Transports förbundsordförande Tommy Wreeth. Foto: Pernilla Ahlsén
Close
Åtta av tolv LO-förbund vill ha en ändring av märket. Transports ordförande Tommy Wreeth tycker att det har hämmat löneutvecklingen i förbundets branscher.
Close

”Dags att skrota industrins lönemärke”

Löner. I snart 25 år har det så kallade märket, där industrins fack och arbetsgivare sätter normen för löneökningarna, styrt förhandlingarna för alla andra fackförbund. Resultatet av det är att tjänstemännen har ökat sina löner betydligt mer än arbetarna.

Det visar en undersökning som Transportarbetaren har gjort. Undersökningen visar också att en klar majoritet av LO-förbundens ordföranden är kritiska till att industriförbunden ”sätter märket” och att de vill se en ändring.

Till exempel har en ingenjör i metallindustrin i snitt ökat sin lön med 117 procent sedan 1997. En maskinförare inom samma metallindustri har ökat sin lön med 87 procent.

För fordonsförarna stannade löneökningen på 81 procent och för säkerhetspersonalen med 67 procent. Inte ens undersköterskorna med 92 procent eller lärarna i grundskolan med 99 procent har haft en löneutveckling som ingenjörerna i industrin. Allt enligt lönestatistik från SCB.

Med en inflation sedan 1998 på 34 procent så innebär det reallöneökningar för alla. Men några har alltså fått betydligt mer.

– När IF Metall och Unionen har kommit överens med Industriarbetsgivarna är det den procenten som gäller. Inte en promille till. I alla fall inte för de övriga LO-förbunden, säger Transports ordförande Tommy Wreeth.

– Våra branscher inom åkeri, bevakning och renhållning har varit väldigt lönsamma och det är konstant brist på förare. Trots det har industrins märke hämmat löneutvecklingen. Det måste bli en ändring.

En majoritet är kritiska

Transportarbetaren har frågat samtliga ordföranden i LO och TCO om deras syn på märket och löneökning utöver avtalet, så kallad löneglidning. Resultatet är tydligt, industriförbunden gillar märket som det är och får sympati av tjänstemännen i Vision, Forena plus Akademikerna i SSR. Men en majoritet av ordföranden är kritiska.

– Det fattas 5 000 förare och det är klart att höjda löner skulle locka folk till yrkena. Det blir fel när industrin håller tillbaka de sektorer som går bra, säger Tommy Wreeth.

– Lönerna ska och måste vara olika. Men det är fel att industrin har monopol på lönenormen.

Och han får medhåll av många ordföranden.

– Vi behöver ha koll på lönebildningen, men det kräver en bredare krets, inte bara industrin, säger Elektrikerförbundets ordförande Urban Pettersson.

– Ja, märket måste definieras, säger Målarnas ordförande Mikael Johansson.

Måste ses över

Byggnads Johan Lindholm är inne på samma linje och menar att märket måste ses över. Och för Byggnads är situationen som inom flera LO-förbund att det varit låg eller ingen löneglidning. Samma svar får Transportarbetaren från Seco:s Gabriella Lavecchia som också anser att märket behöver ses över och att löneglidning i princip inte förekommer.

Finansförbundets ordförande Ulrika Boëthius:

– Det är bra att arbetsmarknadens parter har något att förhålla sig till, men det har ju inte rättat till skillnaderna i lön mellan män och kvinnor. Det behöver verkligen ses över.

Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro fortsätter kritiken av märket:

– Industrimärket är ett problem för den kvinnodominerade välfärdssektorn och bör skrotas. Vi behöver få löneökningar på betydligt mer än märket för att ”komma i kapp” mer manligt dominerade branscher där likvärdiga yrken med samma svårighetsgrad tjänar väsentligt mer och får en högre livslön.

– Vi har i vår Livslönerapport konstaterat att det skiljer 30 procent i livslön mellan exempelvis en IT-ingenjör och en barnmorska eller specialistsjuksköterska trots att de har ungefär lika lång utbildning och samma svårighetsgrad i yrket.

Kritik från många håll

Britta Leijon, ordförande för tjänstemännen i ST, säger:

– Märket har fyllt sin funktion. Men eftersom arbetsmarknaden hela tiden utvecklas så måste även synen på märket följa med sin tid och det sker ju diskussioner.

Med andra ord finns det kritik från många håll i den fackliga världen. Både från kvinnodominerade förbund som Vårdförbundet, men också från traditionellt manligt dominerade som Transport, Byggnads, Målarna, Seco och Elektrikerna.

Handels ordförande Linda Palmetzhofer är lite kluven:

– Handels har påtalat att lönebildningsregimen måste bestå både av lönekostnadsnormering och fördelningsnormering. Det fungerade väl fram till 2010, men har fungerat sämre efter det.

Många hänvisar till att märket gett reallöneökningar och att det sett till att hålla inflationen nere. Men en utblick mot eurozonen, som inte haft några industrimärken att förhålla sig till, visar att inflationen i princip varit densamma. Inflationen i Sverige har varit cirka 38 procent sedan 1998 jämfört med drygt 45 i eurozonen. Men med tanke på att kronan förlorat i värde mot euron blir resultatet ett nollsummespel.

– Industrimärket är helt klart omodernt och en kvarleva från förr. Vi behöver andra riktmärken för att få upp lönerna för Transports medlemmar, säger Tommy Wreeth.

Kent Källqvist: Förra millenniets lönepolitik kan pensioneras

Kent Källqvist. Foto: Christina Ahlund
Kent Källqvist. Foto: Christina Ahlund

Kommentar. Ibland är 25 år för länge. Det märke som industrins parter satt på alla andra förbunds avtal har spelat ut sin roll. Det fungerar helt enkelt inte längre. För vissa har märket blivit ett tak. För andra, framför allt tjänstemän i privat sektor, är märket ett golv.

Lön är priset på arbete, den ersättning du får för din tid, kompetens och skicklighet. Det är den som får de flesta av oss att kliva upp ur sängen och pallra oss i väg till jobbet. Det är den som avgör hur vi bor, hur vi semestrar och vad vi äter. Vilka möjligheter vi har att unna oss något extra helt enkelt.

De senaste åren har inkomstskillnaderna ökat. Några har blivit ofantligt rika, medan andra fått det något bättre. Enligt LO var medellönen för en arbetare år 2020 28 000 kronor. En tjänsteman tjänade i snitt 51 procent mer, 42 200 kronor. 14 200 kronor mer i månaden eller över 170 000 kronor om året.

En annan verklighet är att champagnefesterna i börsbolagen avlöst varandra. Där har värdet på de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen fyrdubblats sedan märket sattes*. En miljon har blivit fyra.

En alldeles färsk rapport från LO visar att en börs-vd tjänar lika mycket som 86 taxichaufförer eller 74 lagerarbetare**. Inkomstskillnaderna har tredubblats sedan märket sattes. En årlig snittlön på 25 300 000 kronor kan de bäst avlönade vd-arna håva in. Mer än 25 miljoner kronor. Till det kommer ju också bonusar och annat guldregn.

Det är dubbelt så mycket som en chaufför eller väktare tjänar på ett helt livs arbete.

De hysteriska summor de bäst betalda vd-arna får, kan industrins märke löneökningsnormen och facken inte göra så mycket åt. I bästa fall kan facket agera i bolagsstyrelser för att minska orättvisorna. Det är i stället politikens ansvar att beskatta och reglera bolagens excesser. Det är val i september.

Däremot kan en ny norm för löner och löneökningar skapa bättre förutsättningar för en mindre ojämlik värdering av jobben. Kanske med en ny modern norm som bygger på välfärd och service i stället för förra millenniets industri? Och i en modern välfärd ryms inte bara en väl fungerande omsorg, sjukvård och skola, utan också pålitliga transportsystem, ett sunt miljötänk när det gäller våra sopor och en bra säkerhet i vår vardag. Det måste synas i lönekuverten.

Kanske kan en rättvisare lönesättning få ingenjören att lämna kontorsstolen för en förarstol?

Gör om och gör rätt. LO har ett år på sig att enas om en ny lönemodell som har sin grund i vårt moderna samhälle på 2020-talet. Det förra millenniets lönepolitik kan pensioneras.

 

*OMX Stockholm 30 är ett börsindex för Stockholmsbörsen. Det är ett kapitaliserat viktat index för de 30 mest omsatta aktierna på Nasdaq Stockholmsbörsen.

**Genomsnittliga inkomsten för 50 verkställande direktörer i de största bolagen inom sju branscher i Sverige enligt en rapport om makteliten utgiven av LO den 9 februari i år.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Patrik:
    20 april, 2022

    Hela systemet med procentenheters ökningar är ju hur fel som helst värdelöst för den som sitter i skiten. Dags att något ändras? Eller

Lästips:

1945 invigdes Riksväg 6, ”Rikssexan” i folkmun, och 1962 bytte vägen namn till E3:an. Först 1992 blev det E20. Foto: Pernilla Ahlsén

Transport: Bra att rusta – men inte tillräckligt

Infrastruktur. Transport välkomnar Trafikverkets fokus på att långsiktigt effektivisera och modernisera eftersatt vägunderhåll. Men i sitt remissvar lyfter förbundet också att de planerade satsningarna som föreslås inte är tillräckliga.

Johan Lindholm, ordförande LO. Foto: LO.

Johan Lindholm är ny ordförande för LO

LO-kongress. Byggnads ordförande Johan Lindholm är ny LO-ordförande. Han valdes av enig kongress efter det att valbredningens kandidat drog tillbaka sin kandidatur dagen innan LO-kongressen startade.

Rejäl utmaning att välja ny LO-ledning

Ordförandeord. När denna krönika skrivs så drar det sig så sakta ihop till LO-kongress. Och en helt ny LO-ledning ska väljas.

Offentliga upphandlingar
Det förlorade taxitrafiktillståndet har lett till att Trendtaxi inte längre får köra serviceresor i Region Värmland och Södermanland, liksom i vissa kommuner. Men i Region Örebro vann bolaget nyligen en upphandling då det där räcker med att underleverantörer har tillstånd. Foto: Staffan Wolters (arkivbild)

Så körde upphandling av servicetrafik fast

Värmland. Bolagen är ökända men återkommer som vinnare i nya upphandlingar av sjuktransporter, skolskjutsar och färdtjänst. I Region Värmland har en process med överklaganden pågått i snart två år – ovissheten gör att förare söker sig bort.

Ordningsvakter
Säkerhetsvakterna på utbildningen rollspelar för att öva på vilka situationer som kan lösas utan användning av så kallad pepparsprej. Här har två av dem omhändertagit kursledaren Daniel Thulin och håller honom mot väggen. Foto: Tllda Wendefors

Stort ansvar efter kort utbildning

Arbetsmiljö. För 20 år sedan var ordningsvakten Daniel Thulin en decimeter från att dö av skottet från en AK4. I dag vidareutbildar han säkerhetspersonal runtom i Sverige, med målet att ingen ska behöva gå igenom samma sak som han.

Har du pengar att hämta?
Collage med avtalsförsäkringar

Så billiga är dina försäkringar för arbetsgivaren

Avtalat. Du som jobbar på ett företag med kollektivavtal täcks av försäkringar som ger skydd vid händelser som sjukdom, barnafödsel och arbetsskador. Flera av försäkringarna är helt avgiftsfria för företagen. Varför är det så?

Har du pengar att hämta? Du som varit sjukskriven i mer än 14 dagar, varit föräldraledig eller skadat dig på jobbet kan ha pengar att hämta. Läs mer om dina avtalsförsäkringar på avtalat.se. Foto: Shutterstock

Få vet att försäkringarna finns

Avtalat. Tidningsbudet Elisabet Skoog har snart varit sjukskriven i ett år. Hon får sjukpenning från Försäkringskassan och den kollektivavtalade försäkringen AGS.  Elisabet visste om att den fanns, eftersom hennes skyddsombud (som också var en nära kollega) berättade om försäkringen förra gången hon var sjukskriven.

Andreas Ehm är försäkringsinformatör. Han har hjälpt transportarbetare att få ut 1,5 miljoner från sina försäkringar.

Andreas har dragit in 1,5 miljoner kronor

Transport. Andreas Ehm på Transports Halmstadsavdelning brinner för att informera om försäkringar. Han har hjälpt ett 70-tal personer få ut sammanlagt 1,5 miljoner kronor från Afa Försäkring. Han tror att inte ens hälften av alla transportarbetare vet vilka försäkringar de omfattas av.

Mitt i flytten. För Chris Michau och Anton Semeniuk rullar jobbet på bra. Foto: Justina Öster

Flytt med flyt

Flyttarbetare. 60 anställda, 50 rum, hundratals kartonger – för många på arbetsplatsen innebär flytten en stor omställning. För killarna från Flyttbolaget är det bara en dag som andra på jobbet, fysiskt en ny arbetsplats. Kanske lite mer organiserad än den genomsnittliga kontorsflytten.

Snabbkoll
Snabbkoll om nya LAS. Illustration: Mattias Käll

Det här gäller i nya lagen om anställningsskydd

Arbetsrätt. Sedan 2022 gäller den nya lagen om anställningsskydd, LAS. Lär dig mer om vad som gäller vid uppsägning och vad skillnaderna är mellan att jobba på en arbetsplats som omfattas eller inte av huvudavtalet.

Mobbning
Mobbning på jobbet. Illustration: Unni von Feilitzen

200 000 svenskar mobbas på jobbet

Arbetsmiljö. En ny studie visar att 200 000 personer i Sverige utsätts för mobbning på jobbet. Det leder ofta till depression, ångest och i värsta fall döden. Det kan vara så många som två personer i veckan som begår självmord till följd av mobbning på arbetsplatsen.

Mikael Löwdin. Foto: John Antonsson

Vad kan facket göra?

Arbetsmiljö. Många medlemmar vänder sig till skyddsombuden när de utsätts för kränkande särbehandling eller mobbning på jobbet. – Det är tyvärr mer vanligt än man tror, säger Mikael Löwdin som är Transports regionala skyddsombud i Västerås.

Gert Andersson förberedde sig inför mötet med chefen genom att anteckna vad som hänt, datum och klockslag, varje gång kollegan hade varit elak mot honom.

”Vi måste prata mer om hur vi uppför oss mot varandra”

Arbetsmiljö. Gert Andersson har jobbat på flera arbetsplatser där det har förekommit mobbning och har själv blivit utsatt för kränkningar. På kongressen 2022 lade han fram en motion om att Transport ska verka för mobbningsfria arbetsplatser.