Debatt

Aldrig privat – alltid övervakad

Debatt. Det finns tekniska system med förmåga för arbetsgivaren att hålla koll på de anställda, var de är, hur de framför sitt fordon och kameror som övervakar vad de gör eller inte gör, vad de skriver i mejl och sociala medier med mera.

Utöver detta så finns det även arbetsgivare som vill veta om de anställda har anlag för sjukdomar, om de har en riskkonsumtion av alkohol eller om de befinner dig i en riskgrupp för missbruk genom att få tillgång till de resultat av blodprovsanalyser som företagshälsovården har tillgång till.

Ett företag som heter Verifiera tillhandahåller en rättsdatabas med offentliga handlingar från svenska domstolar och myndigheter, till de som betalar för det, som bland annat kan användas vid en anställningsprocess. Eftersom företaget har ett utgivningsbevis enligt yttrandefrihetsförordningen så är det till stora delar undantaget från reglerna i Dataskyddsförordningen.

Det kan gälla avgöranden om överklaganden av Försäkringskassans beslut om rätt till sjukpenning, sjukersättning och assistansersättning samt mål som gäller lagen om psykiatrisk tvångsvård och lagen om rättspsykiatrisk vård.

Några av de tekniska systemen gynnar de anställda, underlättar deras arbete och gör det säkrare. Men en del av systemen används bara av arbetsgivarna i syfte att övervaka och kontrollera de anställda.
När företagen vill införa system som övervakar de anställda så är det samma argumentation som återkommer.

  • Det är för de anställdas säkerhet.
  • Det är för att inte de anställda inte ska misstänkas för någon oegentlighet.
  • Det är för att förbättra arbetsmiljön.
  • Det är för att de vill kunna hjälpa de anställda.
  • Vi kommer aldrig realtidsövervaka de anställda.

Varför övervakas och kontrolleras tjänstemän och chefer inte i samma utsträckning som de kollektivanställda?

Även om företagen inte realtidsövervakar de anställda så finns den möjligheten, vilket skapar en känsla av att man som anställd hela tiden är övervakad.

Om företagen vill de anställdas bästa, varför nekar man då ofta till att skriva under våra överenskommelser? Dessa är framtagna för att ta vara på de anställdas intresse av att veta att man hanterar systemen korrekt, och enligt Dataskyddsförordningen.
Om företagen är måna om sina anställda, varför fungerar då deras rehabiliteringsarbete ofta så dåligt?

Ska en person som avtjänat ett straff även bli dubbelbestraffad och utestängd från delar av arbetsmarknaden i framtiden?

Ska man inte kunna få ett arbete för att man har haft, eller har, anlag som gör att man eventuellt kommer att utveckla en sjukdom i framtiden, även om man i dag är fullt frisk?

Ska man inte få det jobb man söker för att man bär på gener som gör att man lättare kan drabbas av ett missbruk?

Hur mycket övervakning och kontroll på våra arbetsplatser ska vi acceptera och när blir det så obehagligt att vi reagerar?

Hur högt värderar vi vår personliga integritet och hur mycket makt över våra liv ska arbetsgivarna få?

Skulle vi acceptera övervakning av vårt privatliv med samma argument som arbetsgivarna använder för övervakning på arbetsplatsen?

De tekniska systemen utvecklas och spelar en allt större roll på våra arbetsplatser. Men ska de användas till att människor sorteras i A-, B- och C-lag? Och hur mycket kontroll över våra (arbets)liv ska vi tillåta att arbetsgivarna får?

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Gert Andersson förberedde sig inför mötet med chefen genom att anteckna vad som hänt, datum och klockslag, varje gång kollegan hade varit elak mot honom.

”Vi måste prata mer om hur vi uppför oss mot varandra”

Arbetsmiljö. Gert Andersson har jobbat på flera arbetsplatser där det har förekommit mobbning och har själv blivit utsatt för kränkningar. På kongressen 2022 lade han fram en motion om att Transport ska verka för mobbningsfria arbetsplatser.

Mikael Löwdin. Foto: John Antonsson

Vad kan facket göra?

Arbetsmiljö. Många medlemmar vänder sig till skyddsombuden när de utsätts för kränkande särbehandling eller mobbning på jobbet.

Mobbning på jobbet. Illustration: Unni von Feilitzen

200 000 svenskar mobbas på jobbet

Arbetsmiljö. En ny studie visar att 200 000 personer i Sverige utsätts för mobbning på jobbet. Det leder ofta till depression, ångest och i värsta fall döden. Det kan vara så många som två personer i veckan som begår självmord till följd av mobbning på arbetsplatsen.

Samhällets problem blir folkrörelsernas utmaningar

Folkrörelser. Det är märkligt tyst. Tyst kring att folkbildningen är under attack. Den rörelse som byggt Sverige. Det Sverige vi varit så stolta över. Jag säger varit, för jag är inte så stolt nu när snus och plastpåsar blivit viktigare än folkbildning.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Enda kvinnan ombord

Jämställdhet. Bokläsandet minskar. Förlagen går back. Deras eviga strategimöten hjälper föga och de drar ner på personal och sparkar författare. Ljudböcker går lite bättre men där är avanserna så små att de knappt täcker sina kostnader.

Kollektivavtal eller slaveri

Den svenska modellen. På fackliga grundkurser är kursledarens första fråga så gott som alltid: – Vilken är lägstalönen i Sverige? Händerna som far upp i luften är många, liksom buden: Trettontusen, tjugosjutusen!

Ur led är tiden

Livet. ”Ur led är tiden”, vad menas egentligen med de orden? Från början myntade av William Shakespeare. Tiden är vad den är och går inte att ändra på vad vi än gör. Kanske är de där orden bara ett sätt att markera att något gått åt helvete och blivit en ”utmaning”.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Skrivandet är en viktig pusselbit i Alexandra Einerstams liv, men hon drömmer inte om att försörja sig som författare. Hon vill fortfarande ha båda fötterna på jorden. ”Vissa politiker har aldrig haft ett riktigt jobb eller varit i ett fikarum. De blir världsfrånvända.” Foto: Kamilla Kvarntorp

Locket på är inte lösningen

Bevakning. Inom varje bransch finns det rötägg och bevakningsbranschen är inget undantag. Att använda ett eller ett par rötägg för att döma ut en hel yrkeskår är både lättvindigt och respektlöst. Men om det inte rör sig om några rötägg, utan hela avdelningar, kanske hela företag, kan vi inte sopa det under mattan.

Var lite snäll mot dig själv!

Självmedkänsla. De flesta av oss hyser medkänsla – att känna för någon utan att dela dennas känsla. Medkänsla ska inte förväxlas med empati som är förmågan att känna med andra (och kan vara slitsamt och inte alltid så konstruktivt).

Egon tar över i de offentliga rummen

Spaning. Känner ni till radioprogrammet Spanarna? En programledare och tre så kallade spanare försöker avläsa trender i vår vardag och kommer med visioner för framtiden. Här kommer min spaning.

Nytt år och nya insatser

Ordförandeord. Visst är det så att uttrycket ”nytt år och nya insatser” är ett ganska vanligt uttryck. Till viss del kanske det stämmer även om det fackliga arbetet oftast består av envetet och målinriktat arbete.

Arbetaren ingen förbrukningsvara

Debatt. I skrivandes stund har, enligt Arbetsmiljöverket, 65 arbetare dött i sitt arbete. Arbetare som gått till arbetet i vanlig ordning men som inte kommer hem igen. Familjer som väntar förgäves på att de ska sitta som en hel familj vid middagsbordet.

Dödligaste året på över ett decennium

Ledare. Året började kallt och med rejäla snösmockor i hela vårt avlånga land. Det ställde till det ordentligt på stora som små vägar. Vägsträckor där trafiken stått stilla i upp till ett dygn och där personer i närområdet kommit till undsättning med mat och varma filtar.

Stå upp mot högerns angrepp på arbetarrörelsen

Debatt. Den samlade högern med Tidöpartierna, SD och Timbro i spetsen angriper arbetarrörelsen på bred front för att rasera det arbetare, med gemensamma krafter, byggt upp under mer än hundra år. Hela arbetarrörelsen, politiken, fackföreningarna och folkbildningen måste enas i motståndet mot angreppet på vår framtid.

Var lite snäll mot dig själv!

Krönika. De flesta av oss hyser medkänsla – att känna för någon utan att dela dennas känsla. Medkänsla ska inte förväxlas med empati som är förmågan att känna med andra (och kan vara slitsamt och inte alltid så konstruktivt).

Den här kampen kan vi inte förlora!

Ledare. Under den senaste tiden har det fackliga fokuset nästan uteslutande hamnat på IF Metalls kamp mot TM Sweden (Tesla Sverige) angående ett kollektivavtal. Vi var först ut i LO-familjen med sympativarsel. Vi stängde ner de svenska hamnarna för lossning och lastning av Teslor.

Schysta villkor åt alla!

Ledare. Året är snart slut och mycket har handlat om kollektivavtalsförhandlingar. Nästan alla har fått nya avtal och med det löneökningar och andra ersättningar. I de allra flesta fall har förhandlingarna avlöpt utan större gupp.