Våga tycka till om ekonomi
Ekonomi. I boken Dyrtider går Elinor Odeberg till attack mot Riksbankens oberoende och slår ett slag för att vanligt folk ska våga tycka till om ekonomisk politik.
När inflationskrisen slog till jobbade Elinor Odeberg på finansdepartementet. Numera är hon tankesmedjan Arenas chefsekonom och aktuell med boken Dyrtider.
Vi når henne mitt i sommaren då hon springer mellan seminarier under Almedalsveckan. Boken var i princip färdigskriven då, men kommer ut i slutet av september. Idén till att skriva om inflation och ekonomisk politik fick hon i vintras när det blev tydligt att inflation och stigande räntor skulle bli ett ihållande problem.
Blick i backspegeln
– Boken är också en blick i backspegeln. Vad hade vi kunnat göra annorlunda? Sedan är faran i dagens inflationskris inte över, även om den värsta elden ser ut att vara släckt.
De flesta experter som får uttala sig i Rapport, Ekot och i dagstidningarna säger i regel något i stil med ”jobbigt, men nödvändigt” när Riksbanken beslutat om en ny räntehöjning. Elinor Odeberg är en del av en grupp ekonomer i debatten som kritiserat Riksbankens räntepolitik.
– Bankerna är de enda som tydligt har gynnats ekonomiskt av räntehöjningarna i den här krisen och det är deras experter som ständigt får uttala sig om vad som vore en lämplig penningpolitik. De bär på förförståelsen att om vi får mindre pengar konsumerar vi mindre och då går priserna ner.
Kriget påverkar
Men, argumenterar Elinor Odeberg, inflationen är till stor del orsakad av att utbudet på vissa varor försämrats. Rysslands anfallskrig mot Ukraina minskade tillgången till billig naturgas, olja och vete och det har lett till prisökningar på främst energi, som dragit andra priser med sig. Samtidigt har en del företag passat på att höja sina priser mer än vad som är befogat, sett till deras kostnadsökningar.
– Det är inte bara att sluta värma huset för att energin och bolånet blir dyrare. Folk som har små marginaler har redan slutat konsumera det som sätter guldkant på tillvaron. Men är det meningen att barnfamiljer ska sluta köpa mjölk eller blöjor? Frukt eller grönsaker? För det är basvarorna som har gått upp i pris. De som har det sämst ställt får betala det högsta priset för inflationsbekämpningen.
– Om vi i stället försökt stabilisera energipriserna politiskt eller satt press på företagen att hålla tillbaka sina prisökningar hade vi kunnat dela bördan mer jämlikt.
Brist på inflytande
Elinor Odeberg trycker flera gånger på medborgarnas brist på inflytande över penningpolitiken. Det eftersom vi i Sverige har en oberoende riksbank som fattar självständiga beslut. Folkvalda politiker – och i förlängningen väljarna – har ingen möjlighet att påverka Riksbankens beslut.
Odeberg tar upp Folkhälsomyndigheten som exempel. Under pandemin hade nästan alla en en åsikt men de flesta litade trots allt på myndighetens experter. Men i slutändan var det regeringen som hölls politiskt ansvarig för pandemibekämpningen. Med Riksbanken är det tvärtom. Riksbanken är helt oberoende, så att väljarna inte ska hålla regeringen ansvarig.
Ingjuta självförtroende
– Ekonomi är inte så svårt som vissa vill få oss att tro, man kommer väldigt långt med lite sunt bondförnuft. I min bok vill jag ge självförtroende till fler att våga ha en åsikt om ekonomisk politik. Jag säger inte att det är lätt eller att jag har alla svar. Men det finns många avvägningar som måste komma upp i ljuset. Om räntehöjningarna leder till att bostadsmarknaden kraschar och att arbetslösheten ökar, vad får det för konsekvenser? Väljarna måste få vara inkluderade i den debatten. Vi är inte för dumma för att förstå hur ekonomin fungerar.
– Klimatförändringarna kommer att leda till fler prischocker och då måste politiken vara på tårna. Det enda svaret kan inte vara en oberoende centralbank, säger Elinor Odeberg.
