Debatt

Det handlar om världsbilden

Förstamajdemonstration
Facket & framtiden

Debatt. Jag tror att valet i september kan sammanfattas med fyra ord: Det handlar om världsbilden. Jag är dessutom övertygad om att de fackliga organisationernas största utmaning under de kommande åren är att klara av att forma och etablera sin egen bild av vilket samhälle vi lever i. Och vilka frågor som ska styra utvecklingen framåt.

Eller ännu enklare uttryckt: Den som vinner slaget om världsbilden vinner. Punkt.

Under flera år har Sverigedemokraterna och den populistiska extremhögern haft det initiativet. Genom att bygga sin organisation stark, driva debatten på nätet och hela tiden vara kontroversiell har de styrt vilka frågor vi alla ställer om samhället och politiken.

Hur mycket invandring tål Sverige? Vad gör vi åt alla gästarbetare från Polen och Baltikum?

Tänk om frågorna skulle formuleras på ett helt annat sätt, med en annan världsbild som utgångspunkt:

Hur kan samhället bli starkare med hjälp av migrationen? Hur ska arbetsrätten och rättvisan på arbetsmarknaden bli starkare?

Det säger sig självt att en diskussion kring de frågorna skulle leda till helt andra svar.

För den fackliga rörelsen är detta ingen nyhet. Ända sedan globaliseringen tog fart för 25–30 år sedan har man talat om att verkligheten är på väg att köra över facket. Med öppnare gränser, frihandel, social dumpning och ett allt mer fragmentiserat och osäkert arbetsliv.

Men det är ju just här fackets kamp för den svenska modellen är så viktig. Schysta villkor på arbetsmarknaden. Trygghet i omställningen. Alla internationella erfarenheter visar att det är ett bättre system för den som vill ha både tillväxt och välfärd. För den som anser att låg arbetslöshet är viktigt och samtidigt inser att samhället måste kunna ställa om när kunskaperna förändras och tekniken utvecklas.

Så hur vinner vi kampen? Hur kan facket får fler att ställa de frågor som kan leda till en starkare svensk modell?

I debatten om fackets roll i framtiden brukar man peka på två olika vägar. Antingen blir facket en servicefunktion för medlemmarna. Erbjuder bra försäkringar och schysta medlemsförmåner. Eller också organiserar man medlemmar på basplanet i ett arbete underifrån och upp. Gör facket till en kamporganisation igen.

Som utredaren Mats Wingborg konstaterar i rapporten Facket och den nordiska modellens framtid är svaret antagligen att facken måste bli bättre på båda dessa uppdrag.

Ett fack som inte klarar av att leverera mervärde till sina medlemmar kommer aldrig förbli starkt i ett modernt samhälle där identitet med en klass inte längre spelar lika stor roll.

Men ett fack som tappar markkontakten, som slutar vara en organisation som spelar roll på golvet, kommer inte heller överleva.

Det är en början.

I vår tid handlar det dessutom mycket om att bli bättre på nätet. Att klara av att föra över fackets viktiga samtal om arbetslivet och framtiden till de nya sociala medierna. I dag släpar de flesta i stället med i den svans högerextremismen drar med sig i sina sociala forum.

Det låter enkelt. Det är svårt. När börjar vi?

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

David Ericsson. Foto Petrus Iggström

Kör ut dem!

Davids krönika. Kör ut dem! löd en rubrik i Expressen i början av 1990-talet. Tidningen, eller åtminstone dess chefredaktör Erik Månsson, hade fått för sig att en majoritet av svenskarna ville kasta ut invandrarna. Den som blev utkastad var i stället han själv; han fick sparken.

David Ericsson

Ur led är tiden

Davids krönika. ”Ur led är tiden”, vad menas egentligen med de orden? Från början myntade av William Shakespeare. Tiden är vad den är och går inte att ändra på vad vi än gör. Kanske är de där orden bara ett sätt att markera att något gått åt helvete och blivit en ”utmaning”.

Lily Hallberg

Afghanistan – vilja och vanmakt

Ledare. Bilderna från Kabuls flygplats träffar som slag mot hjärtat. Desperata människor som klamrar sig fast utanpå plan som lyfter, de sista dödsdömda försöken ut från ett land i talibaners makt. Bilderna påminner om fiktion i film.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto Petrus Iggström

Kör ut dem!

Migration. Kör ut dem! löd en rubrik i Expressen i början av 1990-talet. Tidningen, eller åtminstone dess chefredaktör Erik Månsson, hade fått för sig att en majoritet av svenskarna ville kasta ut invandrarna. Den som blev utkastad var i stället han själv; han fick sparken.

Ingen liten skitsak

Arbetsvillkor. AI-bubblan är något alla talar om. Den handlar om tusentals miljarder – dollar. Många gånger mer än exempelvis den svenska statsbudgeten. När och om bubblan spricker kan det bero på något helt oväntat.

Lata speditörers paradis

Logistik. I en nattbuss på väg från jobbet kom jag i samspråk med föraren om våra respektive yrken. Han menade. – Att köra buss är bättre än att köra lastbil för här går paketen på själva. – Kan så vara, sa jag. Men mina paket är tysta och bråkar aldrig…

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam

Allt kan vara fejk

AI. Jag skrollar genom mitt flöde och vet inte längre vad som är verkligt. Det är inte bara att folk använder filter när de lägger ut foton, det är att allt kan vara fejk. Allt!

På Island finns hoppet och inspirationen

Politik. Det är valår i år och enligt opinionsmätningarna ser det bra ut för S men … Tänk om Tidöpartierna, med SD i spetsen, får så många röster att de återigen kan bilda regering och denna gång får SD också ministerposter. Ja, då är det lätt att mista hoppet för såväl demokrati som fackliga rättigheter.

Skit i nyårslöften – välj intentioner

Tid för förändring. Om bara några dagar är det nyårsafton och då hopar sig förväntningarna. Mitt i nyårskvällen står vi och tittar upp mot himlen där raketerna avlöser varandra. Och just där och då ska nyårslöften avges och löften staplas på varandra.

Trygg trafik kräver politiskt mod

Ledare. Vinterns isgata har ännu en gång visat att landets förare håller Sverige rullande under villkor som ingen politiker själv skulle acceptera. Samtidigt som valåret drar i gång fortsätter bristerna i arbetsmiljö, rastplatser och grundläggande hygienmöjligheter att ignoreras. Förarna förtjänar mer än vackra ord – de förtjänar trygghet, respekt och konkreta förbättringar.

Kortare arbetstid är viktig för oss alla

Ordförandeord. Hur ska Transport lösa frågan om arbetstidsförkortning? Den frågan ställs mest när jag träffar förbundets medlemmar. Många är frågande till hur arbetstiden ska kunna kortas när jobbet knappt hinns med i dagens system.

Klimatomställningen måste ge trygga jobb och säkra transporter

Insändare. 2026 behöver bli en vändpunkt för klimatkrisen. För transportarbetare är klimatförändringarna inte abstrakta. Extremväder, värmeböljor och översvämningar påverkar arbetsmiljön, ökar olycksriskerna och stör transporter som samhället är beroende av.

Dags att ta ansvar i alla led

Insändare. Nu är det dags att sätta ner fötterna ordentligt. Vi måste ta ett gemensamt ansvar i samhället när det gäller stress i arbetslivet.

När ovädret slår till räcker inte ord

Ledare. Äntligen är januari över. Det är en månad som på något sätt är mycket längre än sina 31 dagar. Vintern håller dock i sig. Och med det halkiga vinterväglag. I storhelgerna drabbades Sverige av både Johannes och Anna, stormar och snöoväder.

Ännu ett trick för att splittra arbetarklassen?

Debatt. Det är en gammal sanning: härska genom att splittra. Genom att blåsa upp skillnader mellan grupper kan fokus flyttas bort från det som förenar oss – lönearbetet och beroendet av trygga jobb för ett värdigt liv.

Solidaritet och rättvisa på allvar

Arbetstidsförkortning. Mycket prat om makteliten och deras löner dessa dagar, och att några få hela tiden äter mer av den så berömda ”kakan”. Givetvis är detta ett stort problem och totalt fel.

När facket är starkt vågar medlemmarna höja rösten

Debatt. Vi som arbetar på vägarna, i hamnarna och på terminalerna vet att trygghet inte bara handlar om försäkringar. Trygghet handlar om att våga säga ifrån när något är fel – och om att veta att man inte står ensam när man gör det.