Transports förbundsordförande Tommy Wreeth. Foto: Pernilla Ahlsén
Close
Åtta av tolv LO-förbund vill ha en ändring av märket. Transports ordförande Tommy Wreeth tycker att det har hämmat löneutvecklingen i förbundets branscher.
Close

”Dags att skrota industrins lönemärke”

Löner. I snart 25 år har det så kallade märket, där industrins fack och arbetsgivare sätter normen för löneökningarna, styrt förhandlingarna för alla andra fackförbund. Resultatet av det är att tjänstemännen har ökat sina löner betydligt mer än arbetarna.

Det visar en undersökning som Transportarbetaren har gjort. Undersökningen visar också att en klar majoritet av LO-förbundens ordföranden är kritiska till att industriförbunden ”sätter märket” och att de vill se en ändring.

Till exempel har en ingenjör i metallindustrin i snitt ökat sin lön med 117 procent sedan 1997. En maskinförare inom samma metallindustri har ökat sin lön med 87 procent.

För fordonsförarna stannade löneökningen på 81 procent och för säkerhetspersonalen med 67 procent. Inte ens undersköterskorna med 92 procent eller lärarna i grundskolan med 99 procent har haft en löneutveckling som ingenjörerna i industrin. Allt enligt lönestatistik från SCB.

Med en inflation sedan 1998 på 34 procent så innebär det reallöneökningar för alla. Men några har alltså fått betydligt mer.

– När IF Metall och Unionen har kommit överens med Industriarbetsgivarna är det den procenten som gäller. Inte en promille till. I alla fall inte för de övriga LO-förbunden, säger Transports ordförande Tommy Wreeth.

– Våra branscher inom åkeri, bevakning och renhållning har varit väldigt lönsamma och det är konstant brist på förare. Trots det har industrins märke hämmat löneutvecklingen. Det måste bli en ändring.

En majoritet är kritiska

Transportarbetaren har frågat samtliga ordföranden i LO och TCO om deras syn på märket och löneökning utöver avtalet, så kallad löneglidning. Resultatet är tydligt, industriförbunden gillar märket som det är och får sympati av tjänstemännen i Vision, Forena plus Akademikerna i SSR. Men en majoritet av ordföranden är kritiska.

– Det fattas 5 000 förare och det är klart att höjda löner skulle locka folk till yrkena. Det blir fel när industrin håller tillbaka de sektorer som går bra, säger Tommy Wreeth.

– Lönerna ska och måste vara olika. Men det är fel att industrin har monopol på lönenormen.

Och han får medhåll av många ordföranden.

– Vi behöver ha koll på lönebildningen, men det kräver en bredare krets, inte bara industrin, säger Elektrikerförbundets ordförande Urban Pettersson.

– Ja, märket måste definieras, säger Målarnas ordförande Mikael Johansson.

Måste ses över

Byggnads Johan Lindholm är inne på samma linje och menar att märket måste ses över. Och för Byggnads är situationen som inom flera LO-förbund att det varit låg eller ingen löneglidning. Samma svar får Transportarbetaren från Seco:s Gabriella Lavecchia som också anser att märket behöver ses över och att löneglidning i princip inte förekommer.

Finansförbundets ordförande Ulrika Boëthius:

– Det är bra att arbetsmarknadens parter har något att förhålla sig till, men det har ju inte rättat till skillnaderna i lön mellan män och kvinnor. Det behöver verkligen ses över.

Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro fortsätter kritiken av märket:

– Industrimärket är ett problem för den kvinnodominerade välfärdssektorn och bör skrotas. Vi behöver få löneökningar på betydligt mer än märket för att ”komma i kapp” mer manligt dominerade branscher där likvärdiga yrken med samma svårighetsgrad tjänar väsentligt mer och får en högre livslön.

– Vi har i vår Livslönerapport konstaterat att det skiljer 30 procent i livslön mellan exempelvis en IT-ingenjör och en barnmorska eller specialistsjuksköterska trots att de har ungefär lika lång utbildning och samma svårighetsgrad i yrket.

Kritik från många håll

Britta Leijon, ordförande för tjänstemännen i ST, säger:

– Märket har fyllt sin funktion. Men eftersom arbetsmarknaden hela tiden utvecklas så måste även synen på märket följa med sin tid och det sker ju diskussioner.

Med andra ord finns det kritik från många håll i den fackliga världen. Både från kvinnodominerade förbund som Vårdförbundet, men också från traditionellt manligt dominerade som Transport, Byggnads, Målarna, Seco och Elektrikerna.

Handels ordförande Linda Palmetzhofer är lite kluven:

– Handels har påtalat att lönebildningsregimen måste bestå både av lönekostnadsnormering och fördelningsnormering. Det fungerade väl fram till 2010, men har fungerat sämre efter det.

Många hänvisar till att märket gett reallöneökningar och att det sett till att hålla inflationen nere. Men en utblick mot eurozonen, som inte haft några industrimärken att förhålla sig till, visar att inflationen i princip varit densamma. Inflationen i Sverige har varit cirka 38 procent sedan 1998 jämfört med drygt 45 i eurozonen. Men med tanke på att kronan förlorat i värde mot euron blir resultatet ett nollsummespel.

– Industrimärket är helt klart omodernt och en kvarleva från förr. Vi behöver andra riktmärken för att få upp lönerna för Transports medlemmar, säger Tommy Wreeth.

Kent Källqvist: Förra millenniets lönepolitik kan pensioneras

Kent Källqvist. Foto: Christina Ahlund
Kent Källqvist. Foto: Christina Ahlund

Kommentar. Ibland är 25 år för länge. Det märke som industrins parter satt på alla andra förbunds avtal har spelat ut sin roll. Det fungerar helt enkelt inte längre. För vissa har märket blivit ett tak. För andra, framför allt tjänstemän i privat sektor, är märket ett golv.

Lön är priset på arbete, den ersättning du får för din tid, kompetens och skicklighet. Det är den som får de flesta av oss att kliva upp ur sängen och pallra oss i väg till jobbet. Det är den som avgör hur vi bor, hur vi semestrar och vad vi äter. Vilka möjligheter vi har att unna oss något extra helt enkelt.

De senaste åren har inkomstskillnaderna ökat. Några har blivit ofantligt rika, medan andra fått det något bättre. Enligt LO var medellönen för en arbetare år 2020 28 000 kronor. En tjänsteman tjänade i snitt 51 procent mer, 42 200 kronor. 14 200 kronor mer i månaden eller över 170 000 kronor om året.

En annan verklighet är att champagnefesterna i börsbolagen avlöst varandra. Där har värdet på de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen fyrdubblats sedan märket sattes*. En miljon har blivit fyra.

En alldeles färsk rapport från LO visar att en börs-vd tjänar lika mycket som 86 taxichaufförer eller 74 lagerarbetare**. Inkomstskillnaderna har tredubblats sedan märket sattes. En årlig snittlön på 25 300 000 kronor kan de bäst avlönade vd-arna håva in. Mer än 25 miljoner kronor. Till det kommer ju också bonusar och annat guldregn.

Det är dubbelt så mycket som en chaufför eller väktare tjänar på ett helt livs arbete.

De hysteriska summor de bäst betalda vd-arna får, kan industrins märke löneökningsnormen och facken inte göra så mycket åt. I bästa fall kan facket agera i bolagsstyrelser för att minska orättvisorna. Det är i stället politikens ansvar att beskatta och reglera bolagens excesser. Det är val i september.

Däremot kan en ny norm för löner och löneökningar skapa bättre förutsättningar för en mindre ojämlik värdering av jobben. Kanske med en ny modern norm som bygger på välfärd och service i stället för förra millenniets industri? Och i en modern välfärd ryms inte bara en väl fungerande omsorg, sjukvård och skola, utan också pålitliga transportsystem, ett sunt miljötänk när det gäller våra sopor och en bra säkerhet i vår vardag. Det måste synas i lönekuverten.

Kanske kan en rättvisare lönesättning få ingenjören att lämna kontorsstolen för en förarstol?

Gör om och gör rätt. LO har ett år på sig att enas om en ny lönemodell som har sin grund i vårt moderna samhälle på 2020-talet. Det förra millenniets lönepolitik kan pensioneras.

 

*OMX Stockholm 30 är ett börsindex för Stockholmsbörsen. Det är ett kapitaliserat viktat index för de 30 mest omsatta aktierna på Nasdaq Stockholmsbörsen.

**Genomsnittliga inkomsten för 50 verkställande direktörer i de största bolagen inom sju branscher i Sverige enligt en rapport om makteliten utgiven av LO den 9 februari i år.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Patrik:
    20 april, 2022

    Hela systemet med procentenheters ökningar är ju hur fel som helst värdelöst för den som sitter i skiten. Dags att något ändras? Eller

Lästips:

Transports ordförande Tommy Wreeth. Foto: Martin Hörner Kloo

Transport: Blockaden har haft effekt

Konflikt. Transports blockad av ryska, ryskkontrollerade och ryskflaggade fartyg pågår som varslats hela maj månad. Något beslut om förlängning är ännu inte fattat.

Transportarbetarens logga

Transports blockad fortsätter

Hamn. Svenska Transportarbetareförbundets blockad av ryska och ryskkontrollerade fartyg i svenska hamnar fortsätter som planerat månaden ut.

Örjan Wallon från Transports Norrbottenavdelning skickade bilder från förstamajfirandet i Luleå. Foto: Transport avdelning 26 Norrbotten

Förstamajtåg runt om i landet

Första maj 2022. Äntligen kunde förstamajtågen ringla fram igen. Efter två år av restriktioner och karantän var det många som ville demonstrera på arbetarrörelsens egen högtidsdag.

Kultur
Dimmornas bro (Waterloo Bridge) med Vivien Leigh och Robert Taylor från 1940. Foto: Mary Evans/AF Archive / TT Nyhetsbyrån

Det våras för nostalgin

Trendig känsla. Från medicinsk diagnos till varma känslor inför anblicken av försvunna glassar på GB:s karta eller Putins dödliga fantasier om ett förlorat imperium. Nostalgi tar sig många uttryck. Under långa perioder ett hånat känslouttryck. Men det verkar våras för nostalgin igen.

Transportarbetaren testar
Transportarbetaren testade sex termosar för att se hur de klarade att hålla värmen under en hel arbetsdag. Foto: Pernilla Ahlsén

Dyraste termosen inte alltid bäst

Test. En bra termos är ett måste för dig som vill ha med dig varm dryck på jobbet. Men vilken ska man välja? Är en dyrare termos nödvändigtvis bättre? Nej, inte alltid, visar vårt termostest. Här guidar vi dig till den bästa termosen utifrån dina behov.

Respekttrappan
Respekttrappan. Illustration: Mattias Käll

Sju steg mot en schystare arbetsplats

Arbetsmiljö. Har ni fördomar på jobbet? Är ni arbetskamrater schysta mot varandra? Det kan alltid bli bättre. Med Respekttrappan är tanken att ni ska ta sju steg mot en mer inkluderande arbetsplats.

Olivera Pobra. Foto: Lilly Hallberg

Det ska inte vara valfritt att följa värdegrunden på arbetsplatsen

Regionala skyddsombudet. Olivera Pobra är regionalt skyddsombud på Stockholmsavdelningen. Hon kan tänka sig att arbeta med ett verktyg som Respekttrappan. Och tycker att det är självklart att alla ska delta i sådana aktiviteter om de erbjuds på jobbet.

Respektfullt bemötande och diskrimineringsfrågor ingår som en del i Byas introduktionsutbildning för blivande väktare. Foto: Bya

”Syna fördomar genom att prata om dem”

Bya. Bevakningsbranschen ska förmedla trygghet, därför är det extra viktigt med ett respektfullt och likvärdigt bemötande. Det framhåller Ronny Fredriksson, chef för arbetsmiljöenheten på Bya, Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd.

Gustaf Järsberg

”Vi använder redan olika modeller i arbetsmiljöarbetet”

Transport. När medlemmar hör av sig till sin avdelning eller sina skyddsombud är arbetsmiljöproblemet ofta redan stort och infekterat. Gustaf Järsberg är central arbetsmiljösamordnare på Transport och berättar att det finns flera modeller att ta till hjälp.

Kriget i Ukraina
Hryhorij Varunok är chaufför och hjälper till att lasta ur en minivan med förnödenheter från Frankrike. Foto: Tadeusz Rawa

Chaufförerna krigets tysta hjältar

Hjälparbetare. De är de tysta hjältarna i krigets Ukraina. Chaufförer som kör lastbilar, bussar, minivans och personbilar. De ser till att humanitär hjälp kommer fram till krigsdrabbade områden och att flyende människor kan ta sig därifrån. Journalisten Tadeusz Rawa har för Transportarbetaren träffat några av dem.

Kultur
Ljudbokslyssnarna är lite mer svårflörtade än de som läser vanliga böcker. Om berättelsen inte fångar deras intresse från början är risken stor att de tröttnar och börjar lyssna på något annat i stället, konstaterar Daniel Åberg. Foto: Shutterstock

”En ljudbok måste fånga lyssnaren redan från början”

Berättare. Med den dystopiska ljudbokserien Virus blev Daniel Åberg en av de första svenska författarna att skriva direkt för ljudbokspubliken. Nu undervisar han andra författare i konsten att skriva berättelser som går hem i lurarna.

Snabbkoll
Två kvinnliga hemvärnssoldater bevakar kaj.

Hemvärnet för dig som är anställd

Försvar. Rekordmånga söker till hemvärnet och frivilligkårerna just nu. Men vad är det egentligen som gäller för dig som har ett jobb? Hemvärnet är halva försvaret. Den som är med kan när som helst kallas in för att hjälpa till vid kris eller för att skydda Sverige vid angrepp.

Möte med makten
Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin pratar valår med Transportarbetarens reporter John Antonsson. Foto: Pernilla Ahlsén

”Det har varit en tuff tid”

Val 2022. Den 11 september är det val i Sverige. LO kommer att satsa rekordmycket resurser på en socialdemokratisk valvinst. Men vad gör Socialdemokraterna för att förtjäna stödet? Partisekreterare Tobias Baudin lovar ett parti som visar Sveriges arbetare respekt och försvarar samtidigt svängningen i LAS-frågan.

Vägsträckan
Jätten Vist med Visingsö i sina händer. Konstnären Calle Örnemark (1933–2015) uppförde träskulpturen i Huskvarna i början av 1970-talet. Foto: Lilly Hallberg

På väg med svindlande utsikt

Vätterleden. Den har kallats Sveriges vackraste väg, också före namnbytet till E4 och innan epitetet ”motor” lades till – leden som sträcker sig utmed Vätterns djupa vatten. Häromåret firade första delen av Vätterleden 60 år.