Ledare

Det finns en stor grupp förlorare

Ledare. I de avtalsförhandlingar som redan startat är höjd avtalspension ett tungt fackligt krav. Huvudorsaken är förstås de katastrofalt låga allmänna pensionerna. De som blev resultatet av den stora pensionsblåsningen, förlåt pensionsreformen, för 20 år sedan.

Höjd avtalspension handlar egentligen om höjda premier. Pengar som arbetsgivaren betalar in på ditt eget individuella pensionskonto. För den som tjänar låt säga 350 000 kronor i årslön handlar det i nuläget om nästan 16 000 kronor i årspremie.

Höjd avtalspension bäddar för bättre ekonomi på ålderns höst. Eller kanske en möjlighet att lämna arbetslivet lite tidigare, för de som slitit ut sig på jobbet.

Men det finns ett aber. I lönerörelserna har trenden allt mer gått mot att arbetsgivarna kräver full kompensation, full ”avräkning”, för varje förbättring som löntagarna begär.

Avräkningen ska ske mot det tillgängliga löneutrymme som parterna slåss om. I praktiken har det blivit mot det ”märke” som industrins parter i många år dikterat. Om facket kräver exempelvis höjt ob är svaret numera givet. ”Visst, men det kostar si eller så många procentenheter av de totalt 2,3 procent som är märket.”

En del fackförbund försöker sprattla emot och kräva förbättringar, utan att medlemmarna automatiskt måste betala med lägre löneökning. Hittills är det få som lyckats. Kommunals underbetalda undersköterskor är en grupp. De fick lite mer än andra i förra avtalsrörelsen.

Om trenden håller i sig är risken stor att majoriteten av LO-medlemmarna får betala en eventuell förbättring av avtalspensionen själva – i stället för att arbetarna får en lite större del av företagens vinster.

Är det problematiskt? Nej, inte för landets företagare och kapitalägare. De anser att landets arbetare nådde vägs ände för länge sedan. ”Ni har fått den del av kakan ni förtjänar.”

För den som tror på minskade klyftor i samhället och att arbetarna har rätt till större andel av vinsterna är avräkningen mer svårsmält.

Skulle LO-förbunden byta höjd avtalspension mot en lägre löneökning finns det en stor grupp förlorare. Nämligen alla de hundratusentals arbetstagare som jobbar på företag utan kollektivavtal. Där betalar arbetsgivaren normalt inte in premier till avtalspension.

Nu kan man förstås invända att arbetare utan kollektivavtal redan är förlorare. De har varken rätt till avtalspension eller avtalsenlig lön.

Vad är motmedlet för de som drabbas? Jo, kräv kollektivavtal! En förutsättning för att facket och de anställda ska vinna den kampen är att det finns medlemmar på arbetsplatsen.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Bakficka på jeans med två sedlar nedstoppade

Så blev de nya lönerna

Löner. Alla utom ett av Transports kollektivavtal är färdiga. Här är de nya lönerna – och så tycker facket, arbetsgivarna och arbetarna om de nya avtalen.

Kristina Sjöberg. Foto: Petrus Iggström

När folkbildningen dör får lögnen liv

Ledare. Regeringens nedskärningar i folkbildning och civilsamhälle riskerar att lämna demokratin oskyddad. När fria fackförbund pressas tillbaka och kunskap trängs undan får osanningar större spelrum – och då blir den fackliga rörelsen viktigare än någonsin.

Utlandstransporter

Hur fungerar rast och vila vid utlandstransporter?

Transport. Pontus undrar över kör- och vilotider för utlandstransporter. Börje vill veta om han fick rätt ersättning då han jobbade extra i midsomras. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Foto: Shutterstock

Elnätet nyckeln till gröna transporter

Åkeri. Den gröna omställningen av vägtransporter i Europa är i full gång. EU:s mål är att minska utsläppen med 90 procent till 2040, och lagstiftningen driver på övergången till nollutsläppsfordon i form av el- och vätgasdrivna lastbilar.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Chefer jag minns

Arbetsliv. Vad är en bra chef? Eller snarare, hur är en bra chef? Personer i chefsposition är naturligtvis bara vanliga människor, som dock av någon anledning fått en lite speciell roll i livet.

Berättelsen om Willi Betz

Fiffel & båg. Det har skrivits mycket om tyska Willi Betz, lönedumpningens fader, och hans åkeri i tidiga 2000-talet. Från början var det ett litet tankbilsåkeri som körde vin (!) från Italien till Tyskland. Men när Berlinmuren föll 1989 öppnades portarna för privat ägande i de forna sovjetstaterna.

Att marschera i takt eller inte

Kanon. Så var den här till slut, vår omtalade kulturkanon. En reporter från TV 4 kom fram till mig där jag satt och fikade på Liljeholmstorget och stack en mikrofon under näsan. ”Vad tycker du om kulturkanon?” undrade hon.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam

Vi står där när det gäller

Om kriget kommer. När Sverige nu rustar för ett förstärkt totalförsvar talas det mycket om mat, energi och infrastruktur. Mindre uppmärksamhet får vi väktare, ordningsvakter och skyddsvakter som varje dag bidrar till att samhällets nyckelfunktioner fungerar.

Måste varje glåpord bli ett rättsfall?

Rätt & orätt. Jag har blivit kallad mycket under de många år jag har jobbat som väktare, ordningsvakt och skyddsvakt. ”Fitta”, ”hora”, ”stasivakt”… ja, listan kan göras lång men det har också gjort att jag har … härdats? Blivit avtrubbad? Tål mer än gemene man?

På ny adress

Flytt-tankar. Jag försöker säga hejdå till den gamla lägenheten. Det låter kanske enkelt, men hur lämnar man egentligen platsen där ens liv vecklat ut sig, dag för dag, år efter år?

När folkbildningen dör får lögnen liv

Ledare. Regeringens nedskärningar i folkbildning och civilsamhälle riskerar att lämna demokratin oskyddad. När fria fackförbund pressas tillbaka och kunskap trängs undan får osanningar större spelrum – och då blir den fackliga rörelsen viktigare än någonsin.

Du förtjänar respekt och uppskattning

Ordförandeord. Vi är inne i mörkare tider med kortare dagsljus och minst sagt varierande väglag. Alla ni medlemmar som arbetar och rör er ute på vägarna oavsett årstid och väglag – var rädda om er.

GDPR skyddar inte de anställda

Insändare. Det finns otaliga tekniska system med förmåga att hålla koll på de anställda som övervakar vad de gör eller inte gör under sin arbetstid. I våra branscher använder man sig ofta av kameror, gps och skannrar som registrerar vad de anställda gör.

Är allt frid och fröjd i åkeribranschen?

Debatt. Under årtionden har vi i Transport kämpat mot lönedumpning, mot oseriösa aktörer som slår undan fötterna på åkerier med kollektivavtal. Med facklig-politisk samverkan, och med stor hjälp av våra dåvarande socialdemokratiska EU-parlamentariker, drevs det så kallade mobilitetspaketet igenom.

Säkerheten ökar, men arbetsmiljön glöms bort

Debatt. Säkerhetsläget i Sverige och världen är oroligt. Cyberattacker sker dagligen, skyddsobjekt fotograferas trots förbud och spionage från utländska makter pågår. Detta skapar fler uppdrag och arbetstillfällen för bevakningsbranschen. Företagen ser ökade intäkter – men risken är att arbetsmiljön glöms bort när nya uppdrag snabbt ska bemannas.

Vevradio och stormkök

Krisberedskap. Det är viktigt att vara förberedd i händelse av kris. Råd som dubbla sim-kort och två olika betalkort är lättare att ta till sig än att stapla frystorkad mat och vatten med hundraårig hållbarhet.

Arbetsgivare, bered er på en match

Ordförandeord. Avtalsrörelsen är i princip klar för denna gång. Avtal har tecknats för alla Transports yrkesgrupper. Vissa har löst sig lättare än andra och på en del avtalsområden har vi tvingats varsla om konflikt för att nå fram.

Hur tänker ni politiker göra arbetslivet säkrare?

Insändare. Om knappt ett år är det allmänna val i Sverige. Bland annat till riksdagen där den lagstiftande makten utövas. Riksdagen utser regering som utövar den verkställande makten. I dessa delar av makten i vår stat ingår att se till så skyddslagstiftning som den samlade arbetsmiljölagstiftningen omsätts i verklighet.