Vadå avtalsrörelse?
Snabbkollen. Nu drar avtalsrörelsen i gång. Snurrar det i huvudet när du hör ord som fredsplikt, märket och sifferlösa avtal? Lugn, Transportarbetaren hjälper dig få rätsida på de viktigaste begreppen.
Avtalsrörelse
Av 685 kollektivavtal som finns i Sverige löper 500 ut under 2016. Då måste nya avtal skrivas. Alltså träffas arbetsmarknadens parter, det vill säga representanter från arbetsgivarorganisationer och representanter från fackförbunden, för att förhandla fram löner och andra villkor i de kollektivavtal som ska börja gälla när de gamla tar slut.
Lönebildning
Hela den process som bestämmer lönerna på arbetsmarknaden kallas för lönebildning. Där spelar både konjunkturen i samhället, lagar och kollektivavtal in.
Samordnade förhandlingar
Ett kollektivavtal kommer vanligtvis till genom att ett fackförbund och en arbetsgivarorganisation (till exempel Transport och Biltrafikens arbetsgivareförbund) förhandlar. Men en del av avtalsrörelsen går också ut på att samordna krav från flera fackförbund eller arbetsgivarorganisationer tillsammans. LO-förbunden brukar ha någon form av samordnade förhandlingar med motparten Svenskt Näringsliv.
Märket
En del av LO-samordningen brukar handla om nivån på löneökningar. En sån samordning kan innebära att fack och arbetsgivare kommer överens om att avtalsförhandlingarna inom andra branscher ska rätta sig efter de löneökningar som industrin kommer fram till, ”märket”. Risken, säger man, är annars att för höga löneökningar gör att Sverige tappar i konkurrenskraft, får högre inflation och högre arbetslöshet. Under avtalsperioden 2013–2016 har märket varit 6,8 procent utslaget på tre år.
Strandning
En tid innan kollektivavtalen löper ut sätter sig arbetsgivare och fackförbund ner och förhandlar. I vissa fall kommer parterna helt enkelt överens om ett avtal som båda skriver på. Men det är inte alltid som förhandlingarna leder till en lösning som passar båda parter. När man inte kommer vidare längre i en förhandling säger man att den har strandat, avbrutits i oenighet.
Avtalslöst tillstånd
Om parterna inte kommer överens innan det gamla avtalet löper ut hamnar arbetstagarna och arbetsgivarna i avtalslöst tillstånd om de inte förlänger avtalet tillfälligt. När avtalslöst tillstånd råder får parterna ta till stridsåtgärder för att få till ett avtal som passar dem. Det är dock inte tillåtet under den tid då kollektivavtal finns. Den principen kallas fredsplikt. Skulle en grupp arbetstagare ändå strejka under tiden kallas det för vild strejk.
Stridsåtgärd
De stridsåtgärder som kan tas till under ett avtalslöst tillstånd är olika för de olika parterna. Arbetarna kan välja strejk – att lägga ner arbetet, eller blockad, vilket betyder att man sätter stopp för att ett visst arbete utförs. Det kan till exempel vara en övertidsblockad eller nyanställningsblockad. Arbetsgivarna kan kontra med lockout. Det betyder att arbetarna stängs ute från arbetet och inte får någon lön.
Tarifflöner
Transport är ett av få fackförbund som har tarifflöner i de flesta av sina avtal. Det betyder att lönen för varje anställd ökar enligt en trappa som fastställs i det centrala kollektivavtalet. Alla arbetare i samma bransch, med samma antal års erfarenhet och samma arbetsuppgifter, ska ha samma lön. Inom många andra fackförbunds kollektivavtal tillämpar man i stället individuell lönesättning. Där sätts bara grundpåslaget i centrala avtal, medan en del fördelas lokalt. Då kan den som anses ha gjort ett extra gott arbete får mer i plånboken än en arbetskamrat med samma arbete och erfarenhet.
Sifferlösa avtal
Under 2010-talet har allt fler fackförbund för tjänstemän och akademiker gått över till sifferlösa avtal. Det betyder att lönenivåerna inte sätts centralt och kollektivt utan bara lokalt och individuellt. En anställd kan alltså få noll kronor i löneökning medan en kollega kan få mycket mer. Skillnaden gäller också mellan olika företag, löneökningarna på ett företag kan bli mycket högre än på ett annat inom samma bransch.
