Transports förbundsordförande Tommy Wreeth. Foto: Pernilla Ahlsén
Close
Åtta av tolv LO-förbund vill ha en ändring av märket. Transports ordförande Tommy Wreeth tycker att det har hämmat löneutvecklingen i förbundets branscher.
Close

”Dags att skrota industrins lönemärke”

Löner. I snart 25 år har det så kallade märket, där industrins fack och arbetsgivare sätter normen för löneökningarna, styrt förhandlingarna för alla andra fackförbund. Resultatet av det är att tjänstemännen har ökat sina löner betydligt mer än arbetarna.

Det visar en undersökning som Transportarbetaren har gjort. Undersökningen visar också att en klar majoritet av LO-förbundens ordföranden är kritiska till att industriförbunden ”sätter märket” och att de vill se en ändring.

Till exempel har en ingenjör i metallindustrin i snitt ökat sin lön med 117 procent sedan 1997. En maskinförare inom samma metallindustri har ökat sin lön med 87 procent.

För fordonsförarna stannade löneökningen på 81 procent och för säkerhetspersonalen med 67 procent. Inte ens undersköterskorna med 92 procent eller lärarna i grundskolan med 99 procent har haft en löneutveckling som ingenjörerna i industrin. Allt enligt lönestatistik från SCB.

Med en inflation sedan 1998 på 34 procent så innebär det reallöneökningar för alla. Men några har alltså fått betydligt mer.

– När IF Metall och Unionen har kommit överens med Industriarbetsgivarna är det den procenten som gäller. Inte en promille till. I alla fall inte för de övriga LO-förbunden, säger Transports ordförande Tommy Wreeth.

– Våra branscher inom åkeri, bevakning och renhållning har varit väldigt lönsamma och det är konstant brist på förare. Trots det har industrins märke hämmat löneutvecklingen. Det måste bli en ändring.

En majoritet är kritiska

Transportarbetaren har frågat samtliga ordföranden i LO och TCO om deras syn på märket och löneökning utöver avtalet, så kallad löneglidning. Resultatet är tydligt, industriförbunden gillar märket som det är och får sympati av tjänstemännen i Vision, Forena plus Akademikerna i SSR. Men en majoritet av ordföranden är kritiska.

– Det fattas 5 000 förare och det är klart att höjda löner skulle locka folk till yrkena. Det blir fel när industrin håller tillbaka de sektorer som går bra, säger Tommy Wreeth.

– Lönerna ska och måste vara olika. Men det är fel att industrin har monopol på lönenormen.

Och han får medhåll av många ordföranden.

– Vi behöver ha koll på lönebildningen, men det kräver en bredare krets, inte bara industrin, säger Elektrikerförbundets ordförande Urban Pettersson.

– Ja, märket måste definieras, säger Målarnas ordförande Mikael Johansson.

Måste ses över

Byggnads Johan Lindholm är inne på samma linje och menar att märket måste ses över. Och för Byggnads är situationen som inom flera LO-förbund att det varit låg eller ingen löneglidning. Samma svar får Transportarbetaren från Seco:s Gabriella Lavecchia som också anser att märket behöver ses över och att löneglidning i princip inte förekommer.

Finansförbundets ordförande Ulrika Boëthius:

– Det är bra att arbetsmarknadens parter har något att förhålla sig till, men det har ju inte rättat till skillnaderna i lön mellan män och kvinnor. Det behöver verkligen ses över.

Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro fortsätter kritiken av märket:

– Industrimärket är ett problem för den kvinnodominerade välfärdssektorn och bör skrotas. Vi behöver få löneökningar på betydligt mer än märket för att ”komma i kapp” mer manligt dominerade branscher där likvärdiga yrken med samma svårighetsgrad tjänar väsentligt mer och får en högre livslön.

– Vi har i vår Livslönerapport konstaterat att det skiljer 30 procent i livslön mellan exempelvis en IT-ingenjör och en barnmorska eller specialistsjuksköterska trots att de har ungefär lika lång utbildning och samma svårighetsgrad i yrket.

Kritik från många håll

Britta Leijon, ordförande för tjänstemännen i ST, säger:

– Märket har fyllt sin funktion. Men eftersom arbetsmarknaden hela tiden utvecklas så måste även synen på märket följa med sin tid och det sker ju diskussioner.

Med andra ord finns det kritik från många håll i den fackliga världen. Både från kvinnodominerade förbund som Vårdförbundet, men också från traditionellt manligt dominerade som Transport, Byggnads, Målarna, Seco och Elektrikerna.

Handels ordförande Linda Palmetzhofer är lite kluven:

– Handels har påtalat att lönebildningsregimen måste bestå både av lönekostnadsnormering och fördelningsnormering. Det fungerade väl fram till 2010, men har fungerat sämre efter det.

Många hänvisar till att märket gett reallöneökningar och att det sett till att hålla inflationen nere. Men en utblick mot eurozonen, som inte haft några industrimärken att förhålla sig till, visar att inflationen i princip varit densamma. Inflationen i Sverige har varit cirka 38 procent sedan 1998 jämfört med drygt 45 i eurozonen. Men med tanke på att kronan förlorat i värde mot euron blir resultatet ett nollsummespel.

– Industrimärket är helt klart omodernt och en kvarleva från förr. Vi behöver andra riktmärken för att få upp lönerna för Transports medlemmar, säger Tommy Wreeth.

Kent Källqvist: Förra millenniets lönepolitik kan pensioneras

Kent Källqvist. Foto: Christina Ahlund
Kent Källqvist. Foto: Christina Ahlund

Kommentar. Ibland är 25 år för länge. Det märke som industrins parter satt på alla andra förbunds avtal har spelat ut sin roll. Det fungerar helt enkelt inte längre. För vissa har märket blivit ett tak. För andra, framför allt tjänstemän i privat sektor, är märket ett golv.

Lön är priset på arbete, den ersättning du får för din tid, kompetens och skicklighet. Det är den som får de flesta av oss att kliva upp ur sängen och pallra oss i väg till jobbet. Det är den som avgör hur vi bor, hur vi semestrar och vad vi äter. Vilka möjligheter vi har att unna oss något extra helt enkelt.

De senaste åren har inkomstskillnaderna ökat. Några har blivit ofantligt rika, medan andra fått det något bättre. Enligt LO var medellönen för en arbetare år 2020 28 000 kronor. En tjänsteman tjänade i snitt 51 procent mer, 42 200 kronor. 14 200 kronor mer i månaden eller över 170 000 kronor om året.

En annan verklighet är att champagnefesterna i börsbolagen avlöst varandra. Där har värdet på de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen fyrdubblats sedan märket sattes*. En miljon har blivit fyra.

En alldeles färsk rapport från LO visar att en börs-vd tjänar lika mycket som 86 taxichaufförer eller 74 lagerarbetare**. Inkomstskillnaderna har tredubblats sedan märket sattes. En årlig snittlön på 25 300 000 kronor kan de bäst avlönade vd-arna håva in. Mer än 25 miljoner kronor. Till det kommer ju också bonusar och annat guldregn.

Det är dubbelt så mycket som en chaufför eller väktare tjänar på ett helt livs arbete.

De hysteriska summor de bäst betalda vd-arna får, kan industrins märke löneökningsnormen och facken inte göra så mycket åt. I bästa fall kan facket agera i bolagsstyrelser för att minska orättvisorna. Det är i stället politikens ansvar att beskatta och reglera bolagens excesser. Det är val i september.

Däremot kan en ny norm för löner och löneökningar skapa bättre förutsättningar för en mindre ojämlik värdering av jobben. Kanske med en ny modern norm som bygger på välfärd och service i stället för förra millenniets industri? Och i en modern välfärd ryms inte bara en väl fungerande omsorg, sjukvård och skola, utan också pålitliga transportsystem, ett sunt miljötänk när det gäller våra sopor och en bra säkerhet i vår vardag. Det måste synas i lönekuverten.

Kanske kan en rättvisare lönesättning få ingenjören att lämna kontorsstolen för en förarstol?

Gör om och gör rätt. LO har ett år på sig att enas om en ny lönemodell som har sin grund i vårt moderna samhälle på 2020-talet. Det förra millenniets lönepolitik kan pensioneras.

 

*OMX Stockholm 30 är ett börsindex för Stockholmsbörsen. Det är ett kapitaliserat viktat index för de 30 mest omsatta aktierna på Nasdaq Stockholmsbörsen.

**Genomsnittliga inkomsten för 50 verkställande direktörer i de största bolagen inom sju branscher i Sverige enligt en rapport om makteliten utgiven av LO den 9 februari i år.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Patrik:
    20 april, 2022

    Hela systemet med procentenheters ökningar är ju hur fel som helst värdelöst för den som sitter i skiten. Dags att något ändras? Eller

Lästips:

ordningsvakter

Förhandlingar för bevakningsavtal strandade

Bevakning. (UPPDATERAD) På onsdagskvällen avbröts förhandlingarna mellan Transport och Säkerhetsföretagen för nytt kollektivavtal för anställda inom bevakningsbranschen. ”Vi tittar nu på alternativ för hur vi ska gå vidare” säger Transports förbundsordförande och förhandlingschef Tommy Wreeth.

Hallå där!

Flyg. Martin Andersson, ordförande i klubb 4 på Arlanda med bland annat plåtslagare och flygmekaniker. Er arbetsgivare Patria Helicopter har höjt era löner – innan avtalsrörelsen för flygbranschen ens dragit i gång. Varför då?

Transportarbetarens logga

Fackförbund: ”Förbjud gratis returer”

Facket. Det är dags att styra upp i e-handelsträsket och stoppa gratis returer. Det skriver Transports Tommy Wreeth tillsammans med två andra förbundsordföranden i en debattartikel.

Tema sömn
Tema Sömn. Illustration: Unni von Feilitzen

Så klarar du nattskiften

Sömntips. Jobbar du natt? Då löper du större risk att drabbas av sömnstörningar, övervikt och hjärt-kärlsjukdomar. En trött förare är dessutom en farlig förare. Men det finns knep som gör att du klarar skiftarbetet bättre.

”Jag märker att det tar längre tid att återhämta sig och bli människa igen”, säger lastbilschauffören Tobias Olausson. Foto: Pernilla Ahlsén

”De mörka timmarna är jobbigast”

Skiftjobbaren. Kaffe, en bensträckare eller en kort tupplur. Det är knep som lastbils­chauffören Tobias Olausson tar till för att klara nattpassen. Men ju äldre han blir desto svårare är det att återhämta sig.

Snabbkoll
Snabbkoll: Varsel och uppsägningar. Illustration: Mattias Käll

Varsel och uppsägningar

Av med jobbet? Sverige ser ut att vara på väg in i en lågkonjunktur. Då ökar risken för varsel och uppsägningar. Så fungerar det och det är skillnaden.

Kultur
Högakustenbron, Sveriges svar på Golden Gate – och nästan lika lång. Hängbron över Ångermanälven, nära mynningen, öppnade 1997 och kortar E4:ans sträckning med nära en mil. Foto: John Antonsson

Sverige är rikt på broar

Förbindelser. Broar binder samman land, förkortar vägen och gör det möjligt att gå eller cykla under stora trafikleder. De riktiga långsträckarna tjänar också ofta som symboler för sin hemtrakt. Och Sverige är rikt på broar.

Snabbkoll
Snabbkoll om stridsåtgärder/konflikter. Illustration: Mattias Käll

Det här händer vid strejk

Konflikt. Transports förbundsordförande har varnat för en tuff avtalsrörelse och utesluter inte stridsåtgärder. Men vad är egentligen strejk och lockout?

Dina pengar
Mynthögar

Hänger din arbetarlön med?

Löneutveckling. LO-arbetarna halkar efter tjänstemännen. Det har LO visat i flera av sina årliga sammanställningar. Det har skett en så kallad löneglidning som gjort att tjänstemännens löner ökat mer än ”märket” sedan år 2000.

Ett fritt och omväxlande jobb med trevliga kollegor och shysta arbetsvillkor. Magnus Birgersson trivs med att köra bärgningsbil för ett litet åkeri. Transportarbetaren följde med honom en dag på jobbet. Foto: Pernilla Ahlsén

En dag i bärgningsbilen

Arbetsmiljö. Ett fritt och omväxlande jobb med trevliga kollegor och shysta arbetsvillkor. Magnus Birgersson trivs med att köra bärgningsbil för ett litet åkeri. Transportarbetaren följde med honom en dag på jobbet.

Snabbkoll
Snabbkoll: Avtalsrörelse Illustration: Mattias Käll

Vägen till din nya lön

Avtalsrörelse. I år ska Transport förhandla fram nya avtal för sina medlemmar. Här är några saker som är bra att veta.

Arbetsmiljö
Procentsatserna bygger på svar från chaufförer på samtliga arbetsorter. Om enbart svar från de större städerna i Östergötland, Linköping och Norrköping, räknas med blir vissa resultat andra. Så är det en högre andel, 94 procent, av dem som kör i de stora städerna som anger att de ofta eller ibland känner stress på grund av körtiderna (fråga 6) och hela 86 procent som svarar att körtiderna inte är tillräckliga för att utföra arbetet på ett säkert sätt, jämfört med 72 procent om svaren från samtliga arbetsorter tas med (fråga 1.) Grafik: Petrus Iggström

Fackets enkät gav svart på vitt om körtid och stress

Transport. De visste att det var problem. Men också att förändring krävde fakta. Linköpingsavdelningen gjorde en enkät som svart på vitt visar hur pressade arbetsförhållanden är för färdtjänstförare. Så vill arbetsgivare, regionens trafikbolag och politiker nu förändra villkoren.

Arben Pepi, Transportombud, och Patrik Emanuelson, skyddsombud, utanför Vikbolands taxi i Linköping. Foto: Lilly Hallberg

”Enkäten speglar verkligheten vi lever i”

Stressigt. – Många nya upplever att det är för stressigt och slutar, fast alla skulle tjäna på en erfaren yrkeskår, säger färdtjänsföraren Patrik Emanuelson.

Det regionala trafikbolaget Östgötatrafiken upphandlar servicetrafik för hela regionen och har även uppdrag i angränsande län, vilket bland annat innebär sjuktransporter till angränsande län. Genrebild. Foto: Lilly Hallberg

Så vill facket gå vidare

Uppföljning. Redan första sittningen med åkerierna gav resultat: Muntligt löfte att färdtjänstförare ska få betald lunch vid körningar till annan ort. Något inte ens hälften kan räkna med i dag.

Mattias Näsström, biträdande trafikchef på Östgötatrafiken.

Östgötatrafiken: ”Vi fortsätter dialogen”

Upphandlaren. Förarnas arbetstid, fordonsschema och raster måste facket först reda ut med arbetsgivarna, åkerierna. Först sedan kan det bli tal om möte i grupp med upphandlaren av serviceresor, Östgötatrafiken. Nu är det dags.

Jan-Owe Larsson (M) är ordförande och Annsofi Ramevik (S) är andre vice ordförande i Region Östergötlands trafik- och samhällsplaneringsnämnd.

Hallå politiker, vad kan och vill ni göra?

5 frågor. Transportarbetaren har ställt fem frågor till två politiker i Region Östergötlands trafik- och samhällsplaneringsnämnd, som tagit del av Transports enkät Körtider och stress.