Dimmornas bro (Waterloo Bridge) med Vivien Leigh och Robert Taylor från 1940. Foto: Mary Evans/AF Archive / TT Nyhetsbyrån
Close
Filmnostalgi. Krig och krigsrelaterade draman har under lång tid varit gångbart på vita duken. Ibland producerade i militära stormakter som mer eller mindre uttalad propaganda. Lika ofta som romantiskt sorgliga öden, där människorna är offer för omständigheter som inte går att påverka. En klassisk, nostalgisk snyftare är Dimmornas bro (Waterloo Bridge) med Vivien Leigh och Robert Taylor från 1940.
Close
Kultur

Det våras för nostalgin

Trendig känsla. Från medicinsk diagnos till varma känslor inför anblicken av försvunna glassar på GB:s karta eller Putins dödliga fantasier om ett förlorat imperium. Nostalgi tar sig många uttryck. Under långa perioder ett hånat känslouttryck. Men det verkar våras för nostalgin igen.

Marcel Prousts madeleinekakor i På spaning efter den tid som flytt. Ronny och Ragge i Byhåla. Hollywoodklassikern Dimmornas bro och svenska schlagern Lyckliga gatan från 1967. Låtsasruiner i 1700-talets England. William Morris mönster och Prerafaeliternas konst – i dubbel bemärkelse. Eller politiska ledare som talar om sin längtan tillbaka till en annan tid – enklare, tryggare, där det syntes vad tavlorna föreställde eller när det egna landet var stort och mäktigt.

Nostalgin finns som en underström i alla exemplen. Oavsett om det handlar om luktminnen från barndomen, raggare i en fiktiv svensk håla, ett försök att snabbt fixa fram ruiner som ser ut som lämningar från Romarriket eller om rivna kåkar i Solna. Eller för alltid förlorad kärlek, mot fonden av London vid andra världskrigets utbrott.

Medicinsk diagnos

Från början var nostalgi en rent medicinsk diagnos, som definierade sjuklig hemlängtan. Som fick soldater ute i fält att tyna bort av sorg. Själva ordet är en sammansättning av grekiskans nostos (hemkomst) och algos (smärta).

Diagnosen användes bland annat i USA, efter amerikanska inbördeskriget (1861–1865). Det var veteraner som då fick diagnosen nostalgi, men i dag kanske diagnosticerats med posttraumatiskt stressyndrom.

Men betydelsen ändrades efter relativ rätt kort tid, och fick från mitten av 1700-talet främst en beskrivning av en känsla, en klang av bitterljuvt vemod.

Hett i brytningstider

Hur modernt det är med nostalgi har däremot varierat kraftigt sedan känsloaspekten fick övertag. Nostalgi tycks vara särskilt hett i brytningstider. Ett exempel är den brittiska Arts- and Crafts-rörelsen i mitten av 1800-talet. De hyllade hantverket, som en motkraft till massproduktion i den moderna industrins födelseland. Mest känd i dag är kanske William Morris (1834–1896), vars mönster till tapeter och textilier åter blivit inredningsideal mer än 150 år efter sin tillkomst. Och, lite ironiskt, så massproducerade att nutida designmagasin varnar för att mönstren är uttjatade.

Mindre känt är kanske också att William Morris skrev böcker och agiterade för socialism. Även företrädarna för de samtida Prerafaeliterna hade ett starkt socialt engagemang fast det ofta enbart är deras målningar som folk känner till. Gruppen av konstnären önskade en återgång från den massproducerade konst de menade att industrialismen fört med sig. De ville ha en mer äkta konst, den före den italienska konstnären Rafael (1483–1520).

Dödlig form

Nostalgin kan också ta sig andra, långt mindre charmiga uttryck. Den kanadensiska författaren och debattören Naomi Klein tar i en essä, publicerad i nättidningen The Intercept, upp en dödlig form av känslan som hon menar förenar Rysslands ledare Vladimir Putin och USA:s tidigare president Donald Trump: Nostalgin över ett förlorat imperium. Om längtan bort från den ekonomiska kollaps som följde Sovjets fall, respektive om längtan att göra Amerika stort igen.

Klein menar också att den farliga sortens nostalgi varit drivmedel för de lastbilschaufförer som blockerade den kanadensiska huvudstaden Ottawas gator under närmare en månad hösten 2021. Att deras längtan tillbaka till en bättre, ”enklare” tid, för ursprungsbefolkningen var en tid då deras liv inget var värt i jämförelse med framdragandet av oljepipelines.

Lindra smärta

Men till sist en positiv nyhet: Nostalgi kan minska uppfattningen av smärta. Det konstateras i forskning, publicerad i den amerikanska medicintidskriften Neuroscience i mars i år.

Forskare vid det kinesiska Liaoninguniversitetet Normal University och landets vetenskapsakademi har funnit att bilder som utlöser barndomsminnen kan kopplas till att deltagarna upplevde svagare känslor av smärta, rapporterar nyhetskanalen CNN.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

”Jag har ett naturligt sätt att skriva som passar i ljudböcker”, säger Daniel Åberg. Foto Emma-Sofia Olsson

”En ljudbok måste fånga lyssnaren redan från början”

Berättare. Med den dystopiska ljudbokserien Virus blev Daniel Åberg en av de första svenska författarna att skriva direkt för ljudbokspubliken. Nu undervisar han andra författare i konsten att skriva berättelser som går hem i lurarna.

Pesten utlöste våldsam förföljelse i jakten på syndabockar. Judar i flera städer på kontinenten anklagades för att sprida smitta, bland annat genom att förgifta brunnar, och dömdes efter tortyr som ”skyldiga”. Nürnbergkrönikan från 1493 visar avrättning på bål.

Pandemier och teorier, pest eller kolera ibland

Farsoter. När nya, tidigare okända sjukdomar härjar ligger det i människans natur att söka orsaker. Också långt bortom Folkhälsomyndighetens förklaringar. Arga gudar, dålig luft, CIA, förgiftade brunnar, mobilmaster och minoriteter har alla pekats ut som skyldiga – teorierna som följer i pandemiers spår är en mörk historia långt före dagens antivaxxare.

David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Två olika världar i en

Davids krönika. Som barn, eller snarare som tonåring, lärde jag mig avsky poesi, teater och allt vad kultur heter. Vid den tiden, då jag var tretton år, min bror elva och syrran sju, hade mina föräldrar av någon anledning bestämt sig för att vi barn var stora nog att klara oss själva.

Transportarbetaren testar
Transportarbetaren testade sex termosar för att se hur de klarade att hålla värmen under en hel arbetsdag. Foto: Pernilla Ahlsén

Dyraste termosen inte alltid bäst

Test. En bra termos är ett måste för dig som vill ha med dig varm dryck på jobbet. Men vilken ska man välja? Är en dyrare termos nödvändigtvis bättre? Nej, inte alltid, visar vårt termostest. Här guidar vi dig till den bästa termosen utifrån dina behov.

Respekttrappan
Respekttrappan. Illustration: Mattias Käll

Sju steg mot en schystare arbetsplats

Arbetsmiljö. Har ni fördomar på jobbet? Är ni arbetskamrater schysta mot varandra? Det kan alltid bli bättre. Med Respekttrappan är tanken att ni ska ta sju steg mot en mer inkluderande arbetsplats.

Olivera Pobra. Foto: Lilly Hallberg

Det ska inte vara valfritt att följa värdegrunden på arbetsplatsen

Regionala skyddsombudet. Olivera Pobra är regionalt skyddsombud på Stockholmsavdelningen. Hon kan tänka sig att arbeta med ett verktyg som Respekttrappan. Och tycker att det är självklart att alla ska delta i sådana aktiviteter om de erbjuds på jobbet.

Respektfullt bemötande och diskrimineringsfrågor ingår som en del i Byas introduktionsutbildning för blivande väktare. Foto: Bya

”Syna fördomar genom att prata om dem”

Bya. Bevakningsbranschen ska förmedla trygghet, därför är det extra viktigt med ett respektfullt och likvärdigt bemötande. Det framhåller Ronny Fredriksson, chef för arbetsmiljöenheten på Bya, Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd.

Gustaf Järsberg

”Vi använder redan olika modeller i arbetsmiljöarbetet”

Transport. När medlemmar hör av sig till sin avdelning eller sina skyddsombud är arbetsmiljöproblemet ofta redan stort och infekterat. Gustaf Järsberg är central arbetsmiljösamordnare på Transport och berättar att det finns flera modeller att ta till hjälp.

Kriget i Ukraina
Hryhorij Varunok är chaufför och hjälper till att lasta ur en minivan med förnödenheter från Frankrike. Foto: Tadeusz Rawa

Chaufförerna krigets tysta hjältar

Hjälparbetare. De är de tysta hjältarna i krigets Ukraina. Chaufförer som kör lastbilar, bussar, minivans och personbilar. De ser till att humanitär hjälp kommer fram till krigsdrabbade områden och att flyende människor kan ta sig därifrån. Journalisten Tadeusz Rawa har för Transportarbetaren träffat några av dem.

Kultur
Ljudbokslyssnarna är lite mer svårflörtade än de som läser vanliga böcker. Om berättelsen inte fångar deras intresse från början är risken stor att de tröttnar och börjar lyssna på något annat i stället, konstaterar Daniel Åberg. Foto: Shutterstock

”En ljudbok måste fånga lyssnaren redan från början”

Berättare. Med den dystopiska ljudbokserien Virus blev Daniel Åberg en av de första svenska författarna att skriva direkt för ljudbokspubliken. Nu undervisar han andra författare i konsten att skriva berättelser som går hem i lurarna.

Snabbkoll
Två kvinnliga hemvärnssoldater bevakar kaj.

Hemvärnet för dig som är anställd

Försvar. Rekordmånga söker till hemvärnet och frivilligkårerna just nu. Men vad är det egentligen som gäller för dig som har ett jobb? Hemvärnet är halva försvaret. Den som är med kan när som helst kallas in för att hjälpa till vid kris eller för att skydda Sverige vid angrepp.

Möte med makten
Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin pratar valår med Transportarbetarens reporter John Antonsson. Foto: Pernilla Ahlsén

”Det har varit en tuff tid”

Val 2022. Den 11 september är det val i Sverige. LO kommer att satsa rekordmycket resurser på en socialdemokratisk valvinst. Men vad gör Socialdemokraterna för att förtjäna stödet? Partisekreterare Tobias Baudin lovar ett parti som visar Sveriges arbetare respekt och försvarar samtidigt svängningen i LAS-frågan.

Vägsträckan
Jätten Vist med Visingsö i sina händer. Konstnären Calle Örnemark (1933–2015) uppförde träskulpturen i Huskvarna i början av 1970-talet. Foto: Lilly Hallberg

På väg med svindlande utsikt

Vätterleden. Den har kallats Sveriges vackraste väg, också före namnbytet till E4 och innan epitetet ”motor” lades till – leden som sträcker sig utmed Vätterns djupa vatten. Häromåret firade första delen av Vätterleden 60 år.