Debatt

Aldrig privat – alltid övervakad

Debatt. Det finns tekniska system med förmåga för arbetsgivaren att hålla koll på de anställda, var de är, hur de framför sitt fordon och kameror som övervakar vad de gör eller inte gör, vad de skriver i mejl och sociala medier med mera.

Utöver detta så finns det även arbetsgivare som vill veta om de anställda har anlag för sjukdomar, om de har en riskkonsumtion av alkohol eller om de befinner dig i en riskgrupp för missbruk genom att få tillgång till de resultat av blodprovsanalyser som företagshälsovården har tillgång till.

Ett företag som heter Verifiera tillhandahåller en rättsdatabas med offentliga handlingar från svenska domstolar och myndigheter, till de som betalar för det, som bland annat kan användas vid en anställningsprocess. Eftersom företaget har ett utgivningsbevis enligt yttrandefrihetsförordningen så är det till stora delar undantaget från reglerna i Dataskyddsförordningen.

Det kan gälla avgöranden om överklaganden av Försäkringskassans beslut om rätt till sjukpenning, sjukersättning och assistansersättning samt mål som gäller lagen om psykiatrisk tvångsvård och lagen om rättspsykiatrisk vård.

Några av de tekniska systemen gynnar de anställda, underlättar deras arbete och gör det säkrare. Men en del av systemen används bara av arbetsgivarna i syfte att övervaka och kontrollera de anställda.
När företagen vill införa system som övervakar de anställda så är det samma argumentation som återkommer.

  • Det är för de anställdas säkerhet.
  • Det är för att inte de anställda inte ska misstänkas för någon oegentlighet.
  • Det är för att förbättra arbetsmiljön.
  • Det är för att de vill kunna hjälpa de anställda.
  • Vi kommer aldrig realtidsövervaka de anställda.

Varför övervakas och kontrolleras tjänstemän och chefer inte i samma utsträckning som de kollektivanställda?

Även om företagen inte realtidsövervakar de anställda så finns den möjligheten, vilket skapar en känsla av att man som anställd hela tiden är övervakad.

Om företagen vill de anställdas bästa, varför nekar man då ofta till att skriva under våra överenskommelser? Dessa är framtagna för att ta vara på de anställdas intresse av att veta att man hanterar systemen korrekt, och enligt Dataskyddsförordningen.
Om företagen är måna om sina anställda, varför fungerar då deras rehabiliteringsarbete ofta så dåligt?

Ska en person som avtjänat ett straff även bli dubbelbestraffad och utestängd från delar av arbetsmarknaden i framtiden?

Ska man inte kunna få ett arbete för att man har haft, eller har, anlag som gör att man eventuellt kommer att utveckla en sjukdom i framtiden, även om man i dag är fullt frisk?

Ska man inte få det jobb man söker för att man bär på gener som gör att man lättare kan drabbas av ett missbruk?

Hur mycket övervakning och kontroll på våra arbetsplatser ska vi acceptera och när blir det så obehagligt att vi reagerar?

Hur högt värderar vi vår personliga integritet och hur mycket makt över våra liv ska arbetsgivarna få?

Skulle vi acceptera övervakning av vårt privatliv med samma argument som arbetsgivarna använder för övervakning på arbetsplatsen?

De tekniska systemen utvecklas och spelar en allt större roll på våra arbetsplatser. Men ska de användas till att människor sorteras i A-, B- och C-lag? Och hur mycket kontroll över våra (arbets)liv ska vi tillåta att arbetsgivarna får?

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Patrik Persson

…studieorganisatör på avdelning 12 Malmö, som arrangerar konfliktskola.

Regionala skyddsombuden Robert Savela och Urban Vikström, Transport avdelning 26 Norrbotten. Foto: Privat

Skyddsombuden finns för din hälsa

Debatt. År 2022 har övergått till 2023 och när vi summerar antalet döda i arbetet för föregående år landar det på 49 personer totalt sett, enligt Arbetsmiljöverket. Räknar vi enbart svenska olyckor i arbetslivet blir det 41 personer som inte kommit hem från sina arbeten.

Ett fritt och omväxlande jobb med trevliga kollegor och shysta arbetsvillkor. Magnus Birgersson trivs med att köra bärgningsbil för ett litet åkeri. Transportarbetaren följde med honom en dag på jobbet. Foto: Pernilla Ahlsén

En dag i bärgningsbilen

Arbetsmiljö. Ett fritt och omväxlande jobb med trevliga kollegor och shysta arbetsvillkor. Magnus Birgersson trivs med att köra bärgningsbil för ett litet åkeri. Transportarbetaren följde med honom en dag på jobbet.

Skyddsombuden finns för din hälsa

Debatt. År 2022 har övergått till 2023 och när vi summerar antalet döda i arbetet för föregående år landar det på 49 personer totalt sett, enligt Arbetsmiljöverket. Räknar vi enbart svenska olyckor i arbetslivet blir det 41 personer som inte kommit hem från sina arbeten.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Skrivandet är en viktig pusselbit i Alexandra Einerstams liv, men hon drömmer inte om att försörja sig som författare. Hon vill fortfarande ha båda fötterna på jorden. ”Vissa politiker har aldrig haft ett riktigt jobb eller varit i ett fikarum. De blir världsfrånvända.” Foto: Kamilla Kvarntorp

Karensdagen – ett gissel som måste bort

Sjukt. Jag har en vän som har kört slut på sin axel. Varje dag går hon till jobbet och har ont. Jag tjatar på henne att hon ska gå till läkaren och hon svarar: ”men då blir jag ju sjukskriven i minst åtta veckor”. Hon säger att hon inte kan vara sjukskriven så länge, att hon sviker sina kollegor och när hon kommer tillbaka till jobbet är det ännu mer att göra.

Besatt av kallbad

Hälsa. Jag håller hårt i stegen och går sakta ner i det tre grader kalla vattnet. Mitt hjärta rusar och min första reaktion är att fly upp på torra land. Adrenalinet pumpar runt i min kropp. Jag blundar och andas djupt några gånger. Tankarna i mitt huvud slutar snurra. Nu är det bara jag och vattnet.

Lönerna sänks – vinsterna ökar

Pengar. Frimärket ska höjas till 15 kronor och jag tänker på Postnords vd, som fick en löneförhöjning på 22 procent i år, och nu tjänar 840 000 kronor i månaden. Hyresgästföreningen meddelar att förhandlingarna med bostadsbolagen i Stockholm har strandat.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Tjuvheder?

Fattiga & rika. ”Det är så jävla dumt att man har lust att skära sig i handlederna!” brukar min kollega Jonny säga på oefterhärmligt Västmanlandsmål. Ja så kan det kännas ibland när man till exempel tänker på att högsta mode bland unga tjejer i dag verkar vara att ”skönhetsoperera” sig.

Which side are you on?

Dragbilsliv. Jag var på väg hem från Eskilstuna en sen fredagseftermiddag för många år sedan. Det var på den tiden jag drog löstrailers som enbilsåkare och jag hade haft en usel vecka. Nu såg jag fram mot att åtminstone få komma hem till middag och lite fredagsmys. Då ringde dragbilsförmedlaren.

Den socialdemokratiske utlandschauffören

Politik. Han är som de flesta av oss som kör tradare, ett ego. Men med blick för jobbet och känsla för kamraterna. Kunnig om smitvägarna när det blivit stopp på Autobahn och allt annat som hör vägarna till. Som de bästa Raststättena och var det går att övernatta ostört på parkeringar som inte är alltför ansatta av rånare.

Avtal 2023

Transport kräver historiska löneökningar

Debatt. Svenska Transportarbetareförbundet kräver 5,5 procent i löneökning på 12 månader samt ett engångsbelopp med 5 700 kronor. Vårt lönekrav är högre än övriga fackförbunds i årets avtalsrörelse. Vi kräver den högsta ökningen i modern tid och vi är beredda att göra det som krävs för att få igenom våra krav.

Klyftan till de rika fortsätter att öka

Ledare. En topp-vd tjänar i snitt 77 gånger mer än en lastbilschaufför eller en terminalarbetare. Det visar LO:s rapport Makteliten. Och precis som förra året är det en eskalerande utveckling, där klyftan mellan arbetare och näringslivets toppchefer vidgas mer och mer.

Näven är knuten

Ordförandeord. Avtalsrörelsen är i gång mina vänner och vårt förbund har denna gång valt att ställa sig utanför LO-samordningen som ju i mångt och mycket styrs av industrifacken.

Debatt: Plattformsdirektivet
Ilan de Basso. Foto: Socialdemokraterna

Därför röstade jag nej till plattformsdirektivet

Debatt / Ilan de Basso (S): Plattformsekonomin har gett tillgång till varor och tjänster som underlättar livet och skapat en ny marknad för jobb. Samtidigt har anställda vittnat om oacceptabla arbetsförhållanden och dåliga löner. Plattformsekonomin går en oroväckande väg till mötes om företag som utnyttjar plattformsarbetare tillåts undvika sitt arbetsgivaransvar.

Malin Björk. Foto: Vänsterpartiets bildbank/Agnes Stuber Ciczie Weidby. Foto: Vänstergruppen i Europaparlamentet

Vi har olika bilder av direktivet

Replik / Malin Björk och Ciczie Weidby (V): Den 2 februari röstade EU-parlamentet med bred majoritet för att förslaget till direktiv för plattformsarbete ska gå vidare för förhandlingar med medlemsländerna i rådet. Vi står bakom förslaget och menar att det kan genomföras i Sverige med hänsyn tagen till vår arbetsmarknadsmodell.

Ilan de Basso. Foto: Socialdemokraterna

Brytfrågan är hur och vem som ska ha inflytande

Slutreplik / Ilan de Basso (S): Direktivet kommer nu gå vidare till förhandling med medlemsländernas regeringar. Vi är överens om att plattformsekonomin måste regleras, brytfrågan är hur och vem som ska ha inflytande över processen. Slutsatsen är att svensk arbetsmarknad ska skyddas från arbetarfientliga, högerkonservativa politiker.

Psykopaten i rummet

Krönika. Folk som är alltför dominanta och överlägsna brukar man, en aning vårdslöst, kalla för psykopater. 

Besatt av kallbad

Krönika Jag håller hårt i stegen och går sakta ner i det tre grader kalla vattnet. Mitt hjärta rusar och min första reaktion är att fly upp på torra land.

Ingen ska behöva dö på jobbet

Ledare. Lastbilschaufförer är yrket med flest dödsfall. Det visar en sammanställning som Arbetsmiljöverket gjort över åren 2011 – 2020. 66, sextiosex, lastbilsförare miste livet under de åren. Det är fruktansvärt.