Krönika

Den hårda vägen

Davids krönika. Kampen har förts i många år och böljat fram och tillbaka. Arbetsgivare mot arbetsgivare, arbetare mot arbetare. Men hittills utan segrare. När den ene fått in ett hårt slag kommer den andre snart med ett som är än värre. Vad kampen handlar om? Naturligtvis om striden mellan lastbilstillverkarna Scania och Volvo.

Sedan trettiotalet, då de konkurrerade ut mindre tillverkare som Tidaholm och utländska märken som Ford, är det som om de tävlat i ett slags ilsket syskonförhållande.

Modeller som Volvo Titan och Scania Regent slogs i mitten av femtiotalet om åkarnas och chaufförernas gunst. Volvo vann tillfälligt med turbon som ökade dragkraften i de redan då tunga långtradarna. Scania kontrade med 50 000-milamotorn till åkarnas och chaufförernas fromma.

Volvos svar kom med hytterna som gick att tippa för bättre service medan Scania harvade på med lastbilar där motorn knappt gick att komma åt utan att riva halva bilen.

Men så i slutet av sextiotalet kom det verkliga dråpslaget från Scania: V8:an. I år fyller den femtio och var något av ett underverk med sina 350 hästkrafter. I stället för de runt 250 de sexcylindriga motorerna gav.

Många åkare tyckte det gått för långt och föredrog de gamla svagare bilarna. Vad skulle man med så mycket kraft till? I dag ger V8:orna över 700 hästkrafter …

Scania har numer devisen ”kunden i fokus”. Men frågan är om den är så klok? För nästa smäll i kriget om marknaden kom från Volvo med F12- och F10-bilarna. De hade föraren i fokus i stället, med fyrpunktsfjädrad hytt och låg ljudvolym. Till skillnad från Scaniorna som bullrade på med sina V8:or.

Två kulturer utvecklades, den lite ”manligare” mullrande, kraftiga, något stötiga men stabila Scanian. Och den mer (vågar man säga det?) ”kvinnliga” Volvon som gungade fram tyst och mjukt längs vägen.

I dag, när motorerna knappt hörs i något av märkena, har man stigit ännu en nivå och nu är det bränsleekonomi och nya drivmedel som gäller.

Men en lastbil är som ett Kinderägg med tre önskningar i en: transportkunden vill förstås att allt ska vara billigt,

åkaren att bilen ska löna sig och chauffören vill ha en bra arbetsplats, gärna med lite pondus.

Förr sa man ofta att Volvons hytt och Scanians motor borde slås ihop till en ”Scalvo”. Men, vem är det egentligen som bestämmer vilken lastbil som ska köpas?

I slutänden är det nog chaufförerna. Åkarna har lärt sig den hårda vägen att chauffören kräver körbarhet och komfort och är alltså vinnaren i de två företagens kamp. En lönsam kamp i industrins Sverige när det är som bäst!

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Lennart Gustafsson:
    28 december, 2019

    Scanias motor 40,000 mil utan motorrenovering skall det väl vara , tycker mej komma ihåg den gula skölden som skulle sitta i grillen

  2. Erik:
    25 december, 2019

    Idag finns det ju fler att välja på
    Men alla är nog lika bra idag.

Lästips:

David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Berättelsen om Willi Betz

Davids krönika. Det har skrivits mycket om tyska Willi Betz, lönedumpningens fader, och hans åkeri i tidiga 2000-talet.

Alexandra Einerstam

Måste varje glåpord bli ett rättsfall?

Alexandras krönika. Jag har blivit kallad mycket under de många år jag har jobbat som väktare, ordningsvakt och skyddsvakt. ”Fitta”, ”hora”, ”stasivakt”… ja, listan kan göras lång men det har också gjort att jag har … härdats? Blivit avtrubbad? Tål mer än gemene man?

Att marschera i takt eller inte

Davids krönika. Så var den här till slut, vår omtalade kulturkanon. En reporter från TV 4 kom fram till mig där jag satt och fikade på Liljeholmstorget och stack en mikrofon under näsan. ”Vad tycker du om kulturkanon?” undrade hon.

Är allt frid och fröjd i åkeribranschen?

Debatt. Under årtionden har vi i Transport kämpat mot lönedumpning, mot oseriösa aktörer som slår undan fötterna på åkerier med kollektivavtal. Med facklig-politisk samverkan, och med stor hjälp av våra dåvarande socialdemokratiska EU-parlamentariker, drevs det så kallade mobilitetspaketet igenom.

Säkerheten ökar, men arbetsmiljön glöms bort

Debatt. Säkerhetsläget i Sverige och världen är oroligt. Cyberattacker sker dagligen, skyddsobjekt fotograferas trots förbud och spionage från utländska makter pågår. Detta skapar fler uppdrag och arbetstillfällen för bevakningsbranschen. Företagen ser ökade intäkter – men risken är att arbetsmiljön glöms bort när nya uppdrag snabbt ska bemannas.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Berättelsen om Willi Betz

Fiffel & båg. Det har skrivits mycket om tyska Willi Betz, lönedumpningens fader, och hans åkeri i tidiga 2000-talet. Från början var det ett litet tankbilsåkeri som körde vin (!) från Italien till Tyskland. Men när Berlinmuren föll 1989 öppnades portarna för privat ägande i de forna sovjetstaterna.

Att marschera i takt eller inte

Kanon. Så var den här till slut, vår omtalade kulturkanon. En reporter från TV 4 kom fram till mig där jag satt och fikade på Liljeholmstorget och stack en mikrofon under näsan. ”Vad tycker du om kulturkanon?” undrade hon.

Nu har det hänt

Autobahn. I många år har man talat om den, varningsklockorna har ringt men den har ändå aldrig riktigt inträffat – förrän nu. Den totala trafikinfarkten, signerad Tyskland. Egentligen är den ganska odramatisk. Allt står helt enkelt bara stilla. Autobahn är förvandlad till en parkering där bilarna endast rör sig ryckvis några meter i taget.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam

Måste varje glåpord bli ett rättsfall?

Rätt & orätt. Jag har blivit kallad mycket under de många år jag har jobbat som väktare, ordningsvakt och skyddsvakt. ”Fitta”, ”hora”, ”stasivakt”… ja, listan kan göras lång men det har också gjort att jag har … härdats? Blivit avtrubbad? Tål mer än gemene man?

På ny adress

Flytt-tankar. Jag försöker säga hejdå till den gamla lägenheten. Det låter kanske enkelt, men hur lämnar man egentligen platsen där ens liv vecklat ut sig, dag för dag, år efter år?

Insektsdöden – ett hot mot vår existens

Miljö. Det är mitten av 1980-talet. Min mamma och jag är på väg hem. Det är skymning och insekterna slår mot bilrutan tills den nästan är svart. Mamma sprutar spolarvätska och försöker få bort dem med vindrutetorkarna.

Vevradio och stormkök

Krisberedskap. Det är viktigt att vara förberedd i händelse av kris. Råd som dubbla sim-kort och två olika betalkort är lättare att ta till sig än att stapla frystorkad mat och vatten med hundraårig hållbarhet.

Arbetsgivare, bered er på en match

Ordförandeord. Avtalsrörelsen är i princip klar för denna gång. Avtal har tecknats för alla Transports yrkesgrupper. Vissa har löst sig lättare än andra och på en del avtalsområden har vi tvingats varsla om konflikt för att nå fram.

Hur tänker ni politiker göra arbetslivet säkrare?

Insändare. Om knappt ett år är det allmänna val i Sverige. Bland annat till riksdagen där den lagstiftande makten utövas. Riksdagen utser regering som utövar den verkställande makten. I dessa delar av makten i vår stat ingår att se till så skyddslagstiftning som den samlade arbetsmiljölagstiftningen omsätts i verklighet.

När schysta villkor används som reklam

Ledare. Shyssta villkor och kollektivavtal och en qr-kod med Ansök nu som lovar en genomsnittslön på 180 kronor per timme. Det budskapet har Foodoras rosa mopedboxar haft. En sanning med modifikation.

Ordningsvakter i tunnelbanan. Foto: John Antonsson

Pepparsprej kan rädda liv i hotfulla situationer

Arbetsmiljö. Jag har arbetat som ordningsvakt i 25 år, i miljöer som krog, tunnelbana och centrumområden. Jag har dessutom utbildning som beredskapspolis och skyddsvakt. Under utbildningen till beredskapspolis fick jag träning i användning av OC-sprej (pepparsprej) och insåg hur avgörande detta hjälpmedel är för ordningsvakters arbetsmiljö och säkerhet.

Låt inte industrin diktera villkoren

Ordförandeord. Hösten kommer smygande och det innebär nya utmaningar både för oss inom Transport och LO-familjen.

Vem tänker göra något åt döden på jobbet?

Insändare. Olyckor på landets arbetsplatser fortsätter att skörda dödsoffer. Statistiken är förfärande. Sedan den 1 januari 2022 har 189 människor dött på arbetet. 32 av dessa dog 2025. Den urartade situationen blir inte bättre. Tragedierna fortsätter.