Dimmornas bro (Waterloo Bridge) med Vivien Leigh och Robert Taylor från 1940. Foto: Mary Evans/AF Archive / TT Nyhetsbyrån
Close
Filmnostalgi. Krig och krigsrelaterade draman har under lång tid varit gångbart på vita duken. Ibland producerade i militära stormakter som mer eller mindre uttalad propaganda. Lika ofta som romantiskt sorgliga öden, där människorna är offer för omständigheter som inte går att påverka. En klassisk, nostalgisk snyftare är Dimmornas bro (Waterloo Bridge) med Vivien Leigh och Robert Taylor från 1940.
Close
Kultur

Det våras för nostalgin

Trendig känsla. Från medicinsk diagnos till varma känslor inför anblicken av försvunna glassar på GB:s karta eller Putins dödliga fantasier om ett förlorat imperium. Nostalgi tar sig många uttryck. Under långa perioder ett hånat känslouttryck. Men det verkar våras för nostalgin igen.

Marcel Prousts madeleinekakor i På spaning efter den tid som flytt. Ronny och Ragge i Byhåla. Hollywoodklassikern Dimmornas bro och svenska schlagern Lyckliga gatan från 1967. Låtsasruiner i 1700-talets England. William Morris mönster och Prerafaeliternas konst – i dubbel bemärkelse. Eller politiska ledare som talar om sin längtan tillbaka till en annan tid – enklare, tryggare, där det syntes vad tavlorna föreställde eller när det egna landet var stort och mäktigt.

Nostalgin finns som en underström i alla exemplen. Oavsett om det handlar om luktminnen från barndomen, raggare i en fiktiv svensk håla, ett försök att snabbt fixa fram ruiner som ser ut som lämningar från Romarriket eller om rivna kåkar i Solna. Eller för alltid förlorad kärlek, mot fonden av London vid andra världskrigets utbrott.

Medicinsk diagnos

Från början var nostalgi en rent medicinsk diagnos, som definierade sjuklig hemlängtan. Som fick soldater ute i fält att tyna bort av sorg. Själva ordet är en sammansättning av grekiskans nostos (hemkomst) och algos (smärta).

Diagnosen användes bland annat i USA, efter amerikanska inbördeskriget (1861–1865). Det var veteraner som då fick diagnosen nostalgi, men i dag kanske diagnosticerats med posttraumatiskt stressyndrom.

Men betydelsen ändrades efter relativ rätt kort tid, och fick från mitten av 1700-talet främst en beskrivning av en känsla, en klang av bitterljuvt vemod.

Hett i brytningstider

Hur modernt det är med nostalgi har däremot varierat kraftigt sedan känsloaspekten fick övertag. Nostalgi tycks vara särskilt hett i brytningstider. Ett exempel är den brittiska Arts- and Crafts-rörelsen i mitten av 1800-talet. De hyllade hantverket, som en motkraft till massproduktion i den moderna industrins födelseland. Mest känd i dag är kanske William Morris (1834–1896), vars mönster till tapeter och textilier åter blivit inredningsideal mer än 150 år efter sin tillkomst. Och, lite ironiskt, så massproducerade att nutida designmagasin varnar för att mönstren är uttjatade.

Mindre känt är kanske också att William Morris skrev böcker och agiterade för socialism. Även företrädarna för de samtida Prerafaeliterna hade ett starkt socialt engagemang fast det ofta enbart är deras målningar som folk känner till. Gruppen av konstnären önskade en återgång från den massproducerade konst de menade att industrialismen fört med sig. De ville ha en mer äkta konst, den före den italienska konstnären Rafael (1483–1520).

Dödlig form

Nostalgin kan också ta sig andra, långt mindre charmiga uttryck. Den kanadensiska författaren och debattören Naomi Klein tar i en essä, publicerad i nättidningen The Intercept, upp en dödlig form av känslan som hon menar förenar Rysslands ledare Vladimir Putin och USA:s tidigare president Donald Trump: Nostalgin över ett förlorat imperium. Om längtan bort från den ekonomiska kollaps som följde Sovjets fall, respektive om längtan att göra Amerika stort igen.

Klein menar också att den farliga sortens nostalgi varit drivmedel för de lastbilschaufförer som blockerade den kanadensiska huvudstaden Ottawas gator under närmare en månad hösten 2021. Att deras längtan tillbaka till en bättre, ”enklare” tid, för ursprungsbefolkningen var en tid då deras liv inget var värt i jämförelse med framdragandet av oljepipelines.

Lindra smärta

Men till sist en positiv nyhet: Nostalgi kan minska uppfattningen av smärta. Det konstateras i forskning, publicerad i den amerikanska medicintidskriften Neuroscience i mars i år.

Forskare vid det kinesiska Liaoninguniversitetet Normal University och landets vetenskapsakademi har funnit att bilder som utlöser barndomsminnen kan kopplas till att deltagarna upplevde svagare känslor av smärta, rapporterar nyhetskanalen CNN.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Är du en som skjuter upp eller sätter i gång? Foto: Justina Öster

Skjuter du upp trista saker?

Prokrastinering. Nu måste jag verkligen städa ur förrådet. Jag hittar ju ingenting! Först måste jag bara ut med hunden, tvätta bilen, ringa mamma och köpa mjölk. Men oj, vad sent det blev! Brukar du prokrastinera?

Jindan Gong intervjuar chaufförer i forskningsprojekt om klimatomställningen. Foto: John Antonsson

Transportarbetarna avgörande för klimatet

8 frågor. Klimatutsläppen ska mer eller mindre upphöra fram till år 2045. I centrum av händelserna står förarna. Jindan Gong intervjuar chaufförer i forskningsprojektet Justit. För att chaufförernas perspektiv ska bidra till klimatomställning som är rättvis för arbetarna.

Lika mycket chaufför som författare

Kultur. 1999 gav lastbilschauffören, författaren och Transportarbetarens krönikör David Ericsson ut sin första bok. En rosad novellsamling om livet på och kring vägen. – Min svensklärare höll upp mina uppsatser som döda råttor inför klassen, säger han.

Tema sömn
Tema Sömn. Illustration: Unni von Feilitzen

Så klarar du nattskiften

Sömntips. Jobbar du natt? Då löper du större risk att drabbas av sömnstörningar, övervikt och hjärt-kärlsjukdomar. En trött förare är dessutom en farlig förare. Men det finns knep som gör att du klarar skiftarbetet bättre.

”Jag märker att det tar längre tid att återhämta sig och bli människa igen”, säger lastbilschauffören Tobias Olausson. Foto: Pernilla Ahlsén

”De mörka timmarna är jobbigast”

Skiftjobbaren. Kaffe, en bensträckare eller en kort tupplur. Det är knep som lastbils­chauffören Tobias Olausson tar till för att klara nattpassen. Men ju äldre han blir desto svårare är det att återhämta sig.

Snabbkoll
Snabbkoll: Varsel och uppsägningar. Illustration: Mattias Käll

Varsel och uppsägningar

Av med jobbet? Sverige ser ut att vara på väg in i en lågkonjunktur. Då ökar risken för varsel och uppsägningar. Så fungerar det och det är skillnaden.

Kultur
Högakustenbron, Sveriges svar på Golden Gate – och nästan lika lång. Hängbron över Ångermanälven, nära mynningen, öppnade 1997 och kortar E4:ans sträckning med nära en mil. Foto: John Antonsson

Sverige är rikt på broar

Förbindelser. Broar binder samman land, förkortar vägen och gör det möjligt att gå eller cykla under stora trafikleder. De riktiga långsträckarna tjänar också ofta som symboler för sin hemtrakt. Och Sverige är rikt på broar.

Snabbkoll
Snabbkoll om stridsåtgärder/konflikter. Illustration: Mattias Käll

Det här händer vid strejk

Konflikt. Transports förbundsordförande har varnat för en tuff avtalsrörelse och utesluter inte stridsåtgärder. Men vad är egentligen strejk och lockout?

Dina pengar
Mynthögar

Hänger din arbetarlön med?

Löneutveckling. LO-arbetarna halkar efter tjänstemännen. Det har LO visat i flera av sina årliga sammanställningar. Det har skett en så kallad löneglidning som gjort att tjänstemännens löner ökat mer än ”märket” sedan år 2000.

Ett fritt och omväxlande jobb med trevliga kollegor och shysta arbetsvillkor. Magnus Birgersson trivs med att köra bärgningsbil för ett litet åkeri. Transportarbetaren följde med honom en dag på jobbet. Foto: Pernilla Ahlsén

En dag i bärgningsbilen

Arbetsmiljö. Ett fritt och omväxlande jobb med trevliga kollegor och shysta arbetsvillkor. Magnus Birgersson trivs med att köra bärgningsbil för ett litet åkeri. Transportarbetaren följde med honom en dag på jobbet.

Snabbkoll
Snabbkoll: Avtalsrörelse Illustration: Mattias Käll

Vägen till din nya lön

Avtalsrörelse. I år ska Transport förhandla fram nya avtal för sina medlemmar. Här är några saker som är bra att veta.

Arbetsmiljö
Procentsatserna bygger på svar från chaufförer på samtliga arbetsorter. Om enbart svar från de större städerna i Östergötland, Linköping och Norrköping, räknas med blir vissa resultat andra. Så är det en högre andel, 94 procent, av dem som kör i de stora städerna som anger att de ofta eller ibland känner stress på grund av körtiderna (fråga 6) och hela 86 procent som svarar att körtiderna inte är tillräckliga för att utföra arbetet på ett säkert sätt, jämfört med 72 procent om svaren från samtliga arbetsorter tas med (fråga 1.) Grafik: Petrus Iggström

Fackets enkät gav svart på vitt om körtid och stress

Transport. De visste att det var problem. Men också att förändring krävde fakta. Linköpingsavdelningen gjorde en enkät som svart på vitt visar hur pressade arbetsförhållanden är för färdtjänstförare. Så vill arbetsgivare, regionens trafikbolag och politiker nu förändra villkoren.

Arben Pepi, Transportombud, och Patrik Emanuelson, skyddsombud, utanför Vikbolands taxi i Linköping. Foto: Lilly Hallberg

”Enkäten speglar verkligheten vi lever i”

Stressigt. – Många nya upplever att det är för stressigt och slutar, fast alla skulle tjäna på en erfaren yrkeskår, säger färdtjänsföraren Patrik Emanuelson.

Det regionala trafikbolaget Östgötatrafiken upphandlar servicetrafik för hela regionen och har även uppdrag i angränsande län, vilket bland annat innebär sjuktransporter till angränsande län. Genrebild. Foto: Lilly Hallberg

Så vill facket gå vidare

Uppföljning. Redan första sittningen med åkerierna gav resultat: Muntligt löfte att färdtjänstförare ska få betald lunch vid körningar till annan ort. Något inte ens hälften kan räkna med i dag.

Mattias Näsström, biträdande trafikchef på Östgötatrafiken.

Östgötatrafiken: ”Vi fortsätter dialogen”

Upphandlaren. Förarnas arbetstid, fordonsschema och raster måste facket först reda ut med arbetsgivarna, åkerierna. Först sedan kan det bli tal om möte i grupp med upphandlaren av serviceresor, Östgötatrafiken. Nu är det dags.

Jan-Owe Larsson (M) är ordförande och Annsofi Ramevik (S) är andre vice ordförande i Region Östergötlands trafik- och samhällsplaneringsnämnd.

Hallå politiker, vad kan och vill ni göra?

5 frågor. Transportarbetaren har ställt fem frågor till två politiker i Region Östergötlands trafik- och samhällsplaneringsnämnd, som tagit del av Transports enkät Körtider och stress.