Krönika

Algoritmerna stjäl ditt liv

Davids krönika. Efter vad jag kan minnas från min skoltid så fanns det inga hemmasittare. Alla barn gick i skolan mer eller mindre kontinuerligt. Några diagnoser fanns inte heller, bara busiga barn.

Ett par tre av de över niohundra som gick i min skola behövde Obs-klass med en snäll gammal tant.

I dag är det assistenter och extraresurser i var och varannan klass – och ändå behövs det fler.

Alla känner vi väl något barn med diagnos. Så vad är det som händer? Var allting bättre förr eller var det bara att man inte såg problemen?

Sanningen ligger kanske någonstans mittemellan men fakta är att bokstavsdiagnoserna mångdubblats de senaste åren.

En del menar att läkemedelsbranschen vill ha diagnoserna för att tvinga läkarna att skriva ut mer adhd-mediciner.

Jag tror att det är ”diagnosbarnen” själva som har svaret.

Många av dem sysslar mycket med mobiltelefoner och paddor. De kan ligga tio timmar i sträck och kolla på apor som hoppar på järnvägsvagnar, spela spel eller se på när amerikanska dumhuvuden kastar bowlingklot på bilar.

Vi ”kloka” vuxna inser förstås att det är bristen på fysisk aktivitet som gör ungarna stumma, halvt galna eller att de får furiösa raseriutbrott.

”Ut och spring!” försöker vi.

Men det finns något som tar initiativkraften, viljan och livsgnistan från barnen – AI och dess algoritmer.

Ungarna som är så djupt involverade i spel, Tiktok och Youtube­världen inser att de är körda. De kan vara hur smarta som helst, den lilla telefonen i handen är ändå alltid smartare med sina, för varje barn, skräddarsydda algoritmer. Oavsett om det är kinesiska programmerare eller amerikanska psykologer som tagit fram dem.

Inte nog med det; AI:na är smartare än föräldrarna, som för övrigt kan slänga sig i väggen med sitt tjat. Allt kan datorerna överträffa. All spänning kan de skapa, all musik, filmer, kärlek, ja till och med kunskap kan tas fram med Chat GPT. Inget behöver man resa sig ur sängen för att nå.

Inget mer finns att upptäcka. Så varför gå till skolan? Varför skaffa levande kompisar när man kan spelchatta med någon från Bramaputra? Det är enkelt, doft- och konfliktfritt utan minsta ansvar.

Men därav också mörkret. Någon annan har tagit över barnens liv och därmed också våra. Kanske en amerikan eller en kines, eller bara någons AI-robot någonstans i ett bergrum. Allt för att lura av oss pengar, sprida suspekta budskap eller sälja in reklam.

Så ett enkelt tips: rädda barnen, stäng av mobilerna, lek, umgås och lev!

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Chefer jag minns

Davids krönika. Vad är en bra chef? Eller snarare, hur är en bra chef? Personer i chefsposition är naturligtvis bara vanliga människor, som dock av någon anledning fått en lite speciell roll i livet.

Alexandra Einerstam

Vi står där när det gäller

Alexandras krönika. När Sverige nu rustar för ett förstärkt totalförsvar talas det mycket om mat, energi och infrastruktur. Mindre uppmärksamhet får vi väktare, ordningsvakter och skyddsvakter som varje dag bidrar till att samhällets nyckelfunktioner fungerar.

Berättelsen om Willi Betz

Davids krönika. Det har skrivits mycket om tyska Willi Betz, lönedumpningens fader, och hans åkeri i tidiga 2000-talet.

Foto: Shutterstock

Elnätet nyckeln till gröna transporter

Åkeri. Den gröna omställningen av vägtransporter i Europa är i full gång. EU:s mål är att minska utsläppen med 90 procent till 2040, och lagstiftningen driver på övergången till nollutsläppsfordon i form av el- och vätgasdrivna lastbilar.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Chefer jag minns

Arbetsliv. Vad är en bra chef? Eller snarare, hur är en bra chef? Personer i chefsposition är naturligtvis bara vanliga människor, som dock av någon anledning fått en lite speciell roll i livet.

Berättelsen om Willi Betz

Fiffel & båg. Det har skrivits mycket om tyska Willi Betz, lönedumpningens fader, och hans åkeri i tidiga 2000-talet. Från början var det ett litet tankbilsåkeri som körde vin (!) från Italien till Tyskland. Men när Berlinmuren föll 1989 öppnades portarna för privat ägande i de forna sovjetstaterna.

Att marschera i takt eller inte

Kanon. Så var den här till slut, vår omtalade kulturkanon. En reporter från TV 4 kom fram till mig där jag satt och fikade på Liljeholmstorget och stack en mikrofon under näsan. ”Vad tycker du om kulturkanon?” undrade hon.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam

Vi står där när det gäller

Om kriget kommer. När Sverige nu rustar för ett förstärkt totalförsvar talas det mycket om mat, energi och infrastruktur. Mindre uppmärksamhet får vi väktare, ordningsvakter och skyddsvakter som varje dag bidrar till att samhällets nyckelfunktioner fungerar.

Måste varje glåpord bli ett rättsfall?

Rätt & orätt. Jag har blivit kallad mycket under de många år jag har jobbat som väktare, ordningsvakt och skyddsvakt. ”Fitta”, ”hora”, ”stasivakt”… ja, listan kan göras lång men det har också gjort att jag har … härdats? Blivit avtrubbad? Tål mer än gemene man?

På ny adress

Flytt-tankar. Jag försöker säga hejdå till den gamla lägenheten. Det låter kanske enkelt, men hur lämnar man egentligen platsen där ens liv vecklat ut sig, dag för dag, år efter år?

När folkbildningen dör får lögnen liv

Ledare. Regeringens nedskärningar i folkbildning och civilsamhälle riskerar att lämna demokratin oskyddad. När fria fackförbund pressas tillbaka och kunskap trängs undan får osanningar större spelrum – och då blir den fackliga rörelsen viktigare än någonsin.

Du förtjänar respekt och uppskattning

Ordförandeord. Vi är inne i mörkare tider med kortare dagsljus och minst sagt varierande väglag. Alla ni medlemmar som arbetar och rör er ute på vägarna oavsett årstid och väglag – var rädda om er.

GDPR skyddar inte de anställda

Insändare. Det finns otaliga tekniska system med förmåga att hålla koll på de anställda som övervakar vad de gör eller inte gör under sin arbetstid. I våra branscher använder man sig ofta av kameror, gps och skannrar som registrerar vad de anställda gör.

Är allt frid och fröjd i åkeribranschen?

Debatt. Under årtionden har vi i Transport kämpat mot lönedumpning, mot oseriösa aktörer som slår undan fötterna på åkerier med kollektivavtal. Med facklig-politisk samverkan, och med stor hjälp av våra dåvarande socialdemokratiska EU-parlamentariker, drevs det så kallade mobilitetspaketet igenom.

Säkerheten ökar, men arbetsmiljön glöms bort

Debatt. Säkerhetsläget i Sverige och världen är oroligt. Cyberattacker sker dagligen, skyddsobjekt fotograferas trots förbud och spionage från utländska makter pågår. Detta skapar fler uppdrag och arbetstillfällen för bevakningsbranschen. Företagen ser ökade intäkter – men risken är att arbetsmiljön glöms bort när nya uppdrag snabbt ska bemannas.

Vevradio och stormkök

Krisberedskap. Det är viktigt att vara förberedd i händelse av kris. Råd som dubbla sim-kort och två olika betalkort är lättare att ta till sig än att stapla frystorkad mat och vatten med hundraårig hållbarhet.

Arbetsgivare, bered er på en match

Ordförandeord. Avtalsrörelsen är i princip klar för denna gång. Avtal har tecknats för alla Transports yrkesgrupper. Vissa har löst sig lättare än andra och på en del avtalsområden har vi tvingats varsla om konflikt för att nå fram.

Hur tänker ni politiker göra arbetslivet säkrare?

Insändare. Om knappt ett år är det allmänna val i Sverige. Bland annat till riksdagen där den lagstiftande makten utövas. Riksdagen utser regering som utövar den verkställande makten. I dessa delar av makten i vår stat ingår att se till så skyddslagstiftning som den samlade arbetsmiljölagstiftningen omsätts i verklighet.