

Pensioner. Flera utländska bud som Transportarbetaren har träffat har inga eller dåliga kunskaper om sin svenska pension. De som vet att de tjänar in till pensionen vet inte hur de ska göra för att få ut pengarna.

Kjell Rautio jobbar som utredare på LO. Han har skrivit och debatterat om sjukförsäkringen i mer än tio år.

”Inkomstskyddet måste förstärkas”

7 frågor. Hur trygg är den som blir sjuk? Och vad betyder regeringens nya giv om sjukförsäkringen? Kjell Rautio, LO:s expert på sjukförsäkringar, svarar på sju frågor.

Psykisk ohälsa
Diagram psykisk ohälsa

Kvinnor drabbas oftare än män

Sjukskrivningar. Kvinnor blir oftare långtidssjukskrivna på grund av psykiska diagnoser än män. Och kvinnliga transportarbetare är mycket hårdare drabbade än sina manliga kollegor, visar statistik från Afa Försäkring.

Mikael Wahlberg, RSO avdelning 9 Örebro. Foto: Kamilla Kvarntorp

Stress och press även hemifrån kan påverka

Åkeri. Kvinnliga yrkesförare hör till de LO-arbetare som är mest långtidssjukskrivna på grund av psykiska diagnoser. Det finns inga självklara svar på vad det beror på och varför männen i branschen inte är lika drabbade.

Helena Stenbom har nyligen valts till lokalt skyddsombud.

Chauffören Helena gick in i väggen – två gånger

Åkeri. För sju år sedan: Lastbilschauffören Helena Stenbom satt och körde hemåt från Kopparberg mot Örebro. Plötslig började hon tappa känseln i fingrarna och tungan. Hon blev yr och visste inte vad som hände.

Kultur
Horror photo of an old black scary haunted tv set with ghost hands on screen, standing on dark foggy ruined city with spirit figures background. Foto: Shutterstock

8 skrämmande bra filmtips

Film. November. Det blir allt mörkare ute och det är ett bra läge att låta sig skrämmas. Eller vänta. Är du en av dem som tror att all skräckfilm är splatter och ger dig mardrömmar i hundra år? Här är tips på filmer som många skräckfilmsskeptiska borde kunna uppskatta. Men smaken är olika, så inga garantier lämnas.

Kaoset på Gate gourmet
Medina Bajric. Foto: Justina Öster

Hon sparkades efter 43 år

Flyg. – Jag är inte densamma. Medina Bajric gör en gest mot hjärtat. Såret. En dag kallades hon in till chefen. När porten slog igen bar Medina 43 år med sig hem. I två kassar.

Snabbkoll
coronavirus, Covid 19

Så starkt skydd ger vaccinet mot covid-19

Corona. Samhället börjar öppnas upp igen efter ett och ett halvt år av coronarestriktioner. Öppningen sker efter att runt 75 procent av alla över 16 år fått två doser vaccin. Men hur skyddade är vi egentligen?

Snabbkoll
Snabbkoll: Motioner

Så skriver du bästa motionen

Inför kongressen. Påverka Transport genom att skriva motioner (förslag) till förbundets kongress 2022. Det här är vår guide.