Andra vågen fackets chans

Ledare. Jag ser dem överallt, hela tiden. Vid min brevlåda när de lägger i reklambladen. På den lokala byggmarknaden i skåpbilar fulla av verktyg och tryckimpregnerad trall som ska bli soldäck i någon villaträdgård. En morgon ser jag tre av dem på höga rangliga stegar vid grannens husgavel. Med målarpytsar. Männen är klädda i gabardinbrallor och vanliga lågskor. Det handlar om människor som av utseendet och språket att döma inte är födda i Sverige. De jobbar på, i det tysta, i en parallell värld.

En värld som ligger vid sidan av den vanliga – den med arbetsmiljöregler, kollektivavtal, ob-ersättning och arbetsmarknadsparter som sitter i slutna rum och förhandlar om nya löner.

Jag minns en rapport som kom för mer än 25 år sedan. Den hette Sju framtida folkrörelser och kom från Institutet för framtidsstudier i Uppsala. Det var en granskning av sju idéburna organisationer. Ett fackförbund ingick, liksom ett politiskt parti, en kyrka och ett nykterhetsförbund.

Frågan forskarna sökte svar på var om det gick att hitta någon folkrörelse som kommit igen i en ”andra våg”. Tesen var att alla rörelser genomgår ungefär samma livskurva. Man föds ur ett problem eller missförhållande, växer, mobiliserar, sätter upp mål, kämpar och så småningom börjar man också nå målen. Sedan går rörelsen in en förvaltande fas. Slår vakt om det som uppnåtts.

En andra våg då? Nej, forskarna hittade inget sådant exempel. Inte då för 25–30 år sedan. Nykterhetsförbundet, till exempel, hade valt att inte ta tag i drogproblemet som blossade upp på 1960-talet. Man höll fast vid motståndet mot alkoholen. Och började tyna bort.

Varje dag möter jag de här människorna på den parallella arbetsmarknaden. De får mig att tänka att fackföreningsrörelsen i dag har fått en unik chans att komma igen i precis detta. En andra våg.

Det är ingen lätt uppgift, jag vet det. Hur tacklar man lönedumpningen och utnyttjandet av människor i ett läge där minst tio av EU:s länder ser låga löner som sin främsta konkurrensfördel? Hur gör man när vissa samhällssektorer, och därmed vissa fackförbund, än så länge varit förskonade från allvarlig låglönekonkurrens och därmed inte tar problemen på allvar?

I Storbritannien har en majoritet av befolkningen satt ner foten i en massiv protest. Man kan tycka att valresultatet är beklagligt, men det är i vart fall inte förvånande. Vi kommer att få se fler sådana protestyttringar i EU.

Ett EU som inte blev arbetarnas EU.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

En man i gul varselväst packar paket.

Amazons chefer utfrågade av EU-parlamentet

Kollektivavtal. Nej, några kollektivavtal lär Amazon inte förhandla om i Europa. Det framkom när deras chefer frågades ut i EU-parlamentet. Och några svar på ledamöternas frågor blev det i princip inte.

Tommy Jonsson. Foto: John Antonsson

Är allt frid och fröjd i åkeribranschen?

Debatt. Under årtionden har vi i Transport kämpat mot lönedumpning, mot oseriösa aktörer som slår undan fötterna på åkerier med kollektivavtal. Med facklig-politisk samverkan, och med stor hjälp av våra dåvarande socialdemokratiska EU-parlamentariker, drevs det så kallade mobilitetspaketet igenom.

Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, kallad Europadomstolen, ligger i Strasbourg. Varje år inkommer över 50 000 klagomål från personer och organisationer i Europarådets 46 medlemsstater.

Här prövas misstänkta brott mot mänskliga rättigheter

Juridik. När Högsta domstolen nekade Transport prövning av rätten att utesluta en SD-politiker tog förbundet ärendet till Europadomstolen. Men väntan på besked om klagomål kommer att behandlas är ofta lång.

Vill S ha min röst krävs en rejäl gir åt vänster

Debatt. Jag beundrar verkligen mina kamrater som engagerar sig i Socialdemokraterna och som försöker få till förändringar. Att Reformisterna växt och nu är S största partiförening och att fackligt aktiva kamrater finns på partiets listor ger hopp. Men uppförsbacken är ändå för lång för mig och den tycks bli allt längre.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto Petrus Iggström

Kör ut dem!

Migration. Kör ut dem! löd en rubrik i Expressen i början av 1990-talet. Tidningen, eller åtminstone dess chefredaktör Erik Månsson, hade fått för sig att en majoritet av svenskarna ville kasta ut invandrarna. Den som blev utkastad var i stället han själv; han fick sparken.

Ingen liten skitsak

Arbetsvillkor. AI-bubblan är något alla talar om. Den handlar om tusentals miljarder – dollar. Många gånger mer än exempelvis den svenska statsbudgeten. När och om bubblan spricker kan det bero på något helt oväntat.

Lata speditörers paradis

Logistik. I en nattbuss på väg från jobbet kom jag i samspråk med föraren om våra respektive yrken. Han menade. – Att köra buss är bättre än att köra lastbil för här går paketen på själva. – Kan så vara, sa jag. Men mina paket är tysta och bråkar aldrig…

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam

Allt kan vara fejk

AI. Jag skrollar genom mitt flöde och vet inte längre vad som är verkligt. Det är inte bara att folk använder filter när de lägger ut foton, det är att allt kan vara fejk. Allt!

På Island finns hoppet och inspirationen

Politik. Det är valår i år och enligt opinionsmätningarna ser det bra ut för S men … Tänk om Tidöpartierna, med SD i spetsen, får så många röster att de återigen kan bilda regering och denna gång får SD också ministerposter. Ja, då är det lätt att mista hoppet för såväl demokrati som fackliga rättigheter.

Skit i nyårslöften – välj intentioner

Tid för förändring. Om bara några dagar är det nyårsafton och då hopar sig förväntningarna. Mitt i nyårskvällen står vi och tittar upp mot himlen där raketerna avlöser varandra. Och just där och då ska nyårslöften avges och löften staplas på varandra.

Trygg trafik kräver politiskt mod

Ledare. Vinterns isgata har ännu en gång visat att landets förare håller Sverige rullande under villkor som ingen politiker själv skulle acceptera. Samtidigt som valåret drar i gång fortsätter bristerna i arbetsmiljö, rastplatser och grundläggande hygienmöjligheter att ignoreras. Förarna förtjänar mer än vackra ord – de förtjänar trygghet, respekt och konkreta förbättringar.

Kortare arbetstid är viktig för oss alla

Ordförandeord. Hur ska Transport lösa frågan om arbetstidsförkortning? Den frågan ställs mest när jag träffar förbundets medlemmar. Många är frågande till hur arbetstiden ska kunna kortas när jobbet knappt hinns med i dagens system.

Klimatomställningen måste ge trygga jobb och säkra transporter

Insändare. 2026 behöver bli en vändpunkt för klimatkrisen. För transportarbetare är klimatförändringarna inte abstrakta. Extremväder, värmeböljor och översvämningar påverkar arbetsmiljön, ökar olycksriskerna och stör transporter som samhället är beroende av.

Dags att ta ansvar i alla led

Insändare. Nu är det dags att sätta ner fötterna ordentligt. Vi måste ta ett gemensamt ansvar i samhället när det gäller stress i arbetslivet.

När ovädret slår till räcker inte ord

Ledare. Äntligen är januari över. Det är en månad som på något sätt är mycket längre än sina 31 dagar. Vintern håller dock i sig. Och med det halkiga vinterväglag. I storhelgerna drabbades Sverige av både Johannes och Anna, stormar och snöoväder.

Ännu ett trick för att splittra arbetarklassen?

Debatt. Det är en gammal sanning: härska genom att splittra. Genom att blåsa upp skillnader mellan grupper kan fokus flyttas bort från det som förenar oss – lönearbetet och beroendet av trygga jobb för ett värdigt liv.

Solidaritet och rättvisa på allvar

Arbetstidsförkortning. Mycket prat om makteliten och deras löner dessa dagar, och att några få hela tiden äter mer av den så berömda ”kakan”. Givetvis är detta ett stort problem och totalt fel.

När facket är starkt vågar medlemmarna höja rösten

Debatt. Vi som arbetar på vägarna, i hamnarna och på terminalerna vet att trygghet inte bara handlar om försäkringar. Trygghet handlar om att våga säga ifrån när något är fel – och om att veta att man inte står ensam när man gör det.