;
ORDFÖRANDEN HAR ORDET

Det ljusnar på Ikea-fronten

Ordförandeord. Transportarbetareförbundet är nära medlemmarna i vardagen; nära era lokala frågor, idéer, problem och ibland också konflikter. Vi svarar, tar tillvara och vi tar striden för schysta villkor på arbetsplatsen när det behövs.

Men vi är också närvarande i det internationella samarbetet och solidariteten med våra kollegor världen över. Som ett led i detta har jag nyligen kommit hem från Internationella Transportarbetarefederationens (ITF) kongress i Singapore. En internationell kongress är alltid långt bort för någon och den här gången var det för oss.

Tillsammans med 2 500 fackliga kamrater från hela världen har vi diskuterat åkeri, hamn, lager och terminal, kvinno- och ungdomsfrågor och så oerhört mycket mer. Jag kan säga att detta kommer jag att leva på länge. Drivkraften, styrkan och viljan att föra våra frågor framåt är så påtaglig och den inspirerar.

För svensk del nådde vi framgång i flera av de frågor som vi drev och skrev skarpa förslag om. En sådan är den om en särskild kommitté för lager och terminal inom ITF som kongressen också fattade beslut om att införa.

Den är oerhört viktig för att arbeta globalt med frågor som automatisering och den omställning som måste till på arbetsmarknaden. Det handlar om att vi ska kunna behålla jobben, inom våra avtalsområden, när tekniken tar över sådant som tidigare sköttes av människohand. Automatisering är inte av ondo. Det är inte heller en utveckling som vi kan stoppa hur skrämmande den än må vara. Faktum är ju att det finns vissa jobb som vi ska vara glada att maskiner nu utför, sådant som våra kamrater tidigare mist liv och lem för.

Självklart var åkerifrågan också en av huvudfrågorna under kongressen i Singapore, och ett av de företag som inte går att undvika i de sammanhangen för vår del är Ikea. Vi har under lång tid haft en dialog med företaget både på nationell och internationell nivå för att få det att kräva schysta villkor i sin transportkedja.

För ett par veckor sedan frös vi denna dialog eftersom inget hände, men kan nu ana en ljusning igen. Och varför skulle vi inte det? Vad skulle det möjligtvis kunna finnas för anledning till att Ikea inte skulle kräva att ett företag som norska Bring ska erbjuda sina chaufförer drägliga villkor när de kör i Sverige? Jag är oerhört glad att de nu verkar ha kommit till samma slutsats som vi i den frågan och jag väntar med spänning på att se det bli verklighet. Om Ikea mot förmodan inte kräver eller rekommenderar att deras leverantör ska ha kollektivavtal så måste vi givetvis vara beredda på att kämpa oss till dessa avtal.

Slutligen drev Sverige igenom ett stöd bland de 2 500 delegaterna från 140 länder för de 17 iranska lastbilschaufförer som efter en strejk för bättre villkor dömts till döden i sitt hemland. Jag talade själv för det svenska förslaget under kongressen och jag är stolt att vi står bakom våra kamrater i Iran. Facklig solidaritet över yrkesgrupper och över landsgränser är stark och Svenska Transportarbetareförbundet är en del av det.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Arbetstidsförkortningen måste bli verklighet – hur ser vägen framåt ut?

Debatt. Under flera år har svenska arbetare fått höra att nästa stora arbetslivsreform är kortare arbetstid med bibehållen lön. Frågan har lyfts fram som en av arbetarrörelsens viktigaste framtidsfrågor.

Avtalsråd och kongress – ditt engagemang gör skillnad

Ordförandeord. Regeringsbildningen verkar diskuteras på alla nivåer, men de högst inblandade och ansvariga verkar tyvärr ha svårt att ens träffas över en kopp kaffe.

Transportarbetarens logga

Avtalsrörelsen drar i gång

Avtal. – Det är härifrån vi tar det. Det är här och nu ni kan påverka det vi tar med och prioriterar i avtalsförhandlingarna vi sedan sitter i, sa Transports ordförande Tommy Wreeth som inledde förbundets första avtalsråd.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Valfusk?

Valbevakning. Media har spelat en icke obetydlig roll i årets valrörelse. Såpass att det kanske varit enklast om de själva fått utse en regering.

Det var i säck innan det kom i påse!

Politik. Det var ett jämnt val där media till stor del styrde utgången. Analyserna kommer säkert snart nog men när de allra flesta tidningar är borgerliga var ingenting enkelt för det rödgröna blocket. Även SVT:s nyheter lutar åt det blåbruna hållet och Aktuellt påminner mest om en blåbrun hemsida.

Svensk sommar

Överhettat. Det har varit en underbar sommar med resor i Sverige, utflykter och ljumma utekvällar. Men mest av allt sol på varma klippor och halvkalla bad i havet. Ändå hopar sig molnen och det är inte ovädersmoln utan bilderna av brandröken från Sydeuropa som tornar upp sig.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam. Foto: Petrus Iggström

Tiden AI frigör borde gå till arbetarna

Ny teknik. Någon mer än jag som minns Terminator? AI-nätverket Skynet har tagit makten, världen ligger i ruiner och några få i motståndsrörelsen kämpar emot den. Science fiction men tanken har stannat kvar: vad händer när vi ger teknik makt som vi sedan inte kan kontrollera?

Ojämlikhet gör demokratin sårbar

Makt. Demokratin försvinner sällan på en dag. Det kommer inget dekret om att fria medier, domstolar eller rätten att organisera sig ska avskaffas. Förändringen sker stegvis. Journalister, forskare och författare beskrivs som motståndare och civilsamhället trängs undan. Regler ändras så att makthavare kan behålla makten.

Semester – en klassfråga

Sommarsverige. Semestern är slut och jag är tillbaka på jobbet. I år har sommaren varit en karta över Stockholm med omnejd: Magelungen, Drevviken, Flaten och ibland Mälaren och Östersjön. Några dagar hade vi råd att hyra bil, annars har vi tagit oss fram med cyklar, SL och SJ.

En sak vet jag om tid: Jag hann inte klart

Redaktionens krönika. Jag skulle gissa att det tar fem minuter för vår kaffebryggare att få fram en kanna kaffe. Jag vet att det tar exakt tio minuter för mig och barnen att ta oss ner till parkeringen. Allt som allt tar det ungefär 32 minuter från barnens skola till jobbets ytterdörr.

I vår arbetslinje räknas alla arbeten som lika värda

Replik. Pontus Blümes debattartikel tydliggör att Transportarbetarförbundets stämningsansökan vilar på en huvudsakligen ideologisk grund där tillsvidareanställning ses som den enda normen på arbetsmarknaden och andra sysselsättningsformer betraktas som atypiska. I vår arbetslinje räknas alla arbeten som lika värda.

Någonting bra har hänt!

Redaktionens krönika. Det här kan bli svårt. Att skriva om så kallade positiva nyheter har flera risker. Att framstå som ironisk, som reklamtextmakare eller som en okritisk hyllare av någon företeelse, oftast ointressant för de flesta. Men jag gör ett försök!

En stolt ordförande

Ordförandeord. Efter många om och men så gick det ändå vägen i valet. Socialdemokraterna ska nu försöka bilda regering vilket är ett glädjande valresultat, eftersom det är Socialdemokraterna som står upp mest för frågorna som är viktiga för medlemmarna i Transport.

Wolt har inga anställda – och det är hela affärsidén

Debatt. I fem månader körde en av våra medlemmar matleveranser åt Wolt, och för detta arbete fick han sammanlagt 57 329 kronor före skatt för 484 arbetade timmar. En timlön på 118 kr, inklusive semesterersättning, som dessutom skulle ersätta alla kostnader för fordonet och hans egna pensionsinbetalningar.

%&!#€ idioter!

Redaktionens krönika. Under några veckor varje sommar är jag fri från storstaden och kastar ungar, sambo och hund i bilen och nöter asfalt och grus runt om i Sverige. Målet är resan, eller vad heter det? Jag fick i alla fall åter ”chansen” att lägga extra mycket tid på vägarna och uppleva lite av det många transportarbetare får utstå dagligen.

När varningslampan lyser är det dags att lyssna

Debatt. AI framställs ofta som lösningen på framtidens utmaningar. Vi hör om ökad produktivitet, smartare arbetsplatser och nya möjligheter. Samtidigt växer oron bland arbetstagare. Det borde inte avfärdas som teknikrädsla. Det borde tas på allvar.

;