Risken för backningsolyckor med sopbilar skulle minska om soprummen inte låg i områden där det är mycket människor i rörelse. Det anser Mikael Wahlberg, regionalt skyddsombud, och Elisabeth Jansson, lokalt skyddsombud.
Close
Risken för backningsolyckor med sopbilar skulle minska om soprummen inte låg i områden där det är mycket människor i rörelse. Det anser Mikael Wahlberg, regionalt skyddsombud, och Elisabeth Jansson, lokalt skyddsombud.
Close

Backande sopbil ledde till ännu ett dödsfall

Miljöarbetare. Ytterligare en dödsolycka har inträffat när en sopbil backade. Hade en infart varit tydligare markerad hade olyckan kunnat undvikas, anser Transports regionala skyddsombud i Örebro.

I början på september i år hände det som inte fick ske – igen. En renhållningsarbetare hämtade ett sopkärl i ett soprum i Kopparberg. När sophämtaren sedan backade bilen för att kunna köra ut på länsvägen blev en man i 50-årsåldern, som bodde på ett särskilt boende strax intill soprummet, påkörd.

– Föraren tittar ut och ser att det ligger en foppatoffel vid sidan av lastbilen. Föraren går då ur bilen och ser att det även ligger en keps på marken, böjer sig ner och ser att en människa har blivit överkörd, säger Elisabeth Jansson, lokalt skyddsombud på renhållningsföretaget Nordren.

Överlevde inte olyckan

Chauffören tillkallade direkt ambulans, men mannens liv gick inte att rädda.

– Jag har varit i branschen i snart 40 år. Vi har aldrig råkat ut för något liknade tidigare. Det här känns fruktansvärt, säger Helge Johnsson, renhållningsföretagets avdelningschef i Bergslagen.

Trots att sopbilen hade två backkameror syntes det inte varifrån mannen kom.

– Vi arbetar med arbetsmiljön hela tiden och försöker få bort backningar. Men på stället där olyckan hände hade vi inte reagerat på att det var farligt. Det är öppna ytor, säger Helge Johnsson.

Inte heller Elisabeth Jansson uppfattade platsen som särskilt riskfylld.

– Det finns andra ställen som är mer problematiska, där man väntar sig att något snart ska hända. Den här platsen hade vi inte ens tänkt på, säger hon.

Facket tycker att det tydligt borde framgå att det är tillåtet att köra in på grusvägen vid busshållplatsen. ”Hade det varit tydligt skyltat hade föraren kört in där. Hade föraren gjort det hade olyckan inte skett”, säger RSO Mikael Wahlberg.
Facket tycker att det tydligt borde framgå att det är tillåtet att köra in på grusvägen vid busshållplatsen. ”Hade det varit tydligt skyltat hade föraren kört in där. Hade föraren gjort det hade olyckan inte skett”, säger RSO Mikael Wahlberg. Foto: Kamilla Kvarntorp

Annan väg

Efter olyckan har sophämtarna fått tydliga instruktioner av arbetsgivaren att ta en annan väg till soprummet, där de inte behöver backa.

Transports regionala skyddsombud i Örebro, Mikael Wahlberg, anser att det borde vara tydligt markerat att det är tillåtet att köra in på grusvägen vid busshållplatsen.

– Hade det varit tydligt skyltat att det var en infart vid busshållplatsen hade föraren kört in där. Hade föraren gjort det hade olyckan inte skett, säger han.

Michael Lindström, avfallstrateg på Samhällsbyggnad Bergslagen, anger att det ska göras en undersökning av om det är möjligt att tydligare skylta att det är tillåtet att köra in på grusvägen vid busshållplatsen.

– Vi har fört samtal med vår trafikingenjör som jobbar med uppskyltning av kommunala gator, vägar och områden. Skyltning ska göras utifrån gällande regelverk.

Känt problem

Backningsolyckor är ett känt problem. Under perioden 2000 – 2020 dog 13 personer och 23 skadades allvarligt i vägtrafikolyckor där sopbilar var inblandade, enligt uppgifter som Transportarbetaren tidigare har tagit fram.

Elisabeth Jansson, som dagligen backar i tjänsten, är inte förvånad över att allvarliga olyckor fortfarande sker.

– Vi backar så pass mycket där det är folk i rörelse. Slapp vi backa, skulle vi ju inte backa på någon, säger hon.

Risken för olyckor skulle minska om det alltid var två sophämtare i varje bil, anser hon.

– Men en backvakt kostar pengar, en till ska ha lön. Ekonomin är hela tiden på marginalen, så fler utgifter önskar inte företaget, säger Helge Johnsson på Nordren.

Soprummens placering

Skyddsombuden och Helge Johnsson är eniga om att risken för olyckor skulle minska om soprummen inte låg i områden där det rör sig mycket människor.

– Men plan- och byggnadslagen säger att det inte ska vara för långt till soprummet för de boende, säger Mikael Wahlberg.

– Så vi måste köra in och hämta soporna och sedan backa ut, för att de boende inte ska behöva gå så långt med sina sopor, fyller Elisabeth Jansson i.

Kan fler soprum placeras mer avskilt, där det inte rör sig så mycket folk?

– Avfallsutrymmen ska vid nybyggnation alltid placeras med hänsyn till arbetsmiljö för hämtningspersonalen. Befintliga utrymmen har över tid placerats utifrån tidigare omständigheter. Där det finns risk för olycka arbetar vi för att få till en förändring. Behovet av förändring vid ett avfallsutrymme sker i samråd med entreprenören, säger Michael Lindström.

”Backning inte ett körsätt”

Miljöarbete. Backningskameror och annan ny teknik gör att sopbilar fortfarande backar långa sträckor, trots att parterna och Arbetsmiljöverket har kommit överens om att det inte ska ske.

– Det skapar risker som tyvärr kan sluta med att någon mister livet, säger Transports Martin Miljeteig.

I början på 2000-talet kom fack, arbetsgivare och Arbetsmiljöverket överens om att backning inte är ett körsätt. Tunga fordon ska alltså inte backa i tätbebyggda områden.

Ändå sker det fortfarande. Transports centrala arbetsmiljöombudsman, Martin Miljeteig, tror att en förklaring är upphandlarna inte tar tillräckligt stort ansvar när det gäller att skriva in i villkoren att det ska göras en riskbedömning innan ett nytt uppdrag påbörjas.

– Upphandlarna ska ta höjd för att rätt förutsättningar finns för att utföra arbete som beställare. Jag tror att de ibland glömmer bort underentreprenörernas trafiksäkerhetsarbete och arbetsmiljöarbete.

Av samtal han får från medlemmar i södra Sverige uppfattar han det som att Arbetsmiljöverket, trots överenskommelsen, tycker att det går bra att backa om sopbilen har backningskameror och annan teknisk utrustning.

– Men teknisk utrustning kan fallera och bli smutsig. Backning skapar risker som tyvärr kan sluta med att någon mister livet. Det blir också ett psykosocialt problem om chaufförerna hela tiden är rädda för att skada någon.

Martin Miljeteig betonar att arbetsgivarna har ett stort ansvar för att kartlägga riskerna på varje hämtningsställe tillsammans med behörigt utsett skyddsombud innan ett uppdrag startas, och ta hänsyn till trafiksäkerhet och arbetsmiljö.

– Finns det inte en vändplan eller en T-korsning att vända i kan det vara nödvändigt med dubbelbemannade fordon, så att någon kan gå bakom bilen när den backar, säger han.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Rogge:
    29 oktober, 2021

    Samtidigt envisas myndigheterna om att skuldbelägga föraren och inte utbilda allmänheten om vad tung trafik är, skulle till o börja med vara med i grundutbildningen för b-behörigheten.
    Orsaken till olyckan är ju i första hand oaktsamhet från den gåendes sida.

  2. Kim Jorgensen:
    28 oktober, 2021

    Ledsamt för alla med dödsolyckor i vår bransch.
    Hur kan upphandlares/kommuners ansvar för
    trafiksäkerheten bara upphöra i de kontraktlagda områdena? Upphandling/tilldelning mm tar inte bort ansvaret? Hade det varit en fabrik/motsv egen ägd yta/
    hade då inte ansvar kunnat utkrävas enl AML kap 7:8 §

    "Om det finns något missförhållande i skyddshänseende beträffande //ett markområde //som har upplåtits för arbete// kan Arbetsmiljöverket meddela förbud enligt 7 § mot en sådan upplåtelse till dess angiven åtgärd har vidtagits.

    Fundering: Låt Kommunerna ha kvar ett upplåtaransvar för hur sopebilen bäst rör sig eller inte.

    Ps Fordonsmonterade Kameror är väl till för
    övervakning av svepet vid inmatning av avfall?
    De har intet med backningsrörelser att göra. De kan månne komplettera vad jag ser i backspeglarne
    Pps Kollegaassisterad backning är utesluten.
    Ppps: Kommuner: Släpp sargen o kom med i kampen

Lästips:

Marko Juvonen avdelning 17. Foto: John Antonsson

Utbildning ska minska olyckorna

Arbetsmiljö. Konflikten på Tommy Nordberghs åkeri har lett till att Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd, Tya, ser över vad de kan göra för att öka medvetenheten om riskerna vid dubbelplansekipage. Syftet är att förhindra tillbud och olyckor.

Så här tre år efteråt är den gamla konflikten om Icas mattransporter på Tommy Nordberghs åkeri överspelad och tillhör det förflutna. ”Nu jobbar vi med andra saker. Det har blivit mycket bättre, säger chauffören och skyddsombudet Kenneth Fransson.

Krisen på Tommy Nordberghs åkeri ledde framåt

Arbetsmiljö. Hösten 2019 hamnade två skyddsombud på Tommy Nordberghs åkeri i en konflikt med ­arbetsgivaren när de tog strid för säkerhet och bättre arbetsmiljö på ­bilar med dubbla lastplan. Tre år senare är bilarna fortfarande i bruk, men stämningen en helt annan.

Taxibilar vid centralstationen i Göteborg.

Är du rädd på jobbet, taxiförare?

Arbetsmiljö. En måndag i början av november ringlar sig kön av taxibilar lång vid Franks gatukök utanför Göteborgs centralstation. Transportarbetaren knackade på några rutor och frågade: Känner du dig säker när du jobbar?

Macken är full av klappar

Bensinstation. Det blir bara mer och mer paket. Knappt tre veckor före julafton liknar mackens lager mest ett gammeldags postkontor. Men ökningen märks året runt. På OKQ8 i Kolsva i Västmanland råder ändå något som liknar julefrid.

Rätt sparka för borttagen hastighetsspärr

Åkeri. Chauffören tog bort hastighetsspärren och körde förra året flera gånger i över 130 kilometer i timmen med den tunga lastbilen. Nu slår Lunds tingsrätt fast att åkeriet hade rätt att avskeda mannen.

Taxibilar vid centralstationen i Göteborg.

Är du rädd på jobbet, taxiförare?

Arbetsmiljö. En måndag i början av november ringlar sig kön av taxibilar lång vid Franks gatukök utanför Göteborgs centralstation. Transportarbetaren knackade på några rutor och frågade: Känner du dig säker när du jobbar?

Mikael Bodén. Foto: Privat

Mikael ingrep när lastbil brann

Åkeri. En vanlig dag i början av november. Mikael Bodén ska lasta av lastbilen och plötsligt ser han tjock dimma. Dimman visar sig vara rök från en brinnande lastbil. Och Mikael blir dagens hjälte.

Feeder-båten MSC Amy går med upp till 630 containrar. Foto: Sven Rosell

Oro för lågkonjunktur i containerhamnen

Hamn. Förmiddagsskiftet lossar MSC Amy den här gråmulna tisdagen. Containrarna lyfts ur fartyget och placeras på dragbilar i jämn takt. Amy anlände vid elvatiden i går kväll och lossningen körde i gång direkt. Om allt rullar som det ska lyfts bortåt 35 containrar av i timmen, säger kranföraren Peter Swärdh.

Sida vid sida med Irans kvinnor

Demonstration. På fredagen samlades folk från LO-distriktet utanför Irans ambassad för att visa sitt stöd för den feministiska kampen och de mänskliga rättigheterna i landet. Saied Tagavi, fackligt aktiv i Transport, var en av talarna.

Julhandeln kickar i gång
Eddie Karlsson är Transportombud på sin arbetsplats, DHL Express i Göteborg.

Eddie mådde dåligt inför Black Friday

Terminal. Tidigare år har varit stressiga och tunga. Men i år är Eddie Karlsson på DHL Express i Göteborg inte lika orolig. Nya chefer har lyssnat på personalen och sett till att det är ordentlig bemanning och bra planering till Black Friday.

Skakigt läge för näthandeln

E-handel. Efter flera år av uppgång dalar handeln på nätet. Raketsiffrorna från pandemin är bortblåst och handlarna fruktar att försäljningen ska dala.

Så gör företagen vid arbetstoppar

Enkät. Transportarbetaren har frågat ett flertal transportföretag som levererar varor från e-handeln hur de gör vid arbetstoppar som Black Friday, Cybermåndag och julhandeln.

Målet: Bli bäst i Sverige på att värva elevmedlemmar

Facket. I början av året var Transports avdelning 17 Skövde-Borås på plats 12 när det gällde antalet elevmedlemmar inom förbundet. Sista oktober hade de avancerat till en tredje plats. Transportarbetaren ringde upp Johan Lövgren, väktare och ungdomsansvarig på avdelningen, för att fråga hur han gör när han är ute i skolorna och värvar.

”Man får bättre koll på vad som händer runt lastbilen”

Åkeri. – Var ska man ha kaffemuggen? Det får de lägga till, men bilen kan säkert funka riktigt bra inne i stan. Det är mycket glas och när man sitter i mitten får man bättre koll på vad som händer runt omkring, säger Niklas Jussila och Ove Mattson som provsitter i hytten.

Ny ellastbil för distribution på väg

Åkeri. Kompakt, med lågt insteg och förarplatsen centrerad i hytten. Mitt i värsta snöyran visade företaget Volta trucks upp sin nya ellastbil, framtagen speciellt för distribution i stadstrafik. Planen är att den ska rulla ut på svenska marknaden andra kvartalet 2023.

Hallå där!
David Ericsson, årets Ivar Lo-pristagare 2023. Foto: Patrik Pettersson

David Ericsson

…lastbilschaufför, författare och krönikör i Transportarbetaren, som tilldelas fackföreningsrörelsens Ivar Lo-pris 2023 på 125 000 kronor.

Taxi Härnösand backar efter kritik mot aggressivt mejl till förare

Taxi. De anställda på Taxi Härnösand uppmanades i ett mejl från arbetsgivaren att kämpa för att bli ”svensk på riktigt” och förbjöds att prata med varandra på sitt modersmål inne på taxistationen. Efter Transports kritik backade arbetsgivaren och bad de anställda om ursäkt.