Ordförandeord. Vi fortsätter att arbeta oss igenom den största samhällskris vi sett i modern tid. Många av våra branscher drabbas hårt.
Vi ser till exempel en taxinäring i fritt fall, som en konsekvens av den avreglering som tidigare genomfördes. Det är stundtals tungt med de vittnesmål vi får från medlemmar som drabbas av det som sker.
Men det är också hoppingivande. Svenskt Näringslivs förra ordförande Leif Östling frågade en gång ”Vad fan får jag för skattepengarna?” Jag tror att vi nu kan anse den frågan besvarad. I denna coronakris har den svenska modellen visat vad den går för när räddningspaketen har presenterats.
Regeringen har både skyndsamt och ansvarsfullt arbetat fram krisåtgärd efter krisåtgärd för att både minska smittspridningen och lindra konsekvenser för jobb och företag. Vi har sett slopat karensavdrag, sänkta arbetsgivaravgifter, möjlighet till korttidspermittering, förbättrad a-kassa och ett flertal andra initiativ.
Det har de min djupaste respekt för.
Vi inom Transport har också skyndsamt agerat för att underlätta den här situationen. Vi var ett av de första förbunden att teckna avtal om korttidsarbete, och det är jag stolt över.
Men. Den stora åtgärden från vårt håll är ändå att vi har gått med på att skjuta upp avtalsrörelsen. Vi har skjutit upp välförtjänta löneökningar, viktiga förbättringar i arbetsmiljö och förstärkning av villkor för våra medlemmar.
Jag vet inte i skrivande stund hur avtalsrörelsen kommer att läggas ut eller när den ska vara klar. Men jag vet att vi som förbund har gjort det vi har kunnat för att skapa de allra bästa förutsättningar för att genomföra den på ett bra sätt. Inte heller går det att svara på den självklara frågan om retroaktivitet när det gäller löneökningarna. Det kommer helt enkelt att bli en del av avtalsförhandlingarna.
Det jag vet är dock att just nu har vi tagit vår del av ansvaret. Nu väntar jag på att samarbetspartierna i januariavtalet ska ta sin del och skjuta fram, eller helst helt skrota las-förhandlingarna. Varför inte göra det till en valfråga? Jag tycker att det är fullt rimligt att Centern och Liberalerna får bekänna färg 2022.
Vi har gjort vårt. Våra medlemmar har gjort mer än nog. Nu är det dags för de liberala krafterna och Svenskt Näringsliv att släppa prestigen och våga göra sitt.
Det skulle vara att både ta ansvar och att ge tillbaka till de arbetande krafter som också har riskerat sin hälsa för att hålla det här fina samhället i gång under en mycket tuff period. Regeringen och samarbetspartierna har gjort det bra så här långt. Det har krävt ansvar och handlingskraft. Jag tror att ni kan göra det igen när det gäller las-förhandlingarna.
Upp till bevis.
