Lagligt att spela in chefen – men inte problemfritt

Har jag rätt att i smyg spela in en mobbande kollega eller en arbetsgivare som hotar mig? Det enkla svaret är ja. Så länge jag själv deltar i samtalet eller mötet är det inget lagbrott. Fast rättspraxis visar att dolda inspelningar på jobbet ändå kan skapa problem.

Dagens mobiltelefoner gör att miljontals människor automatiskt bär med sig en diskret inspelningsutrustning. Med en knapptryckning kan telefonsamtal
registreras. Eller snack som förs i fikarum eller inne på chefens kontor.

Det blir också vanligare att smyginspelningar används för att avslöja brister eller fiffel.

Ett av de mer uppmärksammade fallen handlar om Länsstyrelsen på Gotland. En handläggare var sur över att landshövding Marianne Samuelsson tummade på reglerna om strandskydd och spelade in ett möte där en känd storföretagare gavs en tveksam dispens.

Samuelsson fick lämna sin post. Handläggaren som spelat in sin chef förblev anonym.

I Sverige är lagboken tydlig. Det är i princip tillåtet att spela in alla samtal som man själv deltar i:

Det gäller snack i telefonen. Den som sätter på inspelningsfunktionen behöver inte ens upplysa personen i andra änden om detta.

Fast redan här bör man notera att en bandning i smyg ändå kan väcka starka känslor – även om den inte bryter mot några formella regler.

Inspelning av föreläsningar, samtal eller möten är också tillåtet i de flesta fall. Villkoret är att den som gör ljudupptagningen själv deltar. Man måste inte aktivt prata, men man måste ha rätt att närvara. Det är inte okej att ligga gömd inne på ett lager och rikta mikrofonen mot andra personer. Lika illa är det om jag lägger mobilen eller annan inspelningsutrustning i en lokal, och sedan går därifrån. I dagligt tal kallas det buggning.

Den som bryter mot reglerna gör sig skyldig till olovlig avlyssning – ett brott som kan ge upp till två års fängelse. Betyder det att chaufförer, mackanställda och andra transportarbetare i övrigt kan spela in arbetsgivare eller kollegor, utan att riskera några påföljder?

Transportarbetaren har granskat några rättsfall som kan ge vägledning.

KRÄNKNING I GISLAVED

Det första handlar om Gislaveds kommun och visar att även buggning faktiskt kan vara okej. Om avlyssningen avslöjar grava missförhållanden.

Året är 2002. En man i 70-årsåldern har sin senildementa mamma inlagd på ett äldreboende. Sonen reagerar över att mamman har blåmärken på kroppen. Hur är det egentligen med vården? Vad gör personalen med kvinnan?

Sonen gömmer en röststyrd bandspelare i bokhyllan. Det blir napp redan efter något dygn. Två vårdbiträden som bandats uttalar sig kränkande mot kvinnan. En del saker kan också uppfattas som hot om misshandel.

Inspelningen återges i medierna och skapar stort rabalder. Vårdbiträdena avskedas. De går till tingsrätten, som ger biträdena rätt. Det som hörs på bandet är inte tillräckligt för att de ska kunna sparkas. Kommunen överklagar till Arbetsdomstolen, som anser att det är motiverat med avsked för en av de två personerna.

Fackförbundet Kommunal försvarade biträdena och menade att personalen haft en pressad arbetssituation. På lokal nivå väckte facket också frågan om själva inspelningen. Var det inte fråga om olovlig avlyssning?

En privatperson hakade på och polisanmälde sonen som riggat bandspelaren. Åklagaren la ner utredningen. Motiveringen var att sonen ansågs ha tillvaratagit mammans rätt.

EXTREMISM I STOCKHOLM

I Arbetsdomstolen, AD, finns bara två ärenden som belyser konsekvenserna när anställda gjort ljudupptagningar.

Den första domen är från 1974 – en tid när vänstervågen rullar över Sverige. På många socialförvaltningar jobbar anställda med radikala åsikter och visioner.

I Drottningholm i Stockholm är det en tjänsteman som reagerar. Han skriver ett hemligt brev till chefen och menar att det finns ”tydliga inslag” av vänsterextrem partipolitisk aktivitet på förvaltningen.

Någon får fatt i brevet och läcker innehållet till tidningen Stormklockan, som slår upp händelsen stort.

Brevskrivaren misstänker en politiskt aktiv kollega för brevstölden och begär ett samtal på tu man hand. Kollegan kommer till mötet – med en påslagen bandspelare gömd i portföljen. Diskussion blir hård. Kollegan med bandspelaren känner sig attackerat och hotad.

Ordväxlingen återges senare ordagrant i tidningen Stormklockan. Inspelningen och tidningsrubrikerna vållar het debatt bland de anställda. Kollegan med bandspelaren får en skriftlig varning av arbetsgivaren. Motiveringen att han i hemlighet spelat in ett samtal på ett tjänsterum, på tjänstetid. Tjänstemannen försvarar sig med att det var ett privat mellanhavande.

Facket, SKTF, stämmer arbetsgivaren inför AD. Förbundet vill ha bort varningen.

Det blir nobben. En enig rätt tycker att varningen var befogad. Domstolen prövar över huvud taget inte om inspelningen var laglig eller inte.

AD skriver:

”Det råder ingen tvekan om att hemlig avlyssning och inspelning av förtroliga samtal enligt allmän uppfattning i samhället betraktas som kränkande för den personliga integriteten och i övrigt förkastligt.”

Särskilt förkastligt är det, påpekar rätten, när inspelningen sker i bostaden eller på arbetsplatsen. Därefter sägs:

”Blir det känt att hemlig avlyssning eller inspelning har förekommit på en arbetsplats, kan detta vara ägnat att störa verksamheten och utåt nedsätta förtroendet för denna.”

AD kastar sedan in en brasklapp. Det sagda gäller principiellt. Det kan, menar domstolen, finnas:

”Undantagssituationer där andra intressen har sådan tyngd att skyddet för den personliga integriteten, och för arbetsgivarens intresse av ostörd verksamhet, får vika.”

Enligt AD gällde inte detta på socialförvaltningen i Drottningholm.

RASISM I SÖDERTÄLJE?

Den andra AD-domen om inspelning föll 2011. Händelsen utspelar sig 2009 på Södertälje sjukhus.

En undersköterska tycker att besökare med invandrarbakgrund behandlas illa av en del anställda. Det finns, hävdar den manliga undersköterskan, en främlingsfientlig kultur. En olämplig jargong.

Undersköterskan tar upp saken med arbetsgivaren. När det inte ger önskat resultat går den anställde ut öppet i media – i tv-programmet Debatt.

Både inom och utom sjukhusets väggar orsakar anklagelserna heta känslor. Undersköterskan kallas till en serie möten med arbetsgivaren. Möten som mannen konsekvent spelar in. När sjukhuset kallar in ett konsultföretag för att hålla ”trepartssamtal” mellan undersköterskan och ett antal upprörda kollegor bandas även dessa.

Inspelningarna skapar oro på sjukhuset och konflikten leder till att undersköterskan omplaceras – från akutens intensivvårdsavdelning till en mindre statusfylld tjänst på långvården.

Kommunal stämmer till AD. Det blir en ny motgång för facket. Arbetet på intensiven beskrivs som känsligt och måste löpa friktionsfritt. En högriskmiljö där personalmotsättningar är extra allvarliga, resonerar AD.

Enligt domstolen har undersköterskan utnyttjat sin grundlagsfästa yttrandefrihet när han gick ut i media. Men han anses ”själv ha bidragit till det bristande förtroendet för honom” genom att i hemlighet spela in samtalen.

Sammantaget anser AD att inspelningen skapat en förtroendekris som motiverar förflyttningen.

ÅKAREN I SKUTSKÄR

Transportarbetaren har tidigare uppmärksammat fall där medlemmar valt att banda arbetsgivaren. Vid ett tillfälle spelade en chaufför på ett åkeri i Skutskär in åkaren när denne gav tydliga instruktioner om hur färdskrivaren skulle manipuleras. Ljudupptagningen bidrog till att åkeriet fick Transportstyrelsens ögon på sig.

Åkaren försökte hämnas på chauffören, bland annat genom att begära en kreditupplysning.

Chauffören, som redan slutat på företaget, kontrade med en polisanmälan, eftersom kreditupplysningar numera måste ha ett berättigat syfte.

LÄNSSTYRELSEN I STOCKHOLM

Ett annat intressant ärende utspelade sig på länsstyrelsen i Stockholm.

Myndigheten hade fått indikationer på att ett bevakningsföretag som vi kan kalla Nisses Vakt inte agerade seriöst.

En dag ringde en man till länsstyrelsens ansvarige handläggare. Mannen utgav sig för att vara säkerhetsansvarig på ett stort bostadsbolag i södra Stockholm. Nu skulle bostadsföretaget handla upp bevakningstjänster.

Hade länsstyrelsen några invändningar mot Nisses Vakt?

Handläggaren svarade sanningsenligt att det fanns tvivel hos myndigheten. Slutklämmen löd ungefär: ”Det ju finns andra bevakningsföretag att välja på….”

Det visade sig snabbt att uppringaren inte var säkerhetsansvarig på det uppgivna bostadsbolaget. I själva verket var det ägaren och huvudmannen på Nisses Vakt som själv ringt länsstyrelsen, under falsk identitet.

Nisses vakt anmälde sedan länsstyrelsen till Justitiekanslern, JK. Den lösmynte handläggaren blev prickad och omplacerad.

Huvudmannen på Nisses Vakt undgick klander.

Det är i de flesta fall inget regelbrott att uppge falsk identitet.

Undantaget är om man utger sig för att vara en myndighetsperson, exempelvis polis. Det är ett brott som kallas föregivande av allmän ställning.