Krönika. Vi upplever nu den värsta ekonomiska krisen sedan 1930-talets depression, sägs det. Då gick det riktigt illa, krisen ledde till nazistiska maktövertaganden i flera länder, världen kastades in i ett förödande krig, med fruktansvärd förstörelse och lidande, och ett folkmord av sällan skådad omfattning.
Kan det gå lika illa den här gången? Det finns oroväckande tecken. Och alla optimistkonsulter till trots är vi bara i början av krisen, det kan fortfarande bli mycket, mycket värre. Det finns all anledning att vara på sin vakt.
Den bästa litterära skildringen av 30-talets stora kris är amerikanen John Steinbecks roman ”Vredens druvor”. När skönlitteratur är som bäst slår den med råge alla vetenskapliga verk, historiska eller sociologiska, som skildrare av samhällsproblem. Och eftersom det dessutom i år är 50 år sedan Steinbeck fick Nobelpriset i litteratur, känns det i högsta grad motiverat med en omläsning av hans mästerliga roman.
Handlingen i korthet: familjen Joad är småbrukare i Oklahoma. På grund av krisen, rationaliseringarna och sandstormar hamnar de i skuld till Banken, och vräks från gården. Lockade av färgglada flygblad med erbjudande om välbetalda jobb med goda villkor beger de sig till Kalifornien. De färdas längs med den legendariska Route 66, där de råkar ut för olika äventyr, och träffar en rad människor.
Väl framme i Kalifornien visar det sig att de har blivit lurade. Arbetslösheten är skyhög, lönerna extremt låga, och förhållanden urusla. Enda gången de kan få ett anständigt betalt jobb är det som strejkbrytare.
Under det yttre trycket splittras familjen, och dess medlemmar går olika öden till mötes.
Till formen är det vad man skulle kunna kalla en road-roman (”pikaresk” är annars en äldre beteckning). Resan längs med Route 66, som löper tvärs över hela USA är förmodligen en symbolisk färd genom Amerika. Budskapet är tydligt: krisen är inte framkallad av lättja eller oföretagsamhet, historiska och sociala orsaker har delat upp människor i fattiga och rika, och dessa klyftor är roten till det onda i världen. Samhället behöver rättvisa och jämlikhet, i stället för makt och auktoritet. Egoism håller igång det system som håller de många nere, medan osjälviskhet och solidaritet hjälper de fattiga att överleva. Vi är alla en familj, där banden går utöver blodsband. Det är vreden mot orättvisorna som låter oss behålla vår värdighet som människor.
Boken kom ut i mars 1939. Från mitten av månaden fram till slutet av april sålde den i 2 500 exemplar – per dag! Innan året var slut hade det sålts nästan en halv miljon exemplar. Samma år filmatiserades romanen med Henry Fonda i en av huvudrollerna som Tom Joad.
Alla var dock inte lika förtjusta. På många håll blev romanen bannlyst, och på några ställen ordnades det bokbål. Arbetsgivarorganisationer från Kalifornien protesterade våldsamt. Steinbeck fick rykte om sig att vara kommunist – helt oförtjänt visserligen, men det behövs inte mycket i USA för att få den stämpeln (Obama!). Trots sin obestridliga klassikerstatus för numera Steinbecks romaner en tynande tillvaro i USA.
Och den nuvarande krisen väntar fortfarande på sin skildrare.
